Jordbruksverket bevakar för Sveriges räkning en EU-kommitté där man varje år fördelar pengar till bransch- och intresseorganisationer för att genomföra marknadsföringskampanjer. En del av den årliga budgeten går till evenemang som handelsdelegationer där företag och organisationer aktiva inom jordbruk och livsmedel är välkomna att delta.
Den 27 mars till 2 april 2022 kommer EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski att leda en handelsdelegation till Singapore och Vietnam. EU-kommissionen bjuder in företag och organisationer från medlemsländerna att delta i delegationen. Det innebär en god möjlighet att knyta kontakter i Sydostasien för affärsmöjligheter inom dryckes- och livsmedelssektorn.
Upptäck nya marknader i Sydostasien! Foto: Pixabay
Sydostasien är en intressant marknad ur exportsynpunkt. Området är en stor importör av jordbruks- och livsmedelsprodukter och kännetecknas av en fortsatt BNP-tillväxt och en ökande befolkning. Genom EU:s frihandelsavtal råder det dessutom tullfrihet på alla jordbruksbaserade livsmedelsprodukter och på öl vid export till Singapore. På samma sätt innebär EU:s frihandelsavtal med Vietnam att tullsatserna för de flesta produkterna gradvis kommer att sänkas ner till noll.
Att öka exporten är ett mål i den svenska livsmedelsstrategin. En ökad livsmedelsexport kan stärka konkurrenskraften, öka sysselsättningsgraden, främja produktiviteten, förbättra lönsamheten och stärka den svenska försörjningsförmågan.
Så gör du för att delta
Intresseanmälan: De företag och organisationer som är intresserade kan lämna in en ansökan senast den 30 november 2021. Mer information om evenemanget finns som pdf-fil som du hittar här:
Vissa resekostnader täcks såsom flyg mellan Singapore och Vietnam och mellan Hanoi och Ho Chi Minh City, samt lokala transporter/aktiviteter och vissa måltider.
På förmiddagen den 7 december klockan 9-12 arrangerar Tillväxtverket tillsammans med Vinnova och Jordbruksverket den digitala konferensen: ”Tillsammans når vi målen i Livsmedelsstrategin: Innovation för utveckling och omställning”.
Bild: Tillväxtverket
Livsmedelsstrategin som nu har funnits i fyra år består bland annat av ett övergripande mål och tre strategiska områden. Kort sammanfattat handlar det om att livsmedelskedjan ska vara konkurrenskraftig där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Syftet är att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen bör svara mot konsumenternas efterfrågan, och sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. De tre strategiska områdena är Regler och villkor, Konsument och marknad och Kunskap och innovation.
Årets konferens fokuserar på det strategiska området Kunskap och Innovation. Vi ser fram emot konferensen och hoppas att det blir en inspirerande förmiddag med olika perspektiv kring hur vi tillsammans kan arbeta med innovation för att framtidssäkra den svenska livsmedelssektorn och ta en ledarposition inom hållbar och hälsosam mat.
– Via denna länk hittar du programmet och anmäler dig.
/Eva Sundberg som är med och arrangerar konferensen och som kommer att vara en av moderatorerna
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Höstdekorerade bord och härliga menyer. Skolmatsquiz och barnens äppellopp med egna nummerlappar. Mer än hälften av landets kommuner och regioner är anmälda till Offentliga måltidens dag den 21 oktober 2021. På många platser står lokal mat i centrum av firandet och för den som vill veta vad som händer finns det många chanser att spana in dagen.
I Region Halland har sjukhusrestaurangerna skapat festmenyer med lokal prägel. Vad sägs om kycklingfilé från Knäred med rostad potatis (odlad i Halmstad), fetaostcrème eller krämig laxsås med lax från Falkenberg och ädelost från Kvibille?
– Vi tar chansen och firar med en halländskinspirerad meny till våra matgäster som ett sätt att lyfta Halland som matlän, berättar Eva Nolenstam, utvecklare på Regionservice.
