Kategoriarkiv: jordbrukspolitik

2025 blev ett bra år totalt sett för svenskt jordbruk

Lämna ett svar
Det finns en hel del orosmoln inför 2026 men en god skörd under 2025 som fyllt på jordbrukarnas lager, ökade semineringar av både kor och suggor samt en stor höstsådd ger en stabil grund för att stå emot de utmaningar som finns inför det kommande året.

2025 har blivit ett bra år totalt sett för svenskt jordbruk. Beräkningar från Jordbruksverket visar att företagsinkomsten blev den näst högsta genom tiderna. Animalieproduktion har gått bättre än växtodlingen trots stor skörd. Utsikterna inför 2026 var fram till hösten 2025 mycket positiva men därefter har optimismen dämpats bland annat beroende på att priset på mjölk gått ner kraftigt. Ett stabilt 2025 ger dock jordbrukarna en grund för att klara ett mer utmanande 2026.

För bara några månader sedan, det vill säga hösten 2025, såg framtiden ljus ut för svenskt jordbruk. Efter några år med oro i världen fanns förhoppningar om ett stabilare läge. Rörelserna på marknaderna för jordbruksprodukter slog inte hela tiden nya topp- eller bottenrekord utan var på väg in i en lugnare fas. För animalieprodukter verkade det dessutom som att priserna i Sverige stabiliserats på en historiskt sett mycket hög nivå. Skörden 2025 blev nära nog rekordartad både vad gäller kvantitet och kvalitet. Ett av få orosmoln som fanns kvar var att priserna för spannmål och oljeväxter inte ville lyfta från låga nivåer. Svenskt jordbruk nådde under 2025 sitt näst högsta ekonomiska resultat i historien. 

När hösten övergick i vinter började de första rapporterna komma om att framtidstron i näringen var på väg att förändras. Flera konjunkturbedömningar pekar samfällt mot att lönsamheten kan komma att försämras under 2026. LRF, Ludvig & Co och Gröna arbetsgivare har alla i sina senaste prognoser för nästa år entydigt visat på risken för försämrad lönsamhet. Det finns också en risk att det blir svårare att hitta arbetskraft och att viljan att investera minskar.

Vad kan förklara den snabba förändringen bland jordbrukarna?

Tillgång på viktiga jordbruksråvaror som spannmål och oljeväxter är god för närvarande. Alla mer betydande produktionsområden på norra halvklotet har fått en god skörd under 2025. Utsikterna för skörd på södra halvklotet är gynnsamma liksom förutsättningarna för de grödor som höstsåtts. Det finns i nuläget inget som talar för en snabb prisökning på världsmarknaden

Den stabila prisutvecklingen för mjölk har brutits i och med att utbudet har ökat snabbt i de viktiga produktionsområdena runt om i världen. Mjölkpriset för konventionellt producerad mjölk ligger i december 2025 på samma nivå som för ett och ett halvt år sedan.

Priserna för gödning har gått upp under hösten trots fallande råvarupriser. Det beror bland annat på att EU infört tullar på gödning från Ryssland och Belarus, liksom att EU ska införa klimattullar på gödning från årsskiftet.

Den svenska kronan har förstärkts kraftigt mot den amerikanska dollarn under det senaste året. För svenska spannmålsexport har det lett till ytterligare försämrat pris då exportaffärerna sker i dollar. Det svenska spannmålsöverskott för 2025/26 blir det största på åtskilliga år.

Det har skett ett utbrott av svinpest i Spanien som har lett till att landets export har begränsats. Vid liknande situationer har det medfört att det land som drabbats av exportrestriktioner fått söka sig till andra marknader för att hitta avsättning för sitt exportöverskott. Eftersom Spanien är en av EU:s ledande exportörer kan det leda till prispress EU-marknaden.

Gynnsammare konjunkturutsikter i Sverige för 2026 är positivt eftersom efterfrågan på livsmedel kan förbättras. Å andra sidan kan det leda till högre arbetskraftskostnader. Jordbruket har i nuläget svårt att hitta tillräckligt med arbetskraft med rätt kvalifikationer.

Inom vissa produktionsgrenar i animaliesektorn har det redan skett nyinvesteringar och vid relativt små produktionsökningar kan det leda till överskott på marknaden som i sin tur kan leda till prispress.

Utkik mot 2026

Det finns en hel del orosmoln inför 2026 som riskerar att bryta den återhämtning som skett efter det ryska anfallet på Ukraina. Men en god skörd under 2025 som fyllt på jordbrukarnas lager, ökade semineringar av både kor och suggor samt en stor höstsådd i god kondition ger en stabil grund för att stå emot de utmaningar som finns inför det kommande året.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Kan siffersatta mål lyfta svensk livsmedelsproduktion?

Lämna ett svar

Ja det menar regeringen, som gett oss uppdraget att ta fram kvantitativa mål för livsmedelsproduktionen i Sverige samt hur utvecklingen kan mätas. Nu har vi skickat förslaget som innebär mål för 2035 och delmål för 2030 inom både jordbruk, trädgård och sjömat.

Regeringen menar att svenska livsmedelsproducenter mött en rad utmaningar de senaste åren och att arbetet för att främja tillväxt behöver skärpas. Vi fick uppdraget i våras och har sedan dess haft en nära dialog med företrädare för berörda branscher och myndigheter – det är nämligen inte bara staten som äger dessa mål utan även livsmedelsproduktionen, som haft kvantitativa mål på sin önskelista inför arbetet med att mejsla ut Livsmedelsstrategin 2.0. Regeringen och myndigheterna kan skapa förutsättningar genom att använda styrmedel och stöd på ett smart sätt, men utvecklingen ska i huvudsak drivas av marknadens aktörer och konsumenternas efterfrågan. Vi vet ju alla hur det går om någon producerar varor som ingen vill köpa, då uppstår överskott och prispress samtidigt som företagens lönsamhet viker.

ett bildkollage på ett blommande gult rapsfältm musselodling, närbild på en komule, olika grönsaker och vita ägg i kartong.
Foto: Rapsfält Kentaroo Tryman, Musselodling Anneli Fredriksson, Nötkreatur Skandinav, Grönsaker Ellinor Hall, Vita ägg Pixabay.

