När man pratar om svinn i samband med mat tänker nog de flesta på den färdiga maten som, tyvärr, kastas. Det många kanske inte vet är att svinn förekommer i alla delar av livsmedelskedjan. På gårdsnivå kan svinn innebära  lagringsförluster av foder, energianvändning, undermålig markanvändning och dödlighet hos djur som inte går vidare till livsmedel. Att minska svinnet i alla delar av kedjan och förbättra användningen av det som produceras är värdefullt både för miljön och ekonomin.

Jordbruksverket arbetar tillsammans med flera aktörer för att minska matsvinnet. I projektet Effektivare resurshantering på gården arbetar vi tillsammans med Hushållningssällskapet och Svenska köttföretagen. Projektet består delvis av att kartlägga  potentialer för att minska svinn  och slöseri på gris-, nöt- och lammgårdar. Vi ska också skapa ett verktyg för beräkningar på gårdsnivå och ta fram rådgivningsmaterial.

Vi frågade projektledaren Cecilia Hermansson från Rådgivarna Sjuhärad hur hon tror att projektet ska vara till nytta för lantbrukare och rådgivare.

Vad hoppas du att projektet kommer att leda till?

– Projektet ska utveckla ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på resurseffektiviteten på djurgårdar. Jag hoppas att det kommer att kunna hjälpa lantbrukare att upptäcka var de har sina flaskhalsar, men också att få dem att bli mer medvetna om vilka resurser som de har och hur de kan förändra sitt arbete så att de utnyttjar dem ännu bättre.

Vilka utmaningar ser du för lantbrukarna när det kommer till att effektivisera resurser och minska svinn på gården?

– Många lantbrukare har inte riktigt koll på var deras flaskhalsar i effektiviteten är. Därför kommer det att bli en utmaning att samla ihop all data som behövs för att få detaljerade nyckeltal utan att det tar för mycket tid eller kostar för mycket pengar.

Har ni på Hushållningssällskapen hunnit fundera över hur ni och andra rådgivningsorganisationer kan använda det projektet tar fram?

– Det finns en stark vilja bland lantbrukare att jämföra sig med varandra eller med jämförelsetal. Här kommer rådgivarna in som både kan diskutera den enskilda gårdens resultat, men som också kan sätta siffrorna i ett större sammanhang. Jag tror att nyckeltalen och resultaten från verktyget kommer att diskuteras flitigt i ERFA-grupper och bransch-grupper.

Du råddar en stor projektgrupp med rådgivare från olika Hushållningssällskap. Vad tycker gruppen om projektet?

– Projektgruppen med rådgivare tycker att det här projektet är både roligt och välbehövt! De ser att det finns behov av ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på effektivitetsfrågan, och att det finns många delar som så att säga fallit mellan stolarna mellan de stora produktionsuppföljningsprogrammen. I projektet ingår även en grupp lantbrukare som ser till att verktyget är verklighetsförankrat, och de tycker också att det här är riktigt spännande!

Även vi på Jordbruksverket tycker att det är ett viktigt och spännande projekt! Ett företag kommer alltid att läsa vad som står på sista raden i resultatrapporten. Till syvende och sist är det ekonomin som avgör om man kan göra klimat- eller miljöinvesteringar. Därför behöver vi lyfta fram de ekonomiska aspekterna när vi pratar miljö, klimat och hållbarhet.

När projektet är avslutat runt april 2021 ska verktyget finnas på Jordbruksverkets hemsida med möjlighet för vem som helst att ladda ned och använda.  Vi hoppas att projektet och verktyget kommer att bli uppskattade av alla som jobbar i näringen. Att det kommer att slå väl ut tror vi då vi har kompetenta samarbetspartner i form av Svenska Köttföretagen och Hushållningssällskapet.

Thomas Dalkvist och Lina Edvardsson, näringsutvecklingsenheten