– Det är också roligt att vara en del av ett större sammanhang. På Offentliga måltidens dag kan vi även fira att vi i vårt län har startat en upphandlingssamverkan kring inköp av livsmedel till de offentliga köken. Alla kommuner och regionen är med, fortsätter Eva Nolenstam.
Förberedelser inför Offentliga måltidens dag. Foto från restaurangköket, Varbergs sjukhus.
Lokala råvaror sätter sin prägel inte bara i Region Halland utan på många platser i hela landet. Det ordnas färgglada salladsbufféer, tårtor och efterrätter, rätter med vildsvinskött, höstfester och politikerbesök. I Mölndal går det att smaka ekologisk ost- och broccolisoppa på stan. I Örnsköldsvik är det öppet hus med provsmakning av soppa i stadshuset Kronan.
– Vi kommer få se många exempel på matglädje och social gemenskap och hur viktiga måltiderna är, som struktur i vardagen och som kitt mellan verksamheter, säger Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.
– Måltider som bidrar till struktur och trygghet bör prioriteras i en tid när vi tyvärr märker att otryggheten ökar, inte minst bland barn och unga. Att måltider kan minska ensamhet och förebygga undernäring bland äldre är också viktigt att lyfta fram, tillägger hon.
Eva Sundberg poängterar att offentliga måltider även är en strategisk fråga som kan göra skillnad i arbetet för att främja god folkhälsa, nå målen i både Agenda 2030 och den svenska livsmedelsstrategin, stärka svensk matproduktion och öka beredskapen för kriser.
– Nationellt är det på gång med samhällsekonomiska beräkningar kring nyttan av offentliga måltider, men vi behöver egentligen inte vänta på resultaten för att inse den stora potential som finns här, avslutar hon.
Offentliga måltidens dag – häng med hela dagen För andra året i rad samordnar MATtanken det nationella firandet av Offentliga måltidens dag. Läs mer om alla aktiviteter runtom i landet den 21 oktober via www.mattanken.se/omd.
Andra sätt att följa Offentliga måltidens dag:
I TV4:s Nyhetsmorgon torsdagen den 21 oktober finns Eva Sundberg, projektledare för MATtanken och sakkunnig mat och måltider, Jordbruksverket, med och pratar om hållbara offentliga måltider tillsammans med Robbin Höglund, köksmästare vid ett äldreboende i Sala kommun. Inslag kommer sändas i den senare delen av Nyhetsmorgon efter kl. 8 och framåt.
Har du tid över på morgonkvisten och är nyfiken på Offentliga måltidens dag? Kom och var med i Studio MATtanken, kl 9.00-9.45. I detta studiosamtal tar vi tempen på aktiviteterna inför firandet. Föranmälan behövs inte. Slå dig ner vid din skärm kl. 9, häll upp en kopp kaffe och häng på! Länken till det digitala mötet finns här.
Följer du @mattanken på Facebook kommer du också märka att vi under dagen livesänder från några utvalda platser i MATtanken-teamets närområde.
I sociala medier använder alla som deltar i firandet taggen #måltid21
/Anna Kim-Andersson, kommunikations- och projektsamordnare på MATtanken/Landsbygdsnätverket
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I seminarieserien berättar vi om vad vi gör kopplat till livsmedelsstrategin och hur vi bidrar till en ökande och hållbar matproduktion. I det första lunchseminariet i juni berättade jag hur det går för livsmedelskedjan, och nu i september fokuserade vi på hållbar användning av växtskyddsmedel.
Min kollega Charlott Gissén introducerade dagens tema och berättade bland annat att användningen av växtskyddsmedel är en förutsättning för att vi ska kunna ha en ökad svensk livsmedelsproduktion och betonade att användningen måste vara hållbar i alla tre dimensionerna, dvs. både ekonomiskt, miljömässigt och socialt
Efter introduktionen var det en diskussion mellan Martin Andersson mångsidig odlare och aktiv i Odling i balans och Peter Bergkvist Kemikalieinspektionen. De pratade om dagens och framtidens växtskydd och kom in på många intressanta frågor, bland annat de ambitiösa siffersatta målen om minskad användning av växtskyddsmedel som finns i EU- kommissionens förslag Från Jord till bord. Martin menade glädjande nog att Sverige är vinnare i både den Gröna Given och Från Jord till bord och att Sveriges lantbrukare är duktiga och har kommit långt medan andra länder kommer få en tuffare omställning.