Uppdraget handlar i grunden om att belysa möjligheterna att producera mer mat i Sverige för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå och att de ska baseras på marknadens potential, Sveriges naturgivna förutsättningar och branschens tillväxtambitioner. I grunden finns livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och miljömässigt hållbar produktion, som riksdagen fattade beslut om redan 2017.        

Förslag på arton mål för jordbruks- och trädgårdsprodukter

De arton mål vi föreslår uttrycks i form av försörjningsgrad. Försörjningsgraden visar Sveriges förmåga att tillgodose efterfrågan med inhemska livsmedel under en period, vanligtvis ett år. Det är ett mått som snarare visar hur robust produktionen är än ett renodlat produktionsmått. Vi föreslår att utvecklingen följs årligen med hjälp av marknadsbalanser som visar utvecklingen av produktion, import, export, totalkonsumtion och försörjningsgrad över tid.

När vi valt ut våra råvaror har vi bland annat utgått ifrån hur stor betydelse de har för den svenska livsmedelsproduktionen. Vi har också beaktat lagringsmöjligheter och näringsinnehåll, vilket är viktigt i ett beredskapsperspektiv. Vi föreslår bland annat följande mål:

  • Att spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035.
  • Att kött totalt ökar från 70 procent 2024 till 80 procent 2035 (även delmål för de fyra största köttslagen).
  • Att äpplen ökar från 28 procent 2024 till 50 procent 2035.

Förslag på mål för fiske och vattenbruk

Bild på en torskbåt i hamn
Foto: Lina Waara

För fiske och vattenbruk uttrycks målet som ökad produktion i vikt, som följs upp med hjälp av produktionsstatistik. Vi föreslår att produktionen ska öka med 60 procent till 2035, och att vi följer upp hur demersalt fiske (nära havsbotten), pelagiskt fiske (i det fria vattnet), insjöfiske, vattenbruk fisk och vattenbruk övrigt (skaldjur, musslor och alger) bidrar till den övergripande målsättningen. Det finns stor potential att redan idag öka produktionen, bland annat med utgångspunkt i outnyttjade miljötillstånd i vattenbruket samt genom att öka landningarna av sill och skarpsill till livsmedelsproduktion i Sverige.

Stora investeringsbehov

För att nå målen krävs omfattande investeringar i primärproduktionen. Kostnaden för att ställa i ordning åkermark som inte brukas idag och att investera i lagring, stallar och nybyggnation av växthus uppskattas till runt:

  • 9,5 miljarder kronor för vegetabilieproduktionen
  • 14,4 miljarder kronor för animalieproduktionen
  • 1,5 miljarder kronor för trädgårdsproduktionen

Vi har inte beräknat kostnader för andra investeringar som behöver göras om produktionen ska öka, exempelvis inom fiske och vattenbruk, åtgärder för grön omställning och insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. 

Det behövs mer mark

För att nå de föreslagna målen behöver antalet djur öka med mellan 15 och 25 procent beroende på djurslag. Omkring 340 000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk, främst för odling av foder och för bete men även för produktion av livsmedel. Samtidigt behöver produktiviteten i växtodlingen öka med 1 procent per år och avkastningen från djuren med 0,5 procent per år.

Viktiga frågor återstår

Det finns både möjligheter och utmaningar kopplat till en ökad produktion. Till exempel är konsumentintresset för svenska mervärden en viktig våg att surfa vidare på. Undersökningar som Från Sverige genomför regelbundet visar tydligt att svenskt ursprung är ”top of mind” hos en stor andel av konsumenterna men denna medvetenhet kan stärkas ytterligare – både i Sverige och i andra länder. Balansen mellan en ökad livsmedelsproduktion och värnande om relevanta miljömål är en utmaning, men det finns samtidigt miljönyttor med primärproduktionen och en ökning kan bidra till fler arbetstillfällen samt till mer levande landsbygds- och kustsamhällen. Regleringar och kontrollkrav kan utgöra hinder för en ökad produktion, inte minst inom fiske och vattenbruk.

I rapporten lyfter vi också områden där vi ser behov av att utnyttja och förstärka åtgärder, som ofta redan är igångsatta. Det handlar bland annat om att använda EU:s jordbruks- och fiskeripolitik med tillhörande budget på ett välanpassat sätt, stötta investeringar, öka resurseffektiviteten och minska livsmedelsförluster samt fortsätta det pågående arbetet med regelförenklingar.

Vad händer nu och en personlig reflektion?

Det här är Jordbruksverkets förslag till regeringen – vi väntar med spänning på återkoppling från dem. Håller jag med om att siffersatta mål kan sporra oss att prestera och utnyttja vår potential till fullo? Jo, jag tror att det skapar en behövlig gemensam bild som alla berörda kan sträva mot. Det är lättare att prioritera åtgärder som stödjer en utveckling mot distinkta mål.

Foto: Mora Tidning

Jag tar gärna tillfället i akt att göra en parallell till idrottsliga prestationer. Under snart tjugo års tid har jag ägnat mig åt långdistansutmaningar inom löpning, skidåkning, simning och cykling. Varje gång jag ställer mig på startlinjen är målet att minst slå personligt rekord, ibland också att komma i mål före kollegor eller vänner som deltar – det kan jag erkänna! När jag kastar mig ut i spåret är det med andra ord superviktigt att jag vet vilken tid jag ska slå och att min Garmin-klocka fungerar så att jag hela tiden kan kolla hur jag ligger till – en slags delmål under resans gång. Den 1 mars 2026 ska jag skida Vasaloppet för fjärde gången, då är det tiden 7 timmar och 55 minuter jag ska bräcka.

