Kategoriarkiv: Okategoriserade

Hur kan livsmedelsproduktionen i norra Sverige öka?

Lämna ett svar

Jordbruksverket har publicerat en rapport om hur lönsamheten och konkurrenskraften för livsmedelsproduktionen i norra Sverige kan stärkas. Rapporten redovisar ett uppdrag som vi fick av regeringen i juli förra året.  

Rapporten visar att antalet företag, arealen jordbruksmark och antalet djur har minskat snabbare för jordbruket i norra Sverige än i resten av landet över en 30-årsperiod. På samma sätt visar insjöfisket en negativ trend, medan fiske till havs och fiskodling har varierat både upp och ned de senaste tio åren. Det finns få eller inga stora företag i området för flera typer av livsmedelsförädling, vilket skapar särskilt stora utmaningar i norra Sverige, där avstånden till alternativ är långa.

En karta över Sverige som markerar området med de sju länen som ingår i rapporten

Utvecklingen i norra Sverige beror på en mängd olika faktorer. Klimat, gleshet, transportinfrastruktur och avstånd till större marknader, regionalt kostnadsläge och tillgång till kapital har påverkan på livsmedelsproduktionen i norra Sverige. Samtidigt finns möjligheter, exempelvis tillgång till mark som nyligen tagits ur produktion, förnybar energi och vatten, samt att det förändrade klimatet förlänger odlingssäsongen. Andra ljusglimtar är att två viktiga åtgärder för jordbruket i norra Sverige nyligen har genomförts. Det handlar om höjda stödnivåer för nationella stödet till norra Sverige och om förändringar av stödnivå och stödtak för investeringsstödet till jordbruk i de fyra nordligaste länen.

Ett smörgåsbord av åtgärdsförslag

Utan konkreta insatser riskerar den nuvarande utvecklingen att fortsätta. Samtidigt visar utredningen att det finns potential för ökad produktion i norra Sverige. Genom att kombineraen lång rad av förändringar iekonomiska stöd, regelverk och genom kunskapsbyggande kan norra Sverige bli en starkare länk i det nationella livsmedelssystemet, både i fredstid och som en del av Sveriges civila beredskap.

Nedan listas några exempel på de åtgärder som Jordbruksverket lyfter fram i rapporten.

  • Förändra investeringsstödet och startstödet till unga samt se över möjligheten till förenklingar inom kompensationsstödet inför kommande period inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
  • Stärk finansieringen av forskning med relevans för norra Sverige och satsa på livsmedelskluster och forskningsnoder som kan öka medverkan i utvecklingsprojekt och sprida ny kunskap.
  • Ge stöd till avbytartjänster för att förbättra arbetssituationen inom jordbruket och göra det möjligt för framför allt ensamföretagare att ta ledigt.
  • Se över möjligheter till finansiering inom livsmedelsindustrin, särskilt för investeringar i verksamheter som kan anses extra kritisk, såsom mejeri, slakteri, torkar, kvarnar.

Flera av förslagen som utredningen lägger fram behöver utredas vidare innan de kan genomföras.

En bild på kor i kuperat landskap
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

Livsmedelsproduktionens utveckling påverkas av samhällets utveckling

Åtgärder i livsmedelskedjan kan inte ensamt påverka utvecklingen. Företagen i norra Sverige påverkas även i hög grad generella samhällstrender. För att livsmedelsproduktionen i norra Sverige ska kunna öka finns det därför andra områden i samhället som också kan behöva insatser. Fungerande infrastruktur med vägnät, järnväg och hamnar och tillgång till service på landsbygden i form av skolor, förskolor, affärer och banktjänster är också avgörande för att det ska vara möjligt att bedriva företag och för att unga ska vilja etablera sig. Det behöver kort sagt vara attraktivt att leva och verka området.

Mina reflektioner

Jag är själv uppvuxen i en liten by i Västerbotten. Varje sommar åker jag upp till familj och vänner och promenerar på bekanta stigar genom landskapet. I byn jag kommer ifrån ser jag utvecklingen som denna rapport beskriver i verkligheten. På fält där det under min barndom odlades olika grödor växer numera långliggande vall, och mjölkgården som fanns i byn la ner sin verksamhet för ett antal år sedan. Samtidigt ser jag också att det finns nya spännande initiativ, som en nystartad äppelodling med musteri.

Under arbetet med denna utredning har jag haft möjlighet att träffa och lyssna på inspel från en mängd olika personer både inom livsmedelsproduktionen och på myndigheter i norra Sverige. Jag vet att det finns mycket kunskap och engagemang, och en stark vilja att vända utvecklingen. Vi som jobbat med denna utredning hoppas att den kan bidra, som en startpunkt för viktiga insatser framöver.

Rapport och webbinarium

Här kan du läsa rapporten.

Och här kan du anmäla dig till vårt digitala lunchseminarium den 26 mars då jag presenterar rapporten och vi för ett panelsamtal med producenter och en landshövding om hur de ser på utvecklingen och behoven framåt, följ denna länk för information och anmälan.  

/Frida Edström som har lett utredningen på Jordbruksverket

Viljan att investera i stallar ökade 2025

Lämna ett svar
Ett nybyggt stall med mjölkkor och en robot som delar ut foder.
För att våga investera krävs en period med stabilitet och en förväntan om gynnsamma förhållanden under kommande år. Foto: Pixabay.

Intresset för att investera i stallbyggnader har ökat för alla lantbrukets produktionsdjur under 2025 enligt Jordbruksverkets statistik.  Nivåerna är de högsta på 5 – 10 år för de flesta djurslag. Lägre ränta, gynnsam produktprisutveckling och riklig tillgång på foder är några faktorer som bidragit till att öka investeringsviljan.

Jordbruksverket sammanställer varje år statistik över hur många stallplatser som förprövats. Det är en process som innebär att jordbrukarna ansöker om ny- eller ombyggnad av stallutrymmen. En förprövning behöver inte nödvändigtvis leda till att investeringen genomförs, men det ger en god fingervisning om de planer som jordbrukarna har.