Bakgrunden till seminarieserien är att Jordbruksverket är en viktig aktör i arbetet med livsmedelsstrategin då vi leder och deltar i flera olika uppdrag i handlingsplanerna och bidrar på olika sätt till att livsmedelsstrategins mål nås. Inom växtskyddsområdet finns till exempel uppdragen Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden och Växtskyddsrådet samt andra uppdrag som på olika sätt bidrar till att livsmedelsstrategins mål nås.
Den tredje delen i seminarieserien är den 23 november och då kommer vi fokusera på hur snabbt produktionen kan ställas om för att möta konsumenternas efterfrågan. Det går bra att anmäla sig redan nu!
Om du missat seminarieserien kan du nu se det inspelade seminariet i efterhand på vår webbplats här. Klicka på plus-tecknet så kommer du till inspelningen.
/Camilla Burman som håller ihop arbetet med seminarieserien
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Frukt och grönsaker är en viktig del av vår kost. Men tyvärr är det en ganska hög andel av de odlade produkterna som inte äts upp. Det ger miljöpåverkan i onödan och sämre lönsamhet för producenter, även om klimatpåverkan är betydligt lägre för ett kilo av de flesta frukter och grönsaker jämfört med ett kilo kött. Det finns en hel del att göra för att det ska bli bättre. Här kommer några fakta och myter om svinnet av frukt och grönsaker.
Foto: Wolfgang Ehrecke
1. Det är handelsnormernas fel. Svar: Nej
Handelsnormer utformades redan för över 100 år sedan för att underlätta handel och för att kunna få den kvalitet man beställt. De innehåller gemensamt överenskomna och standardiserade produktbeskrivningar som tydliggör köparnas krav och som fungerar som sorteringsregler för grupper av producenter som vill kunna erbjuda ett enhetligt utbud. Idag tas handelsnormerna fram i internationella organisationer. För de produkter som inte har handelsnormer använder stora köpare egna produktspecifikationer. Deras syfte är det motsatta, nämligen att särskilja företagets produkter från de som säljs av konkurrenterna. De har oftast striktare krav på till exempel utseende än handelsnormerna och producenter behöver då också uppfylla olika krav för olika köpare vilket innebär högre kostnader.
Om handelsnormer utformas klokt och används klokt kan de minska förluster och svinn. Men om de inte utformas och används klokt kan de tvärtom bidra till ökat svinn och försvåra handeln. Handelsnormer för frukt och grönsaker har tre klasser. Uppdelningen i klasser gör det möjligt att få lite bättre betalt för vissa produkter. Klass Extra och klass 1 har bland annat krav på storlek och utseende medan klass II kan rymma produkter som har god ätkvalitet, bra näringsvärde men utan fokus på utseendet. Tyvärr används inte klass II så mycket. Om den användes mer skulle svinnet minska. Idag ställer handeln ofta krav utöver de som ställs i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav och dessutom använde klass II mer skulle förluster och svinn minska.
Allt detta hänger dessutom ihop med konsumenternas krav. Handelsnormerna måste spegla hur handeln ser ut och handeln påverkas starkt av de val som du som konsument gör. Om du inte alltid plockar det äpple som är vackrast för ögat så kommer det att påverka vilka frukter som skickas till butikerna och hur stort svinnet blir, och det kommer också att synas i kraven som finns i handelsnormerna.