/Åsa Lannhard Öberg, Jordbrukspolitisk utredare som samordnat detta superspännande och viktiga uppdrag

Livsmedelsstrategin 2.0 – vad ska Jordbruksverket göra?

Lämna ett svar

I fredags presenterade Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren Livsmedelsstrategin 2.0 och de åtgärder som ska genomföras under de närmaste åren. Han lyfte då också fram att satsningarna på åtgärder i strategin är en del i en större satsning. Den omfattar bland annat också:

Jordbruksverkets arbete med livsmedelsstrategin

Jordbruksverket arbetar med livsmedelsstrategin på olika sätt. Ett sätt är att vi har integrerat den i vår löpande verksamhet och andra sätt är genomförandet av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken och Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Sedan utför vi naturligtvis också de särskilda uppdrag vi har fått inom ramen för livsmedelsstrategin.

Illustration där tre personer samtalar om utvecklingen. Pilar och kugghjul i bakgrunden

Fokusområde Ökad robusthet i livsmedelskedjan

Äggkartonger i stapel
Foto: Michael Erhardsson, Mostphotos.
  • Kraftsamling vattenhushållning (2025 – 2030)
  • Kollektiva ersättningar (2025)
  • Stärkt sjömatsproduktion från yrkesfisket, vattenbruk och den blå värdekedjan (2026 – 2030)
  • Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden (2026 – 2030)
  • Växtskyddsrådet (2026 – 2030)
  • Förmedla bidrag för koordinering av regional innovation och kunskapsöverföring (2025)

Fokusområde Exportfrämjande

  • Effektivisera arbetet med exportgodkännande för svenska livsmedel och jordbruksvaror (2026 – 2030)

Fokusområde Svensk kvalitet och gastronomi

  • Uppdrag att inom ramen för livsmedelsstrategin genomföra Sveriges deltagande i jordbruks- och livsmedelsmässan Grüne Woche (2026 – 2030)
  • Förmedla bidrag för det svenska deltagandet i Bocuse d’Or (2026 – 2030)
  • Förmedla bidrag till V.S. Visit Sweden AB för att stärka svensk måltidsturism (2026 – 2030)

Genomförande

Musslor
Foto: Per Magnus Persson, Scandinav
  • Följa upp och utvärdera utvecklingen av hela livsmedelskedjan utifrån livsmedelsstrategins mål.

Här hittar du nyheten om den senaste rapporteringen av uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin som publicerades idag 25 mars.

Jordbruksverket kommer också på olika sätt bidra i åtgärder som andra myndigheter är ansvariga för. Till exempel medverkar vi tillsammans med Naturvårdsverket i regeringsuppdrag för minskat matsvinn som getts till Livsmedelsverket under 2026–2030.

Vill du veta mer?

Förutom bloggen så har vi också digitala lunchseminarier i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin där vi presenterar information och leveranser från de regeringsuppdrag och ämnesområden som Jordbruksverket ansvarar för och diskuterar resultaten med aktörer.

Nästa lunchseminarium är den 9 april och då presenteras vår uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Carl Eckerdal på Livsmedelsföretagen och Annika Bergman på Hushållningssällskapet Halland och Gröna arbetsgivare samtalar om utvecklingen. Mer information och anmälan till seminariet den 9 april. För tips om kommande seminarier finns också ett nyhetsbrev som du kan anmäla dig till här.

/Andreas Davelid jordbrukspolitisk utredare

Majsfält
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

Jordbrukssektorn i ett oroligt världsläge

Lämna ett svar

Under slutet av februari och början på mars 2025 har flera händelser påverkat det geopolitiska läget i världen. Även jordbrukssektorn har påverkats av olika beslut och utspel som gjorts av världens ledare. Förhoppningar om att marknaderna för jordbruksprodukter är på väg i ett lugnare skede kan komma att gå om intet.

Läget i världen har under den senaste tiden präglats av tilltagande oro med utspel som också har koppling till jordbrukssektorn.

Tullar

  • USA har från och med den 4 mars infört importtullar på varor från Kanada och Mexico på 25 procent. För varor från Kina höjs tullen från 10 procent till 20 procent.
  • Kina har beslutat att från och med den 10 mars 2025 införa en importtull på 15 procent för bland annat vete och majs och med 10 procent för sojabönor, sorghum med flera varor som har sitt ursprung i USA.
  • Kanada har också beslutat att införa tullar på vissa varor, däribland vete, havre, raps och solrosor, som importeras från USA. Tullen uppgår till 25 procent av varuvärdet.
  • Det väntas även att Mexico kommer att införa importtullar som en reaktion på att USA infört tullar.

I EU har Kommissionen beslutat att höja tullarna på jordbruksprodukter och kvävegödselmedel med ursprung i Ryssland och Belarus. För att åtgärderna ska träda i kraft krävs även beslut av Rådet och Parlamentet.

Ett stort containerfartyg i lasthamn sett från aktern
Foto: Karl Forsberg, Scandinav.

Hur påverkar tullarna?

Höjda tullar brukar leda till fallande priser eftersom högre priser leder till lägre efterfrågan. På världsmarknaden för spannmål och oljeväxter har det ännu inte kunnat konstateras några tydliga effekter. Priserna har visserligen fallit under sista veckan av februari och första veckan av mars men marknadsanalytiker hävdar att det främst beror på minskad oro för utvintringsskador och lägre skördar i Nordamerika. Ryssland har varit mycket aktiva på marknaderna under 2024/25 och bedöms ha sålt ut en stor del av sitt lager av spannmål och oljeväxter. EU har haft svårare att konkurrera och beräknas därför ha förhållandevis större lager som inte är sålda. Priserna på gödning har stigit under vintern 2024/25 främst till följd att ökade priser på naturgas.