Störst investeringsvilja för mjölkkor sedan 2012

2025 års statistik visar att antalet förprövade platser ökade för både mjölkkor och dikor. Antalet förprövade mjölkkoplatser uppgår till drygt 13 000 och antalet dikoplatser uppgår till cirka 7 700 platser. Det är en ökning med cirka 3 000 platser för mjölkkor och med cirka 1 000 platser för dikor. Trots höga priser på nötkött blev investeringsökningen liten i sektorn för dikor.

Antalet mjölkkoplatser som förprövats under 2025 är det största sedan 2012, jämfört med början på 2000-talet ligger dock 2025 års förprövningar relativt lågt.

Utifrån ett teoretiskt beräknat investeringsbehov baserat på nuvarande stallplatser behövs investeringsåtgärder vart 15:e år för mjölkkor och vart 20:e år för dikor. Investeringar under 2025 når upp till drygt 70 procent av det teoretiska behovet för mjölkkor och dikor. Investeringar i byggnader för övriga nötkreatur, (ungdjur m.m.) blev under 2025 nästan 25 000 platser, det är störst antal platser sedan 2017.

Förprövningar för får uppgår till cirka 7 700 platser för 2025, det är en ökning med cirka 3 000 platser sedan förra året och det största antalet sedan 2021.

Kraftig ökning för fjäderfä

Antalet stallplatser för suggor som förprövats uppgår till cirka 7 000, vilket är drygt 4 000 fler än i fjol. Antalet stallplatser för slaktgrisar har ökat från cirka 22 300 platser till cirka 34 800. Antalet platser för suggor och slaktsvin som förprövats under 2025 är flest sedan 2018. Varken investeringarna i suggplatser eller slaktgrisplatser når upp till det långsiktiga behovet.

Förprövningarna av platser för slaktkycklingar och värphöns har ökat kraftigt under 2025. För värphöns är det största antalet platser som förprövats sedan 2017 och för slakttkycklingar är det störst antal platser sedan 2021. Siffrorna för fjäderfä varierar kraftigt från år till år. Fjäderfäbranschen karakteriseras av få och stora producenter och därför kan investeringsbeslut hos enskilda företag få stort genomslag i statistiken.

Uppdämt behov

De senaste åren har varit utmanande för jordbruket i Sverige med kraftiga variationer både vad gäller produktpriser och priser för insatsvaror. För att våga investera krävs en period med stabila förhållanden liksom en förväntan om gynnsamma förhållanden under kommande år. Under 2025 skedde en stabilisering med fallande räntor, lägre priser för insatsvaror och en gynnsam prisutveckling för de animaliska produkterna. Eftersom investeringstakten varit låg de tidigare åren kan det även funnits ett visst uppdämt behov under 2025. Det är några förklaringar till att antalet förprövade stallplatser ökade för samtliga av jordbrukets produktionsdjur.

Ljusning för vissa djurslag 2026

För 2026 ser förutsättningarna fortsatt positiva ut för vissa djurslag. Generellt sett väntas låga priser på foder bestå eftersom tillgången är god både i Sverige och globalt. För mjölkproduktionen är dock utsikterna inte lika bra då en snabb produktionsökning lett till lägre producentpriser. För nötkött är däremot priserna till producent fortsatt höga och under det kommande året väntas bristen på marknaden bestå.

Jordbruksverkets förprövningsstatistik i sin helhet finns på följande länk.

Förprövnings­statistik – Jordbruksverket.se

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.

Julmat med svenska mervärden och läget på animaliemarknaden

Lämna ett svar

Årets största mathögtid står för dörren och då vill jag passa på att påminna om de mervärden – eller styrkor – som finns i svensk matproduktion. Våra svenska mervärden bottnar delvis i att vi har högre krav på produktionen jämfört med i många andra länder, det gäller inte minst våra djurskyddsregler. Sverige har också den lägsta antibiotikaanvändningen till lantbrukets djur av alla länder i EU.

nötkreatur i hage
Foto: Linda Risberg

Men mervärden är också kopplade till en bredare betydelse av att vi producerar mat i Sverige. Det är positivt för försörjningsförmågan, sysselsättningen, landsbygdens utveckling, miljömålen och det svenska landskapet.

  • Du kan läsa om mervärden hos svensk mat i en serie rapporter på Jordbruksverkets hemsida.

Marknadens utveckling

I mer än tio år har jag gjort kvartalsvisa beräkningar av marknadens utveckling för de fyra största köttslagen samt ägg. Du hittar marknadsbalanser och annat smått och gott här.

Marknadsbalanserna för mejeri, vilt och häst uppdaterar jag en gång per år. En summering av utvecklingen till och med september 2025 jämfört med samma period 2024 visar bland annat följande:

  • Marknaden för griskött har haft en relativt stillsam utveckling med något ökad produktion, import och totalkonsumtion samtidigt som exporten och försörjningsgraden sjunkit.
  • Marknaden för nötkött fortsätter att backa till följd av att fler kor än normalt slaktades under 2024. Det är bara importen som ökat årets nio första månader och det med drygt 2 procent, trots att det är brist på nötkött även i övriga EU. En kollega bloggade om orsakerna till utvecklingen på nötköttsmarknaden tidigare i år. 
  • För matfågel kan jag bara ge en komplett bild till och med juni 2025 eftersom vi saknar slaktsiffror för tredje kvartalet, som visar i princip oförändrad produktion samtidigt som importen minskade och exporten ökade. Det gav minskad totalkonsumtion, men en stärkt försörjningsgrad.
  • Marknaden för får- och lammkött har haft en snarlik utveckling som för nötkött, fast nivåerna generellt är betydligt lägre för får och lamm då vi både producerar och konsumerar mer nötkött. Eftersom importen ökat ganska mycket hittills i år så har även konsumtionen ökat, medan försörjningsgraden sjunkit till under 20 procent.
  • Total köttkonsumtion minskade med 3 procent till och med juni 2025 jämfört med samma period 2024. Jag får återkomma om totalkonsumtionen till och med september när vi fått alla siffror som behövs för beräkningen. Min slutsats är att minskad konsumtion av kött i år framför allt beror på att utbudet varit begränsat, och att det är brist på nötkött till och från rapporteras även från butiksled.
  • Till slut några ord om äggmarknaden. Här skjuter alla parametrar i höjden, utom importen som minskat med nästan 17 procent. Utvecklingen beror på en kraftig produktionsökning i år, med nästan 25 procent till och med september. Om trenden fortsätter året ut kommer Sverige nå sin högsta äggproduktion någonsin. Återställande efter salmonellautbrottet 2023 och 2024 kan förklara en del av ökningen, men det byggs även många nya hönsstallar runtom i landet och efterfrågan på ägg är god.