Men, du som konsument påverkas också av hur och vilka produkter som du erbjuds i butiken. Om vi hela tiden exponeras för vackra, felfria produkter, vänjer vi oss vid att det är så de ska se ut, och väljer bort de som inte är perfekta. För att få acceptans för produkter med lite defekter som inte har betydelse för ätkvaliteten, som märken i fruktskalet eller silverskorv på potatis, kan det också behövas information som får konsumenterna att förstå att ätkvaliteten är lika bra hos dessa produkter.
Sammanfattningsvis så är handelskedjornas egna krav generellt högre än de som finns i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav så skulle svinnet minska och om handelsnormerna försvann skulle svinnet troligen öka. Svaret på frågan blir därför ”Nej”.
2. Det är tokiga och skojiga grönsaker som sorteras bort. Svar: Nja.
Nog finns det tokiga och krokiga morötter, men orsaken till att en del produkter sorteras bort är ofta att de har skador som gör att de inte hela rena och friska, det kan vara rötor, stöt- och tryckskador eller att det är skadedjur på produkterna. Klass II har väldigt lite storlekskrav och tillåter att 10 % (i antal eller vikt) av produkterna i en låda är ”tokiga, krokiga och skojiga”. Om klass II användes mer skulle därför färre produkter behöva sorteras bort – men det kräver att du som köpare eller konsument väljer dessa produkter ibland.
3. EU-byråkrater hittade på en handelsnorm som förbjuder krokiga gurkor. Svar. Nej.
I början på 1960-talet tog FN fram en handelsnorm för gurka – EU var faktiskt inte alls inblandat. Det bildades en arbetsgrupp med representanter från Holland, Italien, Belgien, Polen, Spanien, UK och Tyskland. I mars 1964 enades de om utformningen av en handelsnorm för gurka, som innehöll ett krav att om gurkorna är riktigt krokiga så ska det framgå av märkningen. Något förbud mot att sälja krokiga gurkor, inte ens om de ser ut som gröna grisknorrar, har aldrig funnits! EU har sedan använt normen för gurka men det är en myt att man inte skulle få sälja krokiga gurkor, berättar Kristina.
4. Svinnet uppkommer bara efter skörd. Svar: Nej.
Viltskador i fält är ett växande problem när vildsvin bökar, rådjur, hjort och älg äter och fåglar äter och förorenar grödan. Det gör att odlare inte kan skörda, att fält blir förstörda eller att kvaliteten försämras på det som ändå kan skördas. Problemens omfattning varierar i landet men ökar, det visar den senaste undersökningen. Många odlare tvingas ha elstängsel runt odlingar för att hålla vildsvin borta. När det regnar eller blir tidig frost kan odlingen och grödorna också påverkas och dessutom kan mögel och insekter orsaka skador i fälten. Så förluster sker även före skörd och även om de kanske inte kallas matsvinn så bör de ingå i det arbetet.
5. Svinnet minskar med bättre teknik. Svar ja.
Bättre teknik är en viktig faktor för att minska svinnet. Utvecklingen går framåt och till exempel är nya skördemaskiner bättre på att lämna en mindre mängd produkter i fältet eller på fruktträden och de ger också mindre skador på produkterna. Tekniken för att lagra produkter utvecklas också vilket gör att svinnet under lagringen minskar.
För att kunna investera i ny teknik krävs att företagen är lönsamma, så lönsamhet är en viktig grund för att hållbarheten i produktionen ska kunna öka.
6. Svinnet skulle minska med bättre samarbete. Svar Ja.
Svinn har såklart många orsaker men en är att det är svårt att veta hur efterfrågan kommer att se ut, om en vecka, om två veckor och om en månad, både för odlare, för grossister och för detaljhandeln. Vi konsumenter påverkas av högtider, helger och på sommaren av vädret. Visst samarbetar aktörerna längs livsmedelskedjan men ju bättre diskussioner aktörerna har desto bättre kan planeringen bli.
En viktig faktor för att minska svinnet är att ha en effektiv logistik längs leveranskedjan så att tiden från skörd eller sortering och paketering till butik blir så kort som möjligt och att produkterna levereras i ett så optimalt klimat som möjligt. Detta kräver ett bra samarbete hela vägen från odlare till butik.