Effekter av kriget

I det ryska angreppskriget mot Ukraina har de ryska attackerna mot ukrainska spannmålsanläggningar fortsatt, i bland annat Odessa. Trots det ansträngda läget i Ukraina har landet hittills visat stor motståndskraft och prognoserna inför skörd 2025 tyder inte på väsentliga produktionsminskningar.

Effekter för svenska jordbrukare

En jordbrukare står framför en traktor.
Foto: Plattform, Scandinav.

Hittills har effekterna på marknaderna för jordbruksprodukter och jordbrukets produktionsmedel varit betydligt mindre jämfört med det läge som uppstod direkt efter den ryska invasionen av Ukraina. Skulle produktpriserna falla och produktionsmedelspriserna stiga, till följd av tilltagande oro och införandet av tullar, leder det till ett försämrat ekonomiskt läge för jordbrukarna med risk för minskad produktion.

/Bengt Johnsson, utredare på Jordbruksekonomiska enheten

Mot 2025

Lämna ett svar

Efter flera skakiga år finns det goda förutsättningar att 2025 blir återhämtningens år för svenskt jordbruk, trots att flera orosmoln ännu inte blåst förbi. Produktpriserna har förutsättningar att fortsätta uppåt medan kostnaderna kan hållas under kontroll. Jordbrukarna kan få ett år då det blir möjligt att bygga upp reserver och påbörja en resa med investeringar för framtiden.

En cyklisk sektor

Historiskt har marknaderna för jordbrukets produkter kännetecknats av relativt långa perioder med stabila priser som realt sett varit svagt fallande. Ungefär vart tionde år har detta mönster brutits av någon anledning och priserna har snabbt skjutit i höjden för att efter en tid åter stabiliseras. De senaste åren har varit en period med oro med stora prisvariationer. Pandemin och kriget i Ukraina har varit det främsta orsakerna till turbulensen.

Lantbrukare inspekterar sin spannmål i fält.
Foto: Calle Bredberg, Scandinav.

Utblick mot världen

Läget i Ukraina är långt ifrån stabilt och en uppflammande säkerhetspolitisk oro i Mellan Östern är ytterligare en faktor som marknad och politik måste hantera. I orostider söks alternativa lösningar och efter en tid nås en ny jämvikt. Under 2024 har läget varit betydligt lugnare med visserligen fallande producentpriser för vissa produkter men en starkare ekonomisk utveckling har gjort att efterfrågan på mejeriprodukter väntas öka under det kommande året. På kort sikt väntas heller inte några dramatiska förändringar på världsmarknaden för spannmål och oljeväxter. Skörden på södra halvklotet, som kommer att bärgas under början av 2025 ser ut att bli bra. Förutsättningarna för höstsådd i de västra delarna av Europa var lika dålig hösten 2024 som förra året. Vädret har blivit betydligt bättre och nu ser höstsådden lovande ut. I Ryssland har det varit torrt och där är höstsådden sämre än under förra året.

EU och länderna i Sydamerika kunde under slutet av 2024 efter årtionden av förhandlingar enas om ett omfattande handelsavtal. Under det kommande året finns en oro för att utvecklingen istället kommer att gå mot tilltagande handelshinder särskilt med en ny president i USA.

EU kommer under 2025 att på allvar påbörja arbetet med en ny jordbrukspolitik som ska gälla efter 2028. Jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samt livsmedelsberedskapen torde bli de stora frågorna att ta hand om. Den nya jordbrukskommissionären har också pekat på behovet av att locka unga personer till näringen.

Containers staplade på varann
Foto: Stephano Carne, Mostphotos.

Svensk jordbrukssektor 2024

Svenskt jordbruk har haft några besvärliga år med både oro på marknaden med stora prisvariationer och ogynnsam väderlek. 2024 blev förhållandevis gynnsamt med en bra vallskörd och en skörd av spannmål som visserligen knappt nådde normal avkastning men var av god kvalitet. Prisutvecklingen för animalieprodukter har varit stark. De svenska producentpriserna för både nötkött och griskött ligger bland de högsta i EU och mjölkpriset har gått upp under slutet av året. Kostnaderna för insatsvaror har gått ner jämfört med föregående år och räntan har sänkts successivt. Prognosen för jordbrukssektorns lönsamhet 2024 visar på en total företagsinkomst som ökat med 50 procent jämfört med 2023 och når sin näst högsta nivå genom tiderna.

Det händer 2025

Höstsådden i Sverige har kunnat ske under gynnsamma förhållanden och är bland de allra största som genomförts. Vädret har varit bra under senhösten och början av vintern och det finns i nuläget goda förutsättningar för en stor skörd 2025.

Trots höga priser för kött och mjölk har produktionen inte ökat märkbart. Mjölkproduktionen har minskat under 2024 och antalet seminerade kor ligger också under förra årets nivåer Det kommer därför inte att bli någon snabb produktionsökning för mjölken. Även semineringarna av suggor ligger på en lägre nivå än förra året. Animalieproduktionen är en långsiktig verksamhet och det krävs därför troligen en lite längre period med stabila priser för att producenterna ska våga satsa. Flera slakterier har redan nu gått ut med att priset på kött kommer att höjas under inledningen av 2025 eftersom efterfrågan på svenskt kött är fortsatt stabil. Nya restriktioner kopplade till miljö och klimat i våra främsta importkonkurrerande länder har gör att konkurrensen på den svenska marknaden inte väntas öka. Det har utlovats fallande räntor under inledningen av 2025 vilket gynnar jordbrukare som vill bygga nytt. Dessa faktorer talar för att intresset för att investera i svensk animalieproduktion ökar under det kommande året.

Lantbrukare inspekterar sitt lager av inköpta insatsvaror.
Foto: Amanda Falkman, Frkn Falkman AB, Scandinav.