”En får tacka” och jag vill passa på att önska er alla en ”Äggstra” god jul (hoppas ni alla fattar ordvitsen med hjälp av bilderna nedan, trots att den ena bilden visar ett gäng lamm)!

frukost med ägg, smörgås, kaffe
Foto: Åsa Lannhard Öberg
lamm
Foto: Åsa Lannhard Öberg

//Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare

Kan siffersatta mål lyfta svensk livsmedelsproduktion?

Lämna ett svar

Ja det menar regeringen, som gett oss uppdraget att ta fram kvantitativa mål för livsmedelsproduktionen i Sverige samt hur utvecklingen kan mätas. Nu har vi skickat förslaget som innebär mål för 2035 och delmål för 2030 inom både jordbruk, trädgård och sjömat.

Regeringen menar att svenska livsmedelsproducenter mött en rad utmaningar de senaste åren och att arbetet för att främja tillväxt behöver skärpas. Vi fick uppdraget i våras och har sedan dess haft en nära dialog med företrädare för berörda branscher och myndigheter – det är nämligen inte bara staten som äger dessa mål utan även livsmedelsproduktionen, som haft kvantitativa mål på sin önskelista inför arbetet med att mejsla ut Livsmedelsstrategin 2.0. Regeringen och myndigheterna kan skapa förutsättningar genom att använda styrmedel och stöd på ett smart sätt, men utvecklingen ska i huvudsak drivas av marknadens aktörer och konsumenternas efterfrågan. Vi vet ju alla hur det går om någon producerar varor som ingen vill köpa, då uppstår överskott och prispress samtidigt som företagens lönsamhet viker.

ett bildkollage på ett blommande gult rapsfältm musselodling, närbild på en komule, olika grönsaker och vita ägg i kartong.
Foto: Rapsfält Kentaroo Tryman, Musselodling Anneli Fredriksson, Nötkreatur Skandinav, Grönsaker Ellinor Hall, Vita ägg Pixabay.

Uppdraget handlar i grunden om att belysa möjligheterna att producera mer mat i Sverige för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå och att de ska baseras på marknadens potential, Sveriges naturgivna förutsättningar och branschens tillväxtambitioner. I grunden finns livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och miljömässigt hållbar produktion, som riksdagen fattade beslut om redan 2017.        

Förslag på arton mål för jordbruks- och trädgårdsprodukter

De arton mål vi föreslår uttrycks i form av försörjningsgrad. Försörjningsgraden visar Sveriges förmåga att tillgodose efterfrågan med inhemska livsmedel under en period, vanligtvis ett år. Det är ett mått som snarare visar hur robust produktionen är än ett renodlat produktionsmått. Vi föreslår att utvecklingen följs årligen med hjälp av marknadsbalanser som visar utvecklingen av produktion, import, export, totalkonsumtion och försörjningsgrad över tid.

När vi valt ut våra råvaror har vi bland annat utgått ifrån hur stor betydelse de har för den svenska livsmedelsproduktionen. Vi har också beaktat lagringsmöjligheter och näringsinnehåll, vilket är viktigt i ett beredskapsperspektiv. Vi föreslår bland annat följande mål:

  • Att spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035.
  • Att kött totalt ökar från 70 procent 2024 till 80 procent 2035 (även delmål för de fyra största köttslagen).
  • Att äpplen ökar från 28 procent 2024 till 50 procent 2035.

Förslag på mål för fiske och vattenbruk

Bild på en torskbåt i hamn
Foto: Lina Waara

För fiske och vattenbruk uttrycks målet som ökad produktion i vikt, som följs upp med hjälp av produktionsstatistik. Vi föreslår att produktionen ska öka med 60 procent till 2035, och att vi följer upp hur demersalt fiske (nära havsbotten), pelagiskt fiske (i det fria vattnet), insjöfiske, vattenbruk fisk och vattenbruk övrigt (skaldjur, musslor och alger) bidrar till den övergripande målsättningen. Det finns stor potential att redan idag öka produktionen, bland annat med utgångspunkt i outnyttjade miljötillstånd i vattenbruket samt genom att öka landningarna av sill och skarpsill till livsmedelsproduktion i Sverige.

Stora investeringsbehov

För att nå målen krävs omfattande investeringar i primärproduktionen. Kostnaden för att ställa i ordning åkermark som inte brukas idag och att investera i lagring, stallar och nybyggnation av växthus uppskattas till runt:

  • 9,5 miljarder kronor för vegetabilieproduktionen
  • 14,4 miljarder kronor för animalieproduktionen
  • 1,5 miljarder kronor för trädgårdsproduktionen

Vi har inte beräknat kostnader för andra investeringar som behöver göras om produktionen ska öka, exempelvis inom fiske och vattenbruk, åtgärder för grön omställning och insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. 

Det behövs mer mark

För att nå de föreslagna målen behöver antalet djur öka med mellan 15 och 25 procent beroende på djurslag. Omkring 340 000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk, främst för odling av foder och för bete men även för produktion av livsmedel. Samtidigt behöver produktiviteten i växtodlingen öka med 1 procent per år och avkastningen från djuren med 0,5 procent per år.

Viktiga frågor återstår

Det finns både möjligheter och utmaningar kopplat till en ökad produktion. Till exempel är konsumentintresset för svenska mervärden en viktig våg att surfa vidare på. Undersökningar som Från Sverige genomför regelbundet visar tydligt att svenskt ursprung är ”top of mind” hos en stor andel av konsumenterna men denna medvetenhet kan stärkas ytterligare – både i Sverige och i andra länder. Balansen mellan en ökad livsmedelsproduktion och värnande om relevanta miljömål är en utmaning, men det finns samtidigt miljönyttor med primärproduktionen och en ökning kan bidra till fler arbetstillfällen samt till mer levande landsbygds- och kustsamhällen. Regleringar och kontrollkrav kan utgöra hinder för en ökad produktion, inte minst inom fiske och vattenbruk.