Nu har vi ju ett samarbete för minskat matsvinn där man kan arbeta längs med hela kedjan. Hoppas fler går med, särskilt aktörer i senare led. Du hittar mer information här.
Det finns också affärsmetoder som kan leda till svinn, som sena avbeställningar och vissa returer. Läs mer i blogginlägget Tuffare tag mot oschyssta affärsmetoder eller lyssna på Konkurrensverkets podd. Det är Konkurrensverket som kommer utöva tillsynen av den nya lagstiftningen, och dit kan man anmäla om man blivit utsatt.
7. I bristsituationer är vi mindre kräsna och svinnet minskar. Svar: Ja.
Det finns flera exempel på att om det är ont om produkter eller produkter med ett perfekt utseende så blir vi konsumenter mindre nogräknade. Ett exempel är att vissa år kan äpplen drabbas av frost i blomningen vilket gett äpplena en skrovlig rand från fluga till skaft, den kallas frostslips. Vanliga år när något enstaka äpple fått en slips brukar konsumenterna välja bort dessa frukter. När i stort sett alla svenska äpplen har en slips bryr sig konsumenterna helt plötsligt inte om detta fel, som inte alls påverkar ätkvaliteten. Men, nästa år går vi tillbaka till att bli kräsna igen, om allt är som vanligt.
Här kommer en fundering från Karin. Det betyder att det även spelar roll vad vi konsumenter exponeras för – vad vi har möjlighet att välja, och därför har butikerna ett ansvar för hur fina produkter som ska säljas och kan hjälpa till att minska svinnet i tidigare led.
Liknande erfarenheter har man gjort i Storbritannien där konsumenterna ett år, när det blev ont om grönsaker på grund av torka, såg att utseendet fick liten betydelse och svinnet minskade.
8. Blir produkterna kvar i jorden eller på gården så gör det inte så mycket. Svar: Nej.
En stor del av matens miljöpåverkan kommer från produktionen, även för frukt och grönsaker. Vid odlingen används maskiner som kräver energi, det används växtnäring och växtskyddsmedel och dessutom mycket vatten, inte sällan genom bevattningsanläggningar som kräver utrustning och energi. Så en stor del av miljöpåverkan kommer från odlingen. Transporternas miljöpåverkan utgör oftast en mindre del med undantag för när de transporterats med flyg.
Att det berikar jorden? Nej det bidrar förmodligen inte till en ökad mullhalt utan kan snarare leda till kväveförluster. För att öka mullhalten är det mer effektivt att odla fleråriga växter, mellangrödor eller fånggrödor eller att lämna skörderesterna efter spannmål. Det berättade Thomas Kätterer, professor vid institutionen för ekologi på SLU för Karin.
9. Det är dags att skaffa mer kunskap och agera. Svar. JA!
Just i detta nu är faktiskt forskare från SLU ute och mäter i fält för att se hur mycket bl.a. potatis och morot som blir kvar i jorden, men vi ska också samla data från packerier, intervjua odlare med lager och hela projektet omfattar även animalieprodukter. Så vi ska ta ett helhetsgrepp för att få mer kunskap och bana väg för åtgärder. Arbetet är finansierat inom ramen för livsmedelsstrategin och det regeringsuppdrag som getts till Livsmedelsverket att genomföra tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Branschen är också mycket involverade. Här kan man både minska klimat- och miljöpåverkan och i många fall spara/tjäna pengar!
/Karin Lindow som jobbar med regeringsuppdraget för minskat matsvinn, och Kristina Mattsson som arbetat med kvalitetsfrågor samt förluster och svinn inom frukt och grönsaker i många år.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Arealen åkermark i Sverige minskar stadigt sedan många decennier tillbaka. Enligt en ny rapport från oss, som du hittar här, så minskade åkerarealen ytterligare med 30 000 hektar mellan åren 2016 och 2020. Av dessa var det cirka 3000 hektar som försvann på grund av exploatering, det vill säga att man bygger hus, vägar och järnvägar på den.