Säkerhetsläget i världen börjar alltmer påverka även Sverige och svenskt jordbruk. Medvetenheten om att läget snabbt kan förändras är ett första steg mot ökad motståndskraft. Satsningar för att investera i en mer robust produktion har påbörjats och kan väntas tillta i omfattning under det kommande året.

Grunden är lagd för ett bra år 2025 för svenskt jordbruk, återstår att se om förväntningarna går i uppfyllelse.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Nygammal president i USA – hur påverkar det svenskt jordbruk?

Lämna ett svar

Blott för andra gången i historien har en amerikansk president återkommit i sitt ämbete efter att ha förlorat makten. Med relativt bred marginal vann Donald Trump valet och republikanerna tycks även vinna majoriteten både i senaten och kongressen. Jordbruket var inte någon av de centrala frågorna i valet men indirekt kan jordbruket komma att påverkas av frågor som är kopplade till bland annat handel, miljö och energi.

Bild på USA:s kommande president Donald Trump som håller upp en knuten hand och talar i mikrofonen. Amerikanska flaggan syns också på bilden.
USA:s nyvalde president Donald Trump. Foto: Gerd Altman, Pixabay

Handel

Det är svårt att i nuläget vara helt säker på vad den inkommande Trump-regeringen kan komma att genomföra när ämbetsperioden påbörjas efter årsskiftet. Ökat fokus på USA:s interna intressen och en mer protektionistisk hållning bör sannolikt genomsyra förväntade åtgärder. För att skydda USA:s eget näringsliv kan tullar komma att höjas för importkonkurrerande produkter, däribland jordbruksprodukter. Tullar som föreslogs under valrörelsen är framförallt avsedda mot Kina men även mot övriga omvärlden. Det kan innebära att ekonomisk utveckling saktas in framförallt i USA men även i världsekonomin i stort.[1]

För svenskt jordbruk är den direkta påverkan relativt liten eftersom vår handel med USA är begränsad. Sveriges totala import och export består av framförallt den interna handeln inom EU (62 procent) medan vårt handelsutbyte med USA är relativt litet (7 procent).[2] Exporten av livsmedel till USA är blott 1,5 procent av den totala exporten till landet[3]. Det som skulle kunna påverka oss är en mer orolig världsmarknad med till exempel mer varierande priser på jordbrukets insatsvaror som vi är handelsberoende av. För svenska jordbrukare kan det leda till en mer osäker planeringshorisont vilket kan hämma produktionsutvecklingen.

Miljö och klimat

Det är också troligt att USA, precis som när president Trump tillträde förra gången, tar en mer defensiv hållning till att sätta in miljö- och klimatåtgärder. Det kan leda till ökad amerikansk produktion av fossil energi vilket skulle kunna leda till globalt lägre energipriser, vilket påverkar det svenska jordbruket eftersom energi är en viktig insatsvara för jordbruket.  

En minskad miljö- och klimatambition skulle även kortsiktigt kunna innebära att amerikanskt jordbruk inte kommer att behöva vidta åtgärder som kan vara kostnadsdrivande. Ambitiösa krav på miljöåtgärder som lagts fram av EU i ”Green Deal” skulle kunna leda till internationella konkurrensnackdelar, även om en ambitiös klimat- och miljöagenda är nödvändigt för att kunna klara av livsmedelsförsörjningen i framtiden.

Prisutveckling

Inflationsutvecklingen som varit en del av eftereffekter ifrån Covid-19 pandemin, och numera även som konsekvens av den geopolitiska instabiliteten i världen, har drivit upp priser på basvaror för konsumenter i Sverige och runtom i världen. Det gäller också för livsmedel. Det spekuleras om att Trump-regeringens inrikes- och handelspolitiska agenda kan innebära en återgång till inflationsökningar i USA som framförallt slår mot inhemsk tillverkning och jordbruk.[4] Huruvida det stämmer och i så fall hur det drabbar omvärlden återstår att se.

Pengar i en hög, framförallt amerikanska dollar.
Foto: Filip Filipovic, Pixabay.

Effekter för svenska jordbrukare

Sammantaget bedöms de direkta effekterna av maktskiftet i USA få måttlig betydelse för svenskt jordbruk men de indirekta effekterna kan bli betydligt större och riskera konkurrenskraft och produktionsutveckling.

/Gustav Eskhult och Bengt Johnsson på Jordbruksekonomiska enheten

Källor:

1 och 2. Kommerskollegium, 2024, Economic Backfire: The Costly Impact of Trump’s Proposed Tariffs.

3. WITS, Sweden Product exports and imports to United States 2022.

4. Peterson Institute for international economics, 2024, The International Economic Implications of a Second Trump Presidency, Working paper 24-20.

Lägesrapport i juli – omväxlande väder med mycket regn, nu krävs högtryck för en skörd av god kvalitet

Lämna ett svar

I månadens lägesrapport till regeringen rapporterar vi om att skörden av spannmål, oljeväxter och vallfrö har börjat. De skördade arealerna är fortfarande små och några generella slutsatser om årets skörd går inte att dra. Grödorna har gynnats av väderleken under juni och juli men för att skörden ska kunna bärgas och kvaliteten bli god behövs torrare väder under augusti.

Vädret i Sverige har under juli varit omväxlande med förhållandevis mycket nederbörd. Lokalt har det på kort tid fallit stora mängder regn och på dessa platser kan grödorna ha tagit skada. SMHI:s senaste långtidsprognos för augusti visar att vädret förväntas bli mer högtrycksinfluerat, främst i de södra och mellersta delarna av landet. Dock väntas fler passerande lågtryck från Atlanten.

Skörd och höstsådd

Skörden av höstkorn och vallfrö har pågått några veckor medan skörden av höstvete och höstraps precis har börjat. Det finns ännu inte några samstämmiga rapporter om hur årets avkastning och kvalitet ligger till.