I rapporten lyfter vi också områden där vi ser behov av att utnyttja och förstärka åtgärder, som ofta redan är igångsatta. Det handlar bland annat om att använda EU:s jordbruks- och fiskeripolitik med tillhörande budget på ett välanpassat sätt, stötta investeringar, öka resurseffektiviteten och minska livsmedelsförluster samt fortsätta det pågående arbetet med regelförenklingar.

Vad händer nu och en personlig reflektion?

Det här är Jordbruksverkets förslag till regeringen – vi väntar med spänning på återkoppling från dem. Håller jag med om att siffersatta mål kan sporra oss att prestera och utnyttja vår potential till fullo? Jo, jag tror att det skapar en behövlig gemensam bild som alla berörda kan sträva mot. Det är lättare att prioritera åtgärder som stödjer en utveckling mot distinkta mål.

Foto: Mora Tidning

Jag tar gärna tillfället i akt att göra en parallell till idrottsliga prestationer. Under snart tjugo års tid har jag ägnat mig åt långdistansutmaningar inom löpning, skidåkning, simning och cykling. Varje gång jag ställer mig på startlinjen är målet att minst slå personligt rekord, ibland också att komma i mål före kollegor eller vänner som deltar – det kan jag erkänna! När jag kastar mig ut i spåret är det med andra ord superviktigt att jag vet vilken tid jag ska slå och att min Garmin-klocka fungerar så att jag hela tiden kan kolla hur jag ligger till – en slags delmål under resans gång. Den 1 mars 2026 ska jag skida Vasaloppet för fjärde gången, då är det tiden 7 timmar och 55 minuter jag ska bräcka.

/Åsa Lannhard Öberg, Jordbrukspolitisk utredare som samordnat detta superspännande och viktiga uppdrag

Rädda mer kött – med slakt på gård?

Lämna ett svar

Slakt på gård, även kallat slakt på härkomstgård, innebär att djuren kan leva hela sitt liv på gården fram till slutet och slippa transporten till slakteriet. Det kan kännas mer skonsamt för djuren. Men kan det också göra att vi kan ta vara på fler av våra lantbruksdjur – så att fler djur kan blir kött och inte avfall? Vi har gjort en fallstudie om slakt på gård där vi intervjuat ett antal slakterier, mjölkproducenter och företrädare för dagligvaruhandeln om utmaningar och möjligheter med slakt på gård, här hittar du rapporten.

I första hand kommer såklart att säkra den goda djurvälfärden och djurhälsan så att olyckor och sjukdom undviks så långt det går. Det är vi duktiga på i Sverige.

Det händer ändå att djur blir halta, får framfall, bråck eller har andra mindre problem. Om de i övrigt är friska och lämpliga att gå vidare i livsmedelskedjan, men inte får transporteras av djurskyddsskäl, vad gör man då?

Det är vanligt att producenter hemslaktar, även kallat slakt för husbehov, och konsumerar köttet i det egna hushållet. Men det kan tyvärr också hända att djuret får avlivas och att kadavret går till destruktion, oftast avfallshantering genom förbränning. 

Möjligheten att slakta på gård är ganska ny

Sedan år 2021 kan ett antal nötkreatur, grisar, får, getter eller hästar slaktas på gården. Det betyder i korthet att djuret besiktas, avlivas och avblodas på gården för att sedan tas till slakteriet för vidare styckning och förädling.

I rapporten kan du läsa om vad som gäller både vid slakt på gård, nödslakt (som i vissa fall kan utföras om djur skadas akut), slakt för husbehov/hemslakt och vid anpassade transporter. Livsmedelsverket ansvarar för regler och kontroll av slakt på gård.

Fokus på ekonomin för att se hur intresset kan öka

Cecilia Berg, som praktiserade hos oss i våras under hennes studier till ekonomagronom, och jag har intervjuat ett antal företrädare för slakterier, producenter och dagligvaruhandel om behov och intresse, kostnadsuppskattningar och lönsamhet.

Några insikter och slutsatser

  • Veterinärbesiktningen, då officiell veterinär kommer ut på gården och besiktar det levande djuret, kostar lika mycket som vid ordinarie slakt. Ungefär 60 kr för ett nötkreatur, 6-11 kr per gris beroende på vikt, 2-3 kr per får eller get beroende på vikt och 34 kr per häst.
  • Tre av de fem företrädarna för slakterier sa att deras anläggningar redan idag är byggda så att avlivade djur kan tas emot.
  • Den ökade kostnaden skulle kunna lösas med ett avdrag på slaktavräkningen till producenten. En av de mjölkproducenter vi pratade med sa att slaktintäkten för en ko är ungefär 20 000 kr men om den måste avlivas och bli kadaver så mister man hela intäkten och får betala för avfallshanteringen, drygt 2 000 kr. Kan det finnas chans att mötas i en betalningsmodell som gynnar båda parter?
  • Det kan vara en konkurrensfördel för slakterierna att erbjuda producenter möjligheten till slakt på gård för de djur som bedöms olämpliga att transportera.
  • Viss försiktighet finns hos slakterierna kring regler och planering av slakt på gård. Än så länge är det bara två slakterier som är godkända.
  • Slakt på gård skulle kunna göra att fler hästar kan slaktas då man kan avliva sin trotjänare hemma men köttet ändå tas tillvara.

Hur stora är förlusterna av kött?

  • Under 2020 var det nästan åtta procent av nötköttsproduktionen, räknat i slaktad vikt som inte blev livsmedel – djuren avlivades eller självdog på gården och gick till destruktion. Nivån har varit densamma under flera år (2017–2021).
  • Inom nötkött är det störst förluster hos mjölkkor – nästan 18 procent av dem (cirka 17 000 mjölkkor) gick till destruktion både år 2020 och år 2024.
  • Det är också slaktgrisar och suggor som inte går till livsmedel. Det kan vara många orsaker till detta men problem som kan förekomma är till exempel hältor och klövskador. 
  • Dessutom är det få hästar i Sverige som slaktas.

Förlusterna av nötkött och griskött på gården resulterar i betydande växthusgasutsläpp och uppgick totalt till över 300 000 ton koldioxidekvivalenter. Det är lika mycket som 9 procent av växthusgasutsläppen från djurhållningen.

Vad ska ett slakteri göra för att komma igång med slakt på gård?