Åkermark som blivit bostadsområde
Oroande att åkermark fortsätter försvinna
Jordbruksmark försvinner också därför att man väljer att inte bruka den. Den växer då igen och blir skog. Skillnaden är att den marken kan bli åkermark igen utan alltför stora insatser om det skulle behövas i framtiden. Det gäller däremot inte den jordbruksmark som försvunnit på grund av exploatering.
När åkermark omvandlats till järnväg, hustomter eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar. Svensk jordbruksmark har enligt prognosen framtiden för sig i ett förändrat klimat när matbehovet ökar men odlingsförutsättningarna på många håll i världen blir sämre.
Motsvarande 6000 fotbollsplaner exploateras
Mer mark används för byggande av bostäder. Vi tar därför regelbundet fram rapporter om hur mycket jordbruksmark som exploateras i Sverige.
Under perioden 2016 – 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.
En större del av exploateringen har bestått av byggande av bostäder kring landets tätorter än under tidigare perioder. Samtidigt fortsätter trenden att mindre arealer tas i anspråk för byggande av vägar eller järnvägar.
Mest i Skåne och Västergötland
Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett under perioden, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats. Det är en ökning från ungefär 70 hektar under föregående period.
I ett fåtal kommuner har ingen exploatering av jordbruksmark skett, till exempel Kiruna, Danderyds och Gällivare kommuner.
Bilden visar sammanlagd exploatering av bebyggelse, vägar och järnvägar under 5-årsperioderna 2006–2010, 2011–2015 samt 2016–2020 angivet i hektar (Ha), uppdelat på län.
/Tobias Markensten och John Andersson på Miljöanalysenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I nästa webbinarium i serien ”Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin” fokuserar vi på växtskyddsmedel och ställer frågan hur hållbar vår användning av växtskyddsmedel egentligen är. Syftet med seminarieserien är att sprida kunskap om det som Jordbruksverket gör inom livsmedelsstrategin.
Frågan om användning av växtskyddsmedel är högaktuell, både i Sverige och på EU-nivå, och många beslut om växtskyddsmedel kommer fattas inom den närmaste framtiden.
Sverige deltar åter på den internationella matmässan Grüne Woche 2022. Foto: Bernhard Ludewig
Att vara med på världens största konsumentmässa för lantbruk och livsmedel, Grüne Woche i Berlin, är en lärorik och nyttig erfarenhet. Under 10 dagar strömmar en stor mängd besökare i hallarnas korridorer och erbjuder rikliga tillfällen för företag att få återkoppling från tyska konsumenter men även en del inköpare. Mässan fylls med mat från alla världens hörn och nyfikna konsumenter.
Nu är det klart att även Sverige, likt de andra nordiska grannarna, kommer att vara på plats. För Sveriges del kommer fokus ligga på ekologiska livsmedel men även inslag av innovativa produkter välkomnas. Att mässan kommer att se annorlunda ut efter förra årets digitala upplaga och i och med de tyska pandemirestriktionerna är klart. Men klart är också att tyskarnas efterfrågan på ekologiska livsmedel aldrig har varit större än nu. I spåren av pandemin har inte bara efterfrågan på regional mat ökat utan även på den ekologiska.
Driver du en verksamhet som producerar ekologiska livsmedel, är intresserad av den tyska marknaden och vill vara med på Grüne Woche i januari 2022, hör gärna av dig.
Jordbruksverket och Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en samlad strategi för fiskets och vattenbrukets hållbara utveckling. Till strategin knyts tre handlingsplaner med åtgärder och aktiviteter som syftar till att nå de strategiska målen för respektive sektor.
Strategin omfattar sektorerna yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vattenbruk. Innan strategin skulle tas fram pekade regeringen ut vilka politiska prioriteringar som strategin skulle beakta, såsom livsmedelsstrategin och den maritima strategin. Strategins vision är att svenskt fiske och vattenbruk ska vara attraktiva, lönsamma och hållbara verksamheter som bedrivs inom ekosystemens bärkraft. Det innebär att ekosystemen sätter gränserna för sektorernas fortsatta utveckling.