En tidig skörd ger förutsättningar för produkter av god kvalitet och att höstsådden av grödor för skörd 2025 kan ske vid lämplig tidpunkt. Höstsådden av oljeväxter inleds i första halvan av augusti. Odlarorganisationen Oljeväxtodlarna bedömer att intresset för odling är stort och att det är möjligt att arealen åter kommer upp till 100 000 hektar.

Vallskörden har varit god och många har kunnat lägga upp lager inför kommande år. Foto: Scandinav.

Vallskörden har hittills varit bra, eller till och med mycket bra, sett till kvantiteten i de flesta delar av landet. I de sydöstra delarna, som ofta brukar vara drabbat av torka, har årets vallskörd blivit mycket stor vilket gör det möjligt för många jordbrukare att lägga upp lager inför kommande år.

Lantmännens skördeprognos

Lantmännen presenterade i början av juli sin prognos för årets skörd av spannmål och oljeväxter. Trots mindre höstsådd än under de senaste åren och en torr försommar är prognosen att spannmålsskörden hamnar på en normal nivå, vilket innebär en total skörd på 5,4 miljoner ton. Jämfört med förra året är det en ökning med drygt en miljon ton. Den höstsådda spannmålen väntas ge bäst avkastning medan de vårsådda grödorna tog skada av torkan under försommaren. Prognosen bygger på normalt väder under resterande del av växtperioden.

Skörden av både oljeväxter och trindsäd väntas bli strax under normal skörd. För oljeväxterna beror det på att en nederbördsrik väderlek hindrade sådd underhösten 2023. Det innebär att årets areal av oljeväxter blir mindre än tidigare år.

Vill du läsa hela lägesrapporten som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

EU:s utvidgning ur ett jordbruksperspektiv

Lämna ett svar

Inom ramen för arbetet att utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken har Jordbruksverket lämnat ett underlag till regeringen för att kunna formulera väl underbyggda ståndpunkter om en framtida utvidgning av EU. De kandidatländer vi har studerat är Albanien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Ukraina.

Ukraina är en av världens största exportörer av vegetabiliska bulkprodukter som solrosolja, majs och vete. Foto: Pixabay

Jordbruk har stor betydelse i kandidatländerna

Jordbruket har en större betydelse för kandidatländernas ekonomi och sysselsättning än vad det har i länderna inom nuvarande EU. Kandidatländernas jordbruk domineras av växtodling medan animalieproduktionen är av mindre betydelse. Ett annat kännetecken är att de allra flesta jordbruksföretagen är mycket små.

Ukraina är ett av världens viktigaste jordbruksländer

Ukraina skiljer ut sig bland kandidatländerna genom storleken på jordbruket och dess storskaliga struktur. Landet är dessutom en av världens största exportörer av vegetabiliska bulkprodukter, som solrosolja, majs och vete. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påverkar både jordbruket och exporten av jordbruksprodukter, men hittills har jordbruket i landet visat en stor motståndskraft. För att Ukraina ska kunna fortsätta upprätthålla en storskalig export är tillgången till hamnarna i Svarta havet helt nödvändig.

Ett EU-medlemskap ger förutsättning för ökad handel mellan Ukraina och EU

Genom att ta in Ukraina som medlem kompletteras EU:s jordbruk med ett land som har storskalig vegetabilieproduktion. Det finns anledning att tro att ett ukrainskt medlemskap i EU skulle öka landets export till EU av vissa jordbruksprodukter, vilket kan innebära ökad konkurrens och lägre priser för exempelvis spannmål inom unionen. Det är en erfarenhet av den tullfria export från Ukraina som tillämpas sedan juni 2022. Samtidigt kan animalieproduktionen och livsmedelsindustrin i EU dra nytta av en ökad import från Ukraina. De nuvarande EU-länderna kommer sannolikt också kunna öka sin export till Ukraina, framförallt av högförädlade livsmedel.

Rätt utnyttjade kan EU:s stöd utveckla jordbruk och landsbygd i kandidatländerna

Ukraina är i behov av modernisering, kompetensutveckling, riskhantering och en övergång till mer hållbara produktionsmetoder. Stöden till Ukraina inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) bör därför styras mot dessa områden. Gårdsstödet bedöms däremot vara till mindre nytta för jordbrukare i Ukraina. Även om det småskaliga jordbruket får tillgång till EU:s gårdsstöd kommer det att få liten påverkan på de småskaliga jordbrukarnas inkomster och möjligheter att utvecklas. GJP kommer inte räcka till för att svara upp mot behoven i kandidatländerna utan det behövs även annan finansiering, bland annat från strukturfonderna.

Skillnaderna är stora mellan jordbruket inom nuvarande EU-länderna och kandidatländerna, därför behövs åtgärder som gör det enklare att fasa in de nya länderna. Övergångsåtgärder, till exempel en övergångsperiod för införandet av gårdsstödet, kan underlätta en smidig anslutning som inte hotar jordbruket i EU-27 eller i kandidatländerna. Den viktigaste effekten av ett EU-medlemskap för kandidatländerna är att få del av en gemensam marknad utan gränshinder.

När kandidatländerna väl har blivit medlemmar finns det mycket som talar för att de bör få tillgång till den inre marknaden med i princip samma villkor som övriga EU-medlemmar. Innan medlemskapet behöver därför kandidatländerna fortsätta att harmonisera till exempel diverse hygien-, djurskydds- och miljöregler så att deras jordbruksprodukter uppfyller kraven som EU ställer.

Rapporten EU-utvidgningen ur ett CAP-perspektiv

/Andreas Davelid, handelspolitisk utredare

Europadagen, den gemensamma jordbrukspolitiken och förenklingar

Lämna ett svar

Idag, den 9 maj firas Europadagen till minne av att Frankrikes dåvarande utrikesminister Robert Schuman presenterade sin deklaration som ledde fram till att Kol- och stålunionen bildades år 1950. Genom att slå ihop den franska och västtyska kol- och stålproduktionen skulle framtida krig mellan dessa länder omöjliggöras. Kol- och stålunionen var den första av de överstatliga institutioner som så småningom skulle leda fram till det som idag är EU.