  • Kontakta Livsmedelsverket.
  • Ansöka om godkännande för slakt på gård.
  • Skaffa en mobil enhet.
  • Vid behov anpassa slakteriet för att kunna ta emot ett redan avlivat djur.
  • Skriva standardrutiner för slakt på gård – anpassat för varje gård som ansluts.
  • Skriva överenskommelse med aktuella gårdar och informera Livsmedelsverket om denna överenskommelse.

Studien är gjord inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn, ett uppdrag i den svenska livsmedelsstrategin.

Hör av dig om du har frågor om rapporten eller vill ha en presentation av den. I rapporten finns kontaktuppgifter till Livsmedelsverkets kontakt som har hand om regelverket för slakt på gård och till mig (Karin Lindow).

Vi hoppas att rapporten ska bidra till ökat intresse hos fler slakterier att prova slakt på gård!

/Karin Lindow, jordbrukspolitisk utredare på livsmedelskedjan och exportenheten och Cecilia Berg, snart färdig ekonomagronom

Cecilia Berg, praktikant på Jordbruksverket våren 2025, under studierna på SLU till ekonomagronom.

Vilka mål ska vi sätta för Sveriges livsmedelsproduktion?

2 svar

I arbetet med Livsmedelsstrategin 2.0 var livsmedelskedjans aktörer tydliga med att det behövs mätbara mål för svensk livsmedelsproduktion. Regeringen har därför gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram förslag på mål. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober.

Är du företagare eller branschföreträdare – tyck till!
En viktig del av uppdraget är att hämta synpunkter och ha en nära dialog med livsmedelskedjans aktörer. Vi har redan haft dialog med flera branscher men vill att alla ska ha möjlighet att tycka till. Därför ber vi dig som företräder en verksamhet eller bransch inom livsmedelskedjan att lämna in dina förslag via en webbenkät, senast 18 juni.

Här hittar du enkäten

Enkäten är öppen för alla men vänder sig framförallt till bransch- och intresseorganisationer, företag och myndigheter. Förslag kan lämnas till och med den 18 juni på mål och hur de kan följas upp.

Vad kan förslagen handla om?
Förslagen kan handla om livsmedelsbranschen som helhet eller för delsektorer. Fokus är mål för primärproduktionen inom jordbruk, trädgård och sjömat. Det är en avgränsning som gjorts eftersom uppdragstiden är så kort. Men vi tar gärna emot förslag som rör hela livsmedelskedjan. Mål för primärproduktionen påverkar ju även övriga led, som förädling och handel.

I uppdraget nämner regeringen exempel på mål; en försörjningsgrad på 80 procent för kött och mjölk, 150 procent för spannmål och 100 procent för gröna proteiner. Med försörjningsgrad menas hur stor andel av den svenska produktionen som täcker efterfrågan från svenska konsumenter och exportmarknaderna. Vidare nämns en produktionsökning av sjömat med 80 procent.

Jordbruksverket tar fram förslag och regeringen beslutar sedan om vilka mål det blir.

Mer information
Livsmedelsstrategin och Jordbruksverkets uppdrag
Priser och marknadsinformation för livsmedel

/Åsa Lannhard Öberg som samordnar uppdraget

Nya kostråd – hur påverkas Sveriges livsmedelsproducenter?

Lämna ett svar
Tidigare var rådet att äta max 500 gram rött kött per vecka (tillagad vikt). Det nya rådet är att äta max 350 gram per vecka. Foto: Amanda Falkman.

I slutet av april presenterade Livsmedelsverket nya kostråd för vuxna. Råden gick ut på remiss redan under 2024, men rekommendationerna för rött kött och chark skapade diskussion och Livsmedelsverket fick ett tilläggsuppdrag av regeringen att göra en fördjupad analys om möjliga konsekvenser av råden. Jag tänkte nu kasta lite ljus på vad deras analys säger om hur just livsmedelsproducenterna påverkas.

Men först en snabb bakgrund. Kostråden har i första hand skapats för att informera oss konsumenter om vad som är bra att äta för hälsan. Redan i kostråden från 2015 fanns inslag av miljö- och klimathänsyn och i råden som lanserades i april i år har detta förstärkts. Råden beaktar nu dessutom att Sverige ska värna sin försörjningsförmåga och den livsmedelsproduktion som vi har goda förutsättningar att bedriva. (Livsmedelsverkets uppdrag). Några förändringar gentemot de gamla råden är att det finns ett nytt råd om att äta baljväxter (alltså bönor, ärtor och linser) varje dag, samt ett förtydligat råd om daglig konsumtion av mejeriprodukter och växtbaserade alternativ. Sist men inte minst finns ett nytt kvantitativt råd för rött kött och charkprodukter.

Tidigare var rådet gällande rött kött och charkprodukter att äta max 500 gram per vecka (tillagad vikt). Det nya rådet är att äta max 350 gram per vecka och att minskningen ersätts till stor del av vegetabiliska livsmedel, men även av till exempel ägg och fisk. Huvudskälet till minskningen är de hälsomässiga fördelar som finns med att minska konsumtionen av rött kött och charkprodukter, men det finns också miljöfördelar. Till exempel blir utsläppen av växthusgaser lägre och mindre vatten och mark behövs för att producera en kost med mindre mängd kött.  

Nu tillbaka till Livsmedelsverkets konsekvensanalys. Deras bedömning är att de minskade mängdrekommendationerna för rött kött och charkprodukter inte kommer påverka den svenska livsmedelsproduktionen nämnvärt. Det utesluter dock inte att påverkan på enskilda företag blir stor. Två viktiga aspekter som avgör hur pass stora effekterna blir på livsmedelsproduktionen som helhet är dels hur många som väljer att följa råden, och dels om – och i så fall hur – våra preferenser för svenskt jämfört med importerat kött förändras.

Redan idag äter ungefär en tredjedel av befolkningen mindre än 350 gram rött kött och chark i veckan. Om ytterligare 5 procent av den svenska vuxna befolkningen skulle börja följa rådet bedömer Livsmedelsverket att effekterna på livsmedelskedjan skulle vara väldigt små. Om ytterligare 30 procent skulle börja följa råden skulle effekterna bli större och potentiellt påverka ekonomin för producenter av nötkött, griskött och lammkött i Sverige enligt Livsmedelsverkets analys. Dock tror jag att det förmodligen skulle vara möjligt att mildra en sådan påverkan på svenska köttproducenter genom till exempel incitament för att få konsumenter att välja mer svenskproducerat när de handlar kött. På så sätt skulle vi dessutom få nytta av de mervärden som svensk köttproduktion kan bidra med.