Det har varit ett mycket intressant arbete som har genomförts i bred samverkan med näringarna, intresseorganisationer samt andra myndigheter och lärosäten. För att vi ska uppnå de uppsatta strategiska målen är det nödvändigt att dessa olika intressenter även är aktiva i genomförandet av handlingsplanerna. En viktig målsättning har varit att strategin ska bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, särskilt genom att beakta kompetensförsörjning, diversifiering, lönsamhet och att minska arbetsplatsolyckor och dödsolyckor. Vi hoppas nu att den nya strategin ska skapa förutsättningar för ökad tillgång på livsmedel och akvatiska råvaror från svenskt fiske och vattenbruk på den inhemska marknaden.
Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål. Foto: Scandinav.
Världsnaturfonden, WWF, har gett Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att beskriva vad det skulle innebära för naturvården om de tjurar som idag föds upp på stall istället kunde kastreras och födas upp som stutar på naturbetesmarker. Hälften av landets tjurar kommer inte ut på bete idag samtidigt som en allt större del av landets betesmarker håller på att växa igen.
Jordbruksverket ställer sig i alla delar bakom att djurproduktionen i Sverige ska bedrivas på ett sådant sätt att högsta möjliga djurvälfärd uppnås och att den också bidrar till så många miljömål som möjligt. Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål.
Tjurar på bete kan vara problematiskt Precis som rapporten beskriver så finns det praktiska skäl som gör det svårt att ha tjurar på bete. Det är farligt både för dem som ska hantera djuren och för dem som vistas i de marker där djuren finns. Dessa problem kan delvis lösas genom att kastrera tjurarna (så att de blir stutar). Kastrering är ett operativt ingrepp som måste utföras av veterinär och som ibland kan ge biverkningar. Kastreringen blir dessutom en extra kostnad för djurhållaren.
Stutar kan bli lönsamma på gårdar med stora betesmarker För jordbruksföretagen har produktionen av stutar på bete förutsättningar att vara en konkurrenskraftig verksamhet om den kan bedrivas till låga kostnader. Men eftersom djuren växer betydligt långsammare på bete jämfört med uppfödning i stall kan låga produktionskostnader bara uppnås i de områden av landet där det finns betesmarker av tillräcklig storlek. Eftersom det främst är djur av mjölkras som är lämpliga för stutuppfödning måste mjölkraskalvarna också förmedlas till intresserade lantbrukare med stora naturbetesmarker. Den matchningen har i praktiken visat sig vara svår.
Ökade stöd för betesmarker I SLU:s rapport framgår det att de stöd som finns till jordbruket borde riktas mera mot betande djur och betesmarker. I nuläget får man stöd till nötkreatur, men för att få stödet finns inga krav på att djuren ska hållas på bete. Den nuvarande stödkonstruktionen ger redan en tydlig fördel för djur som föds upp extensivt framför den intensiva uppfödningen på stall, eftersom äldre djur får mer stöd än de som slaktas tidigare. Om det ställs krav på att djuren ska beta kommer det att leda till en krånglig administration och kontroll som både drabbar jordbrukarna och myndigheterna. Jordbruksverket har i en skrivelse till Näringsdepartementet föreslagit en kraftig höjning av betesmarksstödet inför den CAP-budgetperiod som påbörjas 2023.
Tudelade samhällsnyttor Avslutningsvis vill Jordbruksverket också påpeka att den extensiva produktionen på naturbetesmarker är tudelad när det gäller olika samhällsnyttor. Den extensiva produktionen ger fördelar för bland annat biologisk mångfald och öppet odlingslandskap, men räknat per kilo producerat nötkött blir klimatpåverkan högre från produktionen av stutar på bete jämfört med tjurar som föds upp på stall.
Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 