Foto av ingången till EUs rådsbyggnad. En person är på väg in. Många flaggor hänger över ingången.
Entré Justus Lipsus, Bryssel – Huvudbyggnaden för Europeiska unionens råd. Foto: Ingrid Karlsson

En gemensam jordbrukspolitik

Nästa steg i den europeiska integrationen var Romfördraget som skrevs under år 1957. I fördraget nämns en gemensam jordbrukspolitik som en av de åtgärder som ska leda till ett närmande mellan de länder som undertecknade Romfördraget, det vill säga Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland. Den gemensamma jordbrukspolitiken ser sedan dagens ljus år 1962. Målen som fastställs för den gemensamma jordbrukspolitiken, och som fortfarande gäller, är att:

  • höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg, trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av produktionsfaktorerna, särskilt arbetskraften,
  • ge jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem som arbetar i jordbruket,
  • stabilisera marknaderna,
  • trygga försörjningen, och
  • säkra konsumenternas tillgång till varor till skäliga priser.

Jordbrukspolitiska reformer

Det är få politikområden inom EU som är lika integrerade som jordbrukspolitiken. Sedan 1990-talet har den dock genomgått omfattande reformer. Politiken dominerades fram till 1990-talet av marknadsregleringar som var produktionsdrivande och skapade stora överskott av jordbruksvaror, till exempel beryktade smörberg och vinsjöar. Detta blev mycket dyrt för skattebetalarna och ledde fram till att politiken började reformeras. I ett första steg sänktes producentpriserna och jordbrukarna kompenserades med arealstöd och djurbidrag. Nästa steg i reformeringen av jordbrukspolitiken var att stöden frikopplades från produktionen och det är dessa stöd, de så kallade gårdsstöden, som nu utgör störst andel av EU:s budget för den gemensamma jordbrukspolitiken. Jordbrukspolitiken har efterhand också anpassats till att hantera utmaningar inom bland annat miljö- och klimatområdet respektive landsbygdens utveckling.

En byggnad där det är målat på väggen med texten The Future is Europe, Framtiden är Europa
Muralmålning på en byggnad i Bryssel. Foto: Karin Lindow.

Förenklingar av jordbrukspolitiken

Det finns många regler, på EU-nivå och nationellt, som jordbrukarna behöver förhålla sig till. Förenkling av regelverken är en fråga som har varit aktuell länge, men den har stigit ännu högre upp på dagordningen under det senaste halvåret. Det har i flera europeiska länder varit omfattande bondeprotester som bland annat varit riktade mot ”regelkrånglet”. EU-kommissionen har därför tagit initiativ till ett antal förenklingar i tillämpningen av jordbrukspolitiken i form av undantag från vissa grundvillkor såsom skydd av mark under känsliga perioder, diversifiering av växtföljd och kravet om fyra procent miljöytor.

På Jordbruksverket arbetar vi också med att förenkla för jordbrukare, vattenbrukare och fiskare. Vi har sammanställt regler och villkor som motverkar målen i livsmedelsstrategin med fokus på primärproduktionen och tagit fram åtgärdsförslag för att minska hindren.

Regler och villkor fyller en viktig funktion, men den sammanlagda regelbördan blir ofta svår att överblicka och förstå. Vi tror att både en faktisk och en upplevd minskad administrativ börda kan bidra till en ökad matproduktion, förbättrad konkurrenskraft och till att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning. Sedan kommer regelförenkling och minskad administration att kräva resurser, samverkan och en tydlig styrning av regeringen och av myndigheterna. Framöver kommer Jordbruksverket fortsätta och fördjupa sitt arbete med regelförenklingar och minska den administrativa bördan.

Till sist vill jag påminna om att valet till Europaparlamentet är om en månad, den 9 juni, vilket också kan påverka utformningen av jordbrukspolitiken. Efter att Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 beslutas nu större delen av den gemensamma jordbrukspolitiken gemensamt av rådet och Europaparlamentet. Så valet till Europaparlamentet påverkar också EU:s jordbrukspolitik! Mer information om EU-valet finns här.

/Andreas Davelid

Handelspolitisk utredare på Livsmedelskedjan och exportenheten

Förhandlingar i Abu Dhabi om världshandeln – WTO:s trettonde ministerkonferens

Lämna ett svar

Jordbruksverket har varit involverat i Världshandelsorganisationen, WTO:s, arbete sedan organisationen grundades 1995. Mest relevant för vårt område är WTO:s jordbruksavtal, SPS-avtalet (avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder) och de kommande fiskesubventionsavtalen. Förutsättningarna för Sveriges jordbruks- och livsmedelsproduktion påverkas faktiskt av dessa avtal, och därmed hur vi når målen i livsmedelsstrategin.

WTO:s avtal påverkar både vår och andra länders handel med livsmedel och insatsvaror och därmed priser och förutsättningar att producera livsmedel världen över med mer rättvisa konkurrensvillkor. Vad som sker i WTO kan alltså påverka förutsättningarna även för en mjölkbonde i Vetlanda eller en fiskare i Bohuslän. EU har under de senaste årtiondena ändrat flertalet jordbruksstöd så att de är betydligt mindre produktions- och handelspåverkande än vad de var tidigare. Många andra WTO-medlemmar har inte gjort liknande reformer. Om fler länder tar bort produktions- och handelsstörande stöd så behöver inte EU-jordbrukarna i lika hög grad konkurrera med subventionerad produktion från andra länder. På ett liknande sätt skulle regleringar kring subventioner kopplade till överfiske och överkapacitet kunna leda till jämnare konkurrensvillkor och bättre och mer hållbar tillgång till fisk för svenska fiskare.