Detta tar mig vidare till nästa aspekt som påverkar storleken på effekterna av kostråden, nämligen konsumenternas preferenser för svenskproducerat jämfört med importerat kött. Om en potentiellt minskad köttkonsumtion främst avsåg importerat kött skulle de negativa effekterna på Sveriges livsmedelsproducenter inte bli så stora. Hur konsumentens preferenser förändras är dock svårt att förutspå. Skulle konsumtionen av svenskt jämfört med importerat kött förbli desamma som i dagsläget skulle köttproduktionen i Sverige eventuellt minska.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är nästintill omöjligt att isolera effekterna som kostråden kan komma att få på Sveriges livsmedelsproducenter. Extremväder, politiska beslut, trender i samhället och utvecklingen på världsmarknaden har med största sannolikhet större påverkan på livsmedelsproduktionen och på vad konsumenter väljer att äta än vad kostråden har.

/Elice Fällström, miljöekonomisk utredare på Jordbruksverket

Tyck till om otillbörliga handelsmetoder – hjälper den nya lagen eller förekommer det fortfarande ojusta metoder?

Lämna ett svar

I november är det fyra år sedan lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (LOH) trädde i kraft. Förhoppningen är att den nya lagen ska leda till sundare avtalsvillkor och handelsbetéenden på jordbruks- och livsmedelsmarknaderna. Konkurrensverket följer just nu upp förekomsten av otillbörliga handelsmetoder genom en enkätundersökning och din röst är viktig!

Tack vare lagen som förbjuder otillbörliga handelsmetoder inom jordbruks- och livsmedelsprodukter bedöms det kunna bli lättare att exempelvis bedriva lantbruk på konkurrenskraftiga villkor. Otillbörliga handelsmetoder är till exempel att inte betala en faktura inom 30 dagar, att returnera produkter som blivit dåliga hos köparen eller att köpare ensidigt ändrar avtalsvillkor, läs mer här. Det är viktigt att motverka sådana metoder för att producenter och leverantörer ska kunna öka sin lönsamhet, sin konkurrenskraft och på sikt växa. Det ligger också i linje med den nationella livsmedelsstrategin.

plantor i ett växthus

Konkurrensverket har fått regeringens uppdrag att utvärdera lagen. Därför samlar nu Konkurrensverket in svar via en enkät. Syftet är att utreda lagens påverkan på de olika otillbörliga handelsmetoderna under de fyra första åren. Enkäten är en uppföljning av tre tidigare mätningar som Konkurrensverket genomförde 2021, 2022 och 2024. Det blir också den sista enkäten inom ramen för regeringsuppdraget att utvärdera lagen. Den senaste undersökningen visar bland annat att förekomsten av samtliga handelsmetoder, förutom en, ökar. Samtidigt som leverantörer har en lägre vilja att anmäla misstänkta överträdelser till Konkurrensverket.

Tyck till – din röst är viktig och du svarar anonymt!

Enkäten riktar sig till dig som är leverantör inom jordbruks- och livsmedelskedjan. Detta omfattar bland annat jordbrukare, fiskare, livsmedelsindustrier, packerier, grossister, förädlare och kooperativ, alltså alla leverantörer som säljer vidare jordbruks- och livsmedelsprodukter.

Några av de frågor som Konkurrensverket hoppas få svar på genom enkäten är:

  • Har lagen hjälpt till att minska vissa otillbörliga handelsmetoder?
  • Förekommer det fortfarande andra otillbörliga handelsmetoder trots att lagen finns, och i så fall vilka?

För att vi ska få ett bra underlag och kunna påverka förekomsten av otillbörliga handelsmetoder så är det viktigt att vi får in så många svar som möjligt. Din röst är viktig och spelar roll!

Här kan du som är leverantör inom jordbruks- och livsmedelskedjan svara på enkäten.

Det tar ungefär 10 minuter att fylla i enkäten. Vi uppskattar att ni tar er tid att svara! Enkäten kommer att vara öppen till och med den 2 juni 2025. När enkäten har avslutats kommer resultat som sammanställts på en aggregerad nivå att publiceras. Vilka företag och organisationer som svarat på enkäten kommer inte att framgå.  

Lantbrukare vid traktor, skriver på en Ipad
Foto: Jörgen Wiklund, Scandinav.

Konkurrensverkets arbete

Du som är intresserad av att lära dig mer om frågorna kan besöka Konkurrensverkets webbplats där all information om myndighetens arbete, beslut och vägledning publiceras. Konkurrensverket har även ett nyhetsbrev där medarbetarna samlar nyheter på området och lyfter olika aktuella ämnen. Sedan går det självklart bra att kontakta enheten för otillbörliga handelsmetoder för att boka in branschmöten eller liknande.

Nyhetsbrev och kontakt

Här kan du gå in för att börja prenumerera på vårt nyhetsbrev och här hittar du webbsidan med mer information om utvärderingen.

Om du har frågor rörande enkäten eller vill lämna ytterligare information går det bra att e-posta kristin.kindgren@kkv.se eller konkurrensverket@kkv.se och hänvisa till diarienummer 801/2024. Det går också bra att ringa projektledare Kristin Kindgren på 08-700 16 71.

/gästbloggaren Kristin Kindgren, sakkunnig jurist på Konkurrensverkets enhet för otillbörliga handelsmetoder

Morötter, handelsnormer och svinn

Lämna ett svar

I början av april samlades aktörer längs värdekedjan för morötter i ett möte om kvalitet och minskat svinn. Till mötet kom 25 deltagare som bestod av morotsodlare med packerier, producentorganisationer som distribuerar och säljer grönsaker åt odlare, rådgivare, branschorganisationer och grossister och inköpare från dagligvaruhandeln.