Konferensen

I månadsskiftet februari/mars i år hölls WTO:s 13:e ministerkonferens i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. Ministerkonferensen är WTO:s högsta beslutande organ och sammanträder vartannat år i något WTO-medlemsland. Jag deltog på konferensen för Jordbruksverkets räkning och bevakade främst jordbruks- och fiskesubventionsfrågorna. Hela delegationen från Sverige bestod av ett tjugotal personer från regeringskansliet, myndigheter, riksdagen samt arbetsgivare och fackföreningar.

Avslutningsceremoni, 1 mars 2024. Foto: WTO/Prime Vision

Förbud mot att stötta dåligt fiske

Ett första delavtal om förbud mot subventioner till illegalt, orapporterat och oreglerat fiske slöts redan i juni 2022, men har ännu inte börjat tillämpas. Förhandlingar pågår också om att begränsa subventioner kopplade till överfiske och överkapacitet.

Låst läge inom jordbruk

På jordbruksområdet har läget i förhandlingarna mellan WTO:s 166 medlemsländer sedan flera år tillbaka dessvärre varit ganska låst. Förhandlingarna rör bland annat tullar på jordbruksprodukter och begräsningar av stöd på jordbruksområdet. Den största stötestenen i förhandlingarna är Indiens krav på att deras inköp av jordbruksprodukter till de lager som landet tillämpar av livsmedelstrygghetsskäl ska undantas från de begränsningar som generellt gäller inom WTO. Hade Indien gjort sina inköp till marknadspris hade de inte ansetts utgöra något stöd till den inhemska produktionen överhuvudtaget och därmed inte begränsats av WTO:s regelverk. Indien tillämpar dock politiskt fastställda priser för landets inköp till lager, vilket kan bidra till att produktionen av berörda produkter i landet artificiellt drivs uppåt och att det skapas överskott. De här överskotten kan i sin tur leda till ökad export från Indien samt påverka världsmarknaderna och möjligheterna för andra producentländer att konkurrera. Detta har redan skett för exempelvis ris där Indiens andel av världsexporten har vuxit kraftigt det senaste årtiondet. Det är många andra exporterande utvecklingsländer och även utvecklade länder som absolut inte vill gå Indiens önskemål till mötes. Hela den här utvecklingen påverkar jordbruksförhandlingarna i WTO och spiller över även på andra förhandlingsområden. Förväntningarna på någon form av resultat på jordbruksområdet vid ministerkonferensen var därmed lågt ställda. Det som ansågs vara realistiskt att uppnå begränsades till någon form av arbetsprogram med direktiv om vilka fokusområden och tidsramar som ska gälla i förhandlingarna framöver. Men inte ens det lyckades parterna enas om, vilket var en besvikelse.

Lokalerna lämnade lite övrigt att önska vad gäller ergonomi men stämningen var god.

Ljusglimtar inom fisket även om ett avtal inte kunde nås

För fisket var utgångsläget ett annat. Redan vid konferensens start fanns en långt gången avtalstext om begräsningar av subventioner som kan kopplas till överfiske och överkapacitet, med ett relativt litet antal icke-överenskomna delar. Ytterligare framsteg gjordes under ministerkonferensen, men parterna nådde inte hela vägen fram till ett överenskommet avtal. Det var en besvikelse för många bedömare, som trodde att en överenskommelse om fiskesubventioner på ministerkonferensen skulle vara inom räckhåll. Särskilt frustrerande var det faktum att parterna kom så nära en uppgörelse utan att riktigt nå hela vägen fram. Kanske var det i slutänden det svåra läget i jordbruksförhandlingarna beträffande offentlig lagerhållning som spillde över på fiskeförhandlingarna och gjorde att ett avtal inte kunde nås.

Sammantaget var utfallet från ministerkonferensen på de områden som mest berör vår verksamhet ganska magert. För mig som följt dessa frågor i många år, och säkert för många andra, var det inte helt oväntat men ändå en besvikelse. Några beslut och överenskommelser fattades trots allt. Exempelvis rörde de en förlängning av förbudet mot att tillämpa tullar på digitala överföringar med två år, och att få WTO:s tvistlösningsmekanism fullt operabel före årets slut. Givet den geopolitiska kontexten i världen idag och att beslut i WTO behöver fattas med konsensus av samtliga 166 WTO-medlemmar så kanske man ändå får tänka att konferensens resultat var acceptabelt efter omständigheterna.

Vad händer härnäst?

På fiskeområdet, där en överenskommelse var mycket nära, är förhoppningarna att diskussionerna ska kunna återupptas så snart som möjligt och tas vidare från så nära där de slutade på ministerkonferensen som möjligt. Kanske skulle rent av en överenskommelse kunna slutas i ett tidigare skede, det vill säga före nästa ministerkonferens? Den kommer sannolikt äga rum under våren 2026 i Kamerun. På jordbruksområdet är låsningarna svårare och det kan behövas mer fundamentalt nytänkande för att lösa ut dem. Men jag vet att det generellt finns en stark vilja hos WTO-medlemmarna att upprätthålla det regelbaserade multilaterala handelssystem som WTO står för. Det är bland annat en av grunderna till att vi för det mesta har en god och jämn tillgång på livsmedel och jordbruksvaror och kan bidra till att komma framåt i viktiga hållbarhetsfrågor.  

För mig personligen så var deltagandet på konferensen lärorikt och givande, även om den var utan större konkreta resultat. Det gav en djupare insikt i WTO:s beslutfattande och förhandlingsfunktion samtidigt som många nya kontakter knöts och det gav möjlighet att lära sig en del om andra kulturer. Om det blir något deltagande från Jordbruksverkets sida vid nästa ministerkonferens i Kamerun eller inte återstår att se. Möjligen kan större framsteg komma att göras där.

/Fabian Nilsson, som är handelspolitisk utredare med ansvar för WTO-frågor på Livsmedelskedjan och exportenheten på Jordbruksverket