Syftet var att lära mer om handelsnormerna och att diskutera hur mer morötter kan bli mat i enlighet med Agenda 2030 och etappmålen. Mycket morötter sorteras bort i packeriet inför försäljning, hela 26 procent enligt studier som SLU-forskare genomförde 2021 på uppdrag av Jordbruksverket. De tre huvudorsakerna var att de var avbrutna, för stora eller för små, eller att de hade röta eller svampangrepp. De flesta hade kunnat ätas. Istället går de till foder, och en del till biogas och kompost. Odlarna får då sällan betalt utan kan till och med behöva betala för att bli av med kasserade morötter. Mer resurser har också lagts på att nå livsmedelskvalitet än om målet från början hade varit att producera foder eller biogasråvara.

Vi vill att mer morötter ska bli mat. Men morötterna ska också bibehålla kvaliteten längs hela livsmedelskedjan och hamna hos konsumenter som äter upp dem. När det kommer till matsvinn så behövs ett helhetstänk. Det var därför roligt att höra att deltagarnas förväntningar på mötet var så samstämmiga. Alla grupper efterfrågade samsyn genom kedjan och ökad kunskap.

Kristina Mattsson är hortonom och ansvarar tillsammans med Anna Lindgren bl.a. för Jordbruksverkets arbete med handelsnormer för frukt och grönsaker. Till exempel håller de kurser och arrangerar kvalitetsmöten med näringen. Foto: Karin Lindow.

En stor del av dagen ägnades åt handelsnormerna men vi diskuterade också förslag för minskat svinn och så kallade livsmedelsförluster. Kristina Mattsson är aktiv i utvecklingen av handelsnormerna internationellt och berättade att handelsnormer finns för att standardisera köparnas krav genom produktbeskrivningar och sorteringsregler. Handelsnormernas syfte är att underlätta handeln genom en standardiserad produktbeskrivning. De underlättar handeln och minska kostnaderna eftersom de ger leverantörer och kunder ett gemensamt språk för den kvalitet som ska efterfrågas och levereras.

På mötet gick vi igenom de två olika handelsnormerna, dels EU:s och dels UNECE:s handelsnorm (UNECE är en del av FN).

UNECE:s handelsnorm

UNECE har handelsnormer med produktspecifika krav för hela 56 produkter, däribland morötter. Det finns tre kvalitetsklasser, Klass Extra, I och II. Det är dock nästan uteslutande Klass I som används. I klass 1 tillåts till exempel att:

  • Max en procent av morötterna i ett parti får ha röta (svarta blöta fläckar).
  • Morötterna måste väga minst 50 gram eller ha en diameter på 20 mm.
  • Max 10 procent får vara brutna eller utan toppar.

UNECE har också en klass 2 som tillåter att 2 procent av morötterna har röta och en tolerans för morötter som är brutna eller utan toppar på hela 25 procent.

EU:s handelsnorm

EU har produktspecifika handelsnormer för 11 produkter och produktgrupper. Tillsammans svarar dessa 11 produkter för cirka 75 procent av värdet av de frukter och grönsaker som säljs i EU. Men morötter är inte en av dessa utan istället kan packare och grossister använda den så kallade allmänna handelsnormen. Den är relativt kortfattad med generella krav som kallas minimikrav, toleranser och märkningskrav. Normen har inga kvalitetsklasser. Denna handelsnorm tillåter att:

  • upp till 2 procent av morötterna (i antal eller vikt) får ha angrepp av röta (svarta, blöta fläckar)
  • upp till 10 procent får avvika från så kallade minimikrav vilket handlar om att de till exempel ska vara hela, friska, rena och fria från skador. Det betyder att maximalt 10 procent av morötterna får vara brutna, men i de 10 procenten ska även morötter som avviker från andra minimikrav räknas in.

Används EU:s handelsnorm så får det inte stå någon klass på förpackningen eftersom den här handelsnormen inte har några klasser.

På mötet hade vi praktiska övningar av toleranser enligt normerna. Foto: Karin Lindow

Hur skiljer sig normerna åt och hur påverkar det svinnet?

Jordbruksverkets erfarenhet är att UNECE:s norm är den som oftast används i Sverige och att det idag främst är Klass I som används. UNECE:s specifika handelsnorm för morötter och EU:s allmänna handelsnorm har lite olika toleranser för morötter som är avbrutna, små eller har andra defekter.

UNECE Klass I som oftast används i Sverige är till exempel mindre tillåtande för olika storlekar medan EU:s handelsnorm i sin tur är lite striktare vad gäller avbrutna morötter.

Varken Klass II i UNECE:s norm eller EU:s allmänna handelsnorm har några krav på storleken. UNECE:s Klass II har en tolerans på 25 procent för avbrutna morötter. Om mer morötter såldes i Klass II hade svinnet kunnat minska.

Varför används nästan aldrig klass 2?

Varför används då nästan aldrig Klass II för morötter? Det hänger på att Klass II betingar ett lägre pris och aktörerna ser en risk att det skulle driva ner priset på morötter generellt som redan är relativt lågt. Att ha flera klasser att ha reda på kräver mer hantering och en av odlarna sa på mötet att det i perioder ändå skulle bli morötter av Klass I-kvalitet i Klass II påsarna eftersom kvaliteten varierar under säsongen. Jag uppfattade att deltagarna hellre vill ha en ”lagom nivå” på Klass I än att börja använda Klass II. Jag har hört samma bild från potatisodlare att man hellre vill jobba för att ha en rimlig nivå på klass 1 istället för att använda fler klasser.

När vi handlade morötter till mötets praktiska övning så betalade jag drygt 300 kr för 16 kilo morötter i Klass I. Det är ganska mycket fina morötter för en billig peng, funderar jag i dessa tider med höga matpriser när vi klagar men ändå betalar för dyrt kaffe.

Finns det fler krav?

Köpare har alltid möjlighet att ställa krav utöver normerna. Så för olika segment och produktkategorier kan det finnas ytterligare krav som handeln eller restauranger ställer.

Förbättringsförslag

Mötet diskuterade flera förslag knutna till användningen av handelsnormer som skulle kunna bidra till att minska förluster och svinn av morötter. Jordbruksverket kommer att arbeta vidare med dem och ta fram förslag som aktörer och beslutsfattare kan ta ställning till.

En viktig sak är också att stickprov som kunderna, grossister och handel, tar för att kontrollera överensstämmelsen mot handelsnormerna görs på rätt sätt. Stickprov ska tas slumpmässigt ur hela partiet. Tar man provet per påse blir bedömningen snävare vilket riskerar att mer behöver kasseras.

Grönsaker växer inte i en mall

Små defekter, t.ex. prickar är vanligt i alla grönsaker och kommer bli mer vanligt, sa en rådgivare på mötet. Med ett varmare klimat ökar trycket från skadegörare som svampar och insekter. Dessutom om färre växtskyddspreparat finns tillgängliga. Det kommer bli en stor hållbarhetsfråga. Hur kan vi lära konsumenter att vara mindre kräsna? Ett förslag som diskuterades var att informera konsumenter och att inte visa upp alltför perfekta morötter på bild.  

Livsmedelsverkets konsumentundersökning visar att vi kanske håller på att bli lite mindre kräsna för små skönhetsfel.

Ett företag som förädlar morötter var med på mötet. Ibland köper de in frånsorterade morötter från odlare som de sen kan hacka, riva etc. till olika produkter. Men även förädlingsindustrin har krav på produkterna då de måste passa att använda i maskinerna så det är inte alltid det går.

Några av odlarna hade med sig kasserade morötter som ska slängas. Ganska fina eller hur? Foto: Karin Lindow.

Mötet arrangerades inom ramen för det regeringsuppdrag för minskat matsvinn som Livsmedelsverket har tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Ett sätt att öka produktionen är att minska livsmedelsförluster och öka resurseffektiviteten. Då kan vi få ut mer mat till samma kostnad och resurser. Det är därför roligt att livsmedelsstrategin 2.0 ger ett fortsatt uppdrag för minskat matsvinn under åren 2026–2030. Vi kommer kunna fortsätta arbeta med de här viktiga frågorna i fem år till!

/Karin Lindow, jordbrukspolitisk utredare och projektledare på Jordbruksverket inom matsvinnsuppdraget

Varför är det brist på nötkött?

1 svar

Under de senaste månaderna har det allt oftare uppmärksammats att det råder brist på nötkött i Sverige. Produktionen både i Sverige och i andra länder i EU har minskat vilket har gjort att obalansen på marknaden har tilltagit. Nötköttsproduktionen i Sverige har relativt andra produktionsgrenar en sämre lönsamhet, vilket i kombination med bland annat ogynnsamma produktionsförutsättningar, har lett till att antalet nötkreatur har minskat. Detta leder i sin tur till minskad tillgång på nötkött.

Marknadsbalans

Under 2024 ökade produktionen av nötkött med 1 procent medan totalkonsumtionen ökade med 2,5 procent. Importen ökade med 2 procent medan exporten minskade med drygt 14 procent. Det innebar att den inhemska försörjningsgraden minskade från 57,6 procent 2023 till 56,8 procent 2024. Förbättrad konjunktur i form av sänkta räntor och avtagande inflation under 2024 kan var en orsak till att konsumtionen av nötkött ökade, trots att matpriserna fortfarande är höga.

Året har inletts med kraftigt minskad produktion av nötkött, den totala slaktvikten var nästan 10 procent lägre i januari 2025 än samma månad 2024. Även om nyårs- och trettonhelgen inföll på vardagar, vilket bidrog till färre slaktdagar än normalt, så är den största orsaken till minskad slakt i januari att antalet kor och kvigor som föder nya kalvar minskat kraftigt de senaste åren. Det finns alltså färre nötkreatur som kan skickas till slakt, såväl moderdjur som avkommor efter dessa.

Antal nötkreatur i Sverige

Jordbruksverkets senaste räkning av nötkreatur från december 2024 visar att antalet minskat med 2,5 procent mellan 2023 och 2024. Minskningen är som störst för dikor med 3,7 procent, vilket motsvarar 7 000 djur, medan antalet mjölkkor minskat med 5 000 djur och antalet kalvar minskat med 14 200 djur. Antalet dikor är det lägsta på mer än tio år. Enligt statistisk från CDB (nötkreatursregistret) föddes nästan 20 000 färre kalvar under 2024 jämfört med 2023. Utvecklingen är densamma i EU, totalt för samtliga medlemsländer har antalet nötkreatur minskat med tre procent under 2024.

Foto: Scandinav

Prisutveckling

Priserna för nötkött har ökat med nästan 7 procent under perioden januari 2024 – januari 2025. Under samma period ökade avräkningsprisindex för en sammanvägning av samtliga jordbruksprodukter med 10 procent. Svenska avräkningspriser har under lång tid legat i topp jämfört med övriga länder i EU. Under 2024 har dock priserna i EU ökat snabbare än i Sverige och i februari 2025 låg det svenska nötköttspriset strax under genomsnittet för EU. Irland har för närvarande EU:s högsta avräkningspris för nötkött.

Orsaker till stagnerat produktionsintresse i Sverige

Ogynnsam väderlek i Sverige under 2023 med svaga skördar av både grovfoder och spannmål gav en utmanande situation för många producenter. En del har valt att minska eller helt lägga ner produktionen. De senaste åren har präglats av stor oro på marknaden med snabba förändringar av priser för både sålda produkter och köpta insatsvaror. Osäkra förhållanden har gjort att intresset för investeringar har minskat. Det har visat sig i att antalet förprövade stallplatser föll mellan 2023 och 2024. För dikor minskade antalet förprövade platser från cirka 9 000 under 2023 till cirka 6 600 platser under 2024. För att bedriva en långsiktigt uthållig och bibehållen produktion är det inte tillräckligt.

Enligt Jordbruksverkets jordbruksekonomiska undersökning är lönsamheten i nötköttsproduktionen sämre än i andra produktionsgrenar. Företagen är dessutom till stor del beroende av stöd för att kunna bedriva produktion och många köttproducenter har inkomster från annat arbete.

Figuren visar fördelningen av inkomst hos företagen i olika produktionsgrenar.
Källa: Jordbruksverket

En förklaring till svag lönsamhet i köttproduktionen är att den är småskalig. Medelkoantalet för dikoproducenter är drygt 20 djur medan motsvarande för mjölkkor är drygt 110 djur.

Figuren visar antal företag per storleksgrupp. Amkor är en annan benämning för dikor som beskrivs ovan i texten.
Källa: Jordbruksverket

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare