I arbetet med Livsmedelsstrategin 2.0 var livsmedelskedjans aktörer tydliga med att det behövs mätbara mål för svensk livsmedelsproduktion. Regeringen har därför gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram förslag på mål. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober.
Är du företagare eller branschföreträdare – tyck till! En viktig del av uppdraget är att hämta synpunkter och ha en nära dialog med livsmedelskedjans aktörer. Vi har redan haft dialog med flera branscher men vill att alla ska ha möjlighet att tycka till. Därför ber vi dig som företräder en verksamhet eller bransch inom livsmedelskedjan att lämna in dina förslag via en webbenkät, senast 18 juni.
Enkäten är öppen för alla men vänder sig framförallt till bransch- och intresseorganisationer, företag och myndigheter. Förslag kan lämnas till och med den 18 juni på mål och hur de kan följas upp.
Vad kan förslagen handla om? Förslagen kan handla om livsmedelsbranschen som helhet eller för delsektorer. Fokus är mål för primärproduktionen inom jordbruk, trädgård och sjömat. Det är en avgränsning som gjorts eftersom uppdragstiden är så kort. Men vi tar gärna emot förslag som rör hela livsmedelskedjan. Mål för primärproduktionen påverkar ju även övriga led, som förädling och handel.
I uppdraget nämner regeringen exempel på mål; en försörjningsgrad på 80 procent för kött och mjölk, 150 procent för spannmål och 100 procent för gröna proteiner. Med försörjningsgrad menas hur stor andel av den svenska produktionen som täcker efterfrågan från svenska konsumenter och exportmarknaderna. Vidare nämns en produktionsökning av sjömat med 80 procent.
Jordbruksverket tar fram förslag och regeringen beslutar sedan om vilka mål det blir.
I månadens lägesrapport till regeringen rapporterar vi om att skörden av spannmål, oljeväxter och vallfrö har börjat. De skördade arealerna är fortfarande små och några generella slutsatser om årets skörd går inte att dra. Grödorna har gynnats av väderleken under juni och juli men för att skörden ska kunna bärgas och kvaliteten bli god behövs torrare väder under augusti.
Vädret i Sverige har under juli varit omväxlande med förhållandevis mycket nederbörd. Lokalt har det på kort tid fallit stora mängder regn och på dessa platser kan grödorna ha tagit skada. SMHI:s senaste långtidsprognos för augusti visar att vädret förväntas bli mer högtrycksinfluerat, främst i de södra och mellersta delarna av landet. Dock väntas fler passerande lågtryck från Atlanten.
Skörd och höstsådd
Skörden av höstkorn och vallfrö har pågått några veckor medan skörden av höstvete och höstraps precis har börjat. Det finns ännu inte några samstämmiga rapporter om hur årets avkastning och kvalitet ligger till.
En tidig skörd ger förutsättningar för produkter av god kvalitet och att höstsådden av grödor för skörd 2025 kan ske vid lämplig tidpunkt. Höstsådden av oljeväxter inleds i första halvan av augusti. Odlarorganisationen Oljeväxtodlarna bedömer att intresset för odling är stort och att det är möjligt att arealen åter kommer upp till 100 000 hektar.
Vallskörden har varit god och många har kunnat lägga upp lager inför kommande år. Foto: Scandinav.
Vallskörden har hittills varit bra, eller till och med mycket bra, sett till kvantiteten i de flesta delar av landet. I de sydöstra delarna, som ofta brukar vara drabbat av torka, har årets vallskörd blivit mycket stor vilket gör det möjligt för många jordbrukare att lägga upp lager inför kommande år.
Lantmännens skördeprognos
Lantmännen presenterade i början av juli sin prognos för årets skörd av spannmål och oljeväxter. Trots mindre höstsådd än under de senaste åren och en torr försommar är prognosen att spannmålsskörden hamnar på en normal nivå, vilket innebär en total skörd på 5,4 miljoner ton. Jämfört med förra året är det en ökning med drygt en miljon ton. Den höstsådda spannmålen väntas ge bäst avkastning medan de vårsådda grödorna tog skada av torkan under försommaren. Prognosen bygger på normalt väder under resterande del av växtperioden.
Skörden av både oljeväxter och trindsäd väntas bli strax under normal skörd. För oljeväxterna beror det på att en nederbördsrik väderlek hindrade sådd underhösten 2023. Det innebär att årets areal av oljeväxter blir mindre än tidigare år.
Vill du läsa hela lägesrapporten som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.
/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket svarade den 2 maj på remissen av betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid – Regeringen.se Vi välkomnar förslaget om att få ansvar för beredskapslagring av varor inom jordbruket som behövs för att upprätthålla livsmedelsförsörjningen under samhällsstörningar.
Beredskapslagring är en bra start Genom beredskapslagring får Sveriges befolkning tillgång till nödvändiga livsmedel under en tid. Samtidigt är det viktigt att hålla igång en fortsatt produktion och inte enbart förlita sig på det som finns i lager. Därför måste vi löpande tillgodose behovet av insatsvaror till jordbruket och arbeta för att kunna göra de eventuella omställningar av produktionen som behövs. Synergier mellan processer ger ett smartare helhetstänk Det pågår just nu flera processer inom olika politikområden som alla bidrar till att stärka företagens förmåga och öka robustheten i systemet. Genom överblick över och samverkan mellan dessa områden kan vi skapa en hållbar livsmedelsförsörjning. I remissvaret framhåller vi bland annat den grund som växthälsa, djurens hälso- och sjukvård, smittskydd och veterinär beredskap utgör för ett hållbart system. Det gäller inte bara djur som spelar en direkt roll för livsmedelsförsörjningen. Vi är också övertygade om sällskaps- och tjänstedjurens betydelse för befolkningens välfärd och motståndskraft på sikt.
Aktörer på alla nivåer behöver bidra Livsmedelssystemet är en komplex kedja som består av allt från primärproduktion till förädling, försäljning, distribution m.m. av livsmedel. Den standard som vi upprätthåller i Sverige skulle inte vara möjlig utan de dagliga insatser som sker på olika nivåer. Samverkan mellan företag, kommuner, regioner och staten är en förutsättning för en fungerande livsmedelskedja under såväl goda som sämre tider. Vi vill gärna bidra till vägledningen av kommuner i frågor som rör primärproduktionen. Det är också viktigt att tillsammans arbeta vidare med att klargöra företagens förutsättningar och ansvar i kedjan.
Jordbruksmarken är en ovärderlig tillgång Tillgången till produktiv jordbruksmark påverkar hela Sveriges livsmedelsförsörjning. Vi är glada att vikten av en genomtänkt markanvändning uppmärksammas i utredningen. Jordbruksverket har redan tidigare framhållit att tillämpningen av nuvarande regelverk behöver analyseras och diskuteras. Vi anser att det behövs en samlad satsning för att stärka arbetet med den produktiva jordbruksmarken som resurs. Det behövs också bättre kunskap om och förståelse för jordbruksmarkens värden och jordbrukets förutsättningar.
Goda möjligheter för återuppbyggnad av beredskapen Med alla dessa bitar på plats tror vi på goda möjligheter för en återuppbyggnad av den svenska livsmedelsberedskapen. Vi har med oss erfarenheter från tidigare beredskapslagring som kan användas för att skapa ett ännu bättre system än det som funnits förut. Det behövs snabba åtgärder, men vi ser med tillförsikt på vårt föreslagna uppdrag och kommer att intensifiera vårt arbete så snart de formella ramarna finns på plats.
Foto: Privat
/Charlotta Dahlberg, samordnare av Jordbruksverkets yttrande
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Vilken förmåga har svenska primärproducenter inom växtodling och animalieproduktion att leverera råvaror och livsmedel om Sverige skulle hamna i höjd beredskap?
Jordbruksverket har besökt svenska primärproducenter i norra och södra Sverige för att kartlägga och analysera den frågeställningen. Tillsammans med företagen har vi pratat om hur de skulle hantera ett fiktivt scenario, där Sverige sedan en tid är hotat av främmande makt.
Ett fiktivt krigsscenario
I det fiktiva scenariot har Sverige blivit mer och mer isolerat från omvärlden, både vad gäller flöden av varor och tjänster, information samt politiskt. Det är också stor brist på information om ”vad som egentligen händer”, vilket tär på det svenska civilsamhället och ger påtagliga psykologiska effekter hos befolkningen. Den upplevda otryggheten bland människorna leder till indirekta effekter såsom att det blir brist på vissa livsmedel på grund av hamstring. Fler övergår också till att använda kontanter på grund av störningar i betalkortssystemen. Efter månader av ett läge då den främmande makten försöker påverka Sveriges intressen och handlingsfrihet genomför främmande makt väpnade angrepp mot Sverige. Då det står klart att angreppen är antagonistiska beslutar regeringen om högsta beredskap i hela landet och om mobilisering. Sverige är – i det fiktiva scenariot – i krig.
Förstå beroenden och sårbarheter
Scenariot ovan framstår kanske som onödigt allvarligt, men det har varit nödvändigt att utgå ifrån det för att vi helt ska förstå hur företagen blir påverkade och vilka beroenden och sårbarheter som finns inom primärproduktionen. Det är först när vi förstår det, som vi också kan ta fram de åtgärder och stöd som krävs. Om vi hamnar i ett läge med höjd beredskap behöver vi en robust primärproduktion som har en förmåga att producera och leverera tillräckligt mycket och säker mat på bordet till den svenska befolkningen.
Resultat från kartläggningen
Det finns en stor variation i företagens förmåga, utifrån att deras förutsättningar skiljer sig åt. De verkar inom olika produktionsgrenar, befinner sig på olika platser i landet, är olika stora och har olika ekonomiska förutsättningar.
Företagen har liknande beroenden av el, diesel, insatsvaror, transporter och arbetskraft, men det skiljer sig något mellan de olika produktionsinriktningarna. Exempelvis är både nötköttsproduktionen och spannmålsproduktionen beroende av el, men på olika sätt. Hur påverkad nötköttsproduktionen blir av störd elförsörjning beror på när under säsongen störningen inträffar. Inom spannmålsodlingen krävs det el för att flytta, lagra och torka spannmål. Den känsligaste perioden för växtodlingen är under skörden då det krävs el för inlagring av den skördade spannmålen.
En viktig aspekt för att avgöra om företagen har förmåga att fortsätta producera livsmedel under höjd beredskap handlar också om deras möjlighet att ställa om sin produktion. Inom grönsaksodlingen finns det möjlighet att ställa om till de grönsaker som efterfrågas vid en kris eller ett krig. Det skulle exempelvis gå att ställa om till potatis och lök om behovet finns. Även inom animalieproduktionen finns utrymme för att ställa om produktionen, men möjligheterna och kostnaderna varierar mellan olika sektorer.
Vi bygger robustheten tillsammans
Vi är alla en del av Sveriges totalförsvar. På individnivå behöver vi exempelvis se över vår hemberedskap, näringen och företagen behöver vara robusta för att kunna hantera kriser och höjd beredskap. Myndigheterna i sin tur har ett ansvar att ta fram åtgärder och stöd för att möjliggöra detta. Det är också nästa steg i vårt arbete framöver. Resultatet från vår kartläggning av företagens förmåga ger inspel till de åtgärder som kommer tas fram i syfte att stötta företagen att kunna ha en robust svensk livsmedelsproduktion.
Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa hela kartläggningen. Den, och övriga rapporter om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen, finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!
Rebecca Hymnelius, beredskapshandläggare på Jordbruksverket Foto: Jordbruksverket
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Frågan om mat har alltid varit viktig för människan. Samtidigt har flera generationer i vårt land vuxit upp utan att nödvändigtvis behöva problematisera tillgången till mat. För många kan det därför kännas främmande att vi i Sverige idag behöver tänka på hur vi ska säkra tillgången till mat för vår befolkning i en situation av kris eller krig – är vi verkligen där nu?
Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet och en viktig del i det civila försvaret. Vårt yttersta ansvar är att se till att svenska folket har mat på bordet oavsett hur situationen ser ut i landet. För oss har beredskapsfrågan alltid varit närvarande, även om den tidigare mest handlat om att säkerställa att våra jordbrukare ska kunna producera mat i kristider. Djur- och växtsjukdomar, klimatförändringar, ekonomiska kriser och naturkatastrofer är det vi behövt förbereda oss på.
Ökad riskmedvetenhet
Men för cirka tio år sedan, efter Rysslands annektering av Krim, gjorde sig tanken på ett krig i Sverige och vårt närområde påmind igen. Idag, två år efter Rysslands invasion av Ukraina, ska beredskapsfrågan genomsyra hela Jordbruksverkets verksamhet. Budskapet från vår uppdragsgivare, Sveriges regering, är tydligt – vi måste förbereda oss för det värsta.
Det var först i samband med coronapandemin och sedan efter Rysslands invasion av Ukraina som vi enskilda medborgare blev medvetna om hur komplext och sårbart vårt livsmedelssystem är för olika störningar. Hur blir det med tillgången till mat om kriget kommer till Sverige? Hur gör vi om importen, som vi är så beroende av idag, skulle störas eller strypas helt? Utan importerade insatsvaror som utsäde, proteinfoder, växtskydd, handelsgödsel och drivmedel kan inte våra jordbrukare producera mat. Skulle störningarna infalla i samband med vårsådden- eller skörden finns det en rejäl risk för en matbristsituation i landet under en lång tid framöver.
Lättlagrat, lättförädlat och näringsrikt
I en rapport som levereras till regeringen idag föreslår Jordbruksverket beredskapslagring av spannmål som ett sätt att hantera en matbrissituation till följd av kris eller krig. Sverige har länge varit nettoexportör av spannmål – en av de mest närings- och energirika råvarorna i vårt livsmedelsystem. På så sätt är det naturligt att utgå ifrån att vi måste säkra tillgången till spannmål även i kris och krig. Spannmål är dessutom en råvara som är relativt enkel att lagra och förädla till livsmedel. Närmare 95 procent av den svenska befolkningen skulle klara sig på enbart spannmål i närmare tre månader utan att lida näringsbrist.
Statens lager ska alltid finnas tillgängligt
Jordbruksverket föreslår att lagringen ska göras genom avtal med de företag som redan idag hanterar spannmål. Det finns stora samordningsvinster med att använda sig av den reguljära hanteringen och befintlig infrastruktur. I praktiken innebär det att staten köper in och äger spannmålet som sedan lagras hos företagen. Företagen hanterar och omsätter spannmålet som staten köpt på samma sätt som resten av spannmålet, men måste alltid se till att den mängd och kvalitet som staten betalat för finns tillgänglig. På så sätt blir inte spannmålet gammalt och behöver bytas ut och påverkar heller därför inte marknaden negativt. Samtidigt får vi ett beredskapslagringssystem som är enklare att administrera och som inte konkurrerar med företagens sätt att hantera den reguljära marknaden.
Mat till alla i hela landet
Målet är att hela befolkningen ska ha tillgång till mat i en kris eller krig, varför en så stor regionalisering som möjligt bör eftersträvas. En stor geografisk fördelning av beredskapslagren innebär också en riskspridning och kortare transporter.
Utredningen om beredskapslagring av spannmål är en av flera utredningar inom uppbyggnaden av livsmedelsberedskap och civilt försvar som nu lämnats till regeringen.
Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa hela rapporten. Den, och övriga rapporter om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen, finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!
Alla ska ha tillräckligt med mat att äta och vatten att dricka, även i kris eller krig, det är målet med Sveriges livsmedelsberedskap. För att nå dit behöver vi alla bidra och ta ansvar. Idag skickade vi tillsammans med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) in en sammanfattande rapport över arbetet som har genomförts inom uppdraget ”Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen”till regeringskansliet.
I rapporten redovisas vidtagna åtgärder, uppnådda resultat och förslag på fortsatt inriktning för det arbete som myndigheterna genomfört. Rapporten är en bra grund för den fortsatta uppbyggnaden av Sveriges livsmedelsberedskap.
Uppdragen som redovisas i den här rapporten har varit av utredande och stödjande karaktär och de utgör basen för att förstå vilka förutsättningar som finns nationellt för en tryggad försörjningsberedskap under höjd beredskap och krig.
Förslagen i underlaget ska därför ses som en början av ett mycket omfattande och resurskrävande arbete under många år framåt. Det är många delar i samhället som behöver bli mer motståndskraftiga för att vi ska kunna upprätthålla försörjningen av mat och dricksvatten under höjd beredskap och krig. Det finns inte en universallösning utan vi ser att planeringen behöver ta hänsyn till flera olika utmanande situationer kopplat till vår försörjning.
Livsmedelssystemet behöver anpassas
Livsmedelssystemet är idag anpassat för fredstid och just-in-time-produktion och distribution och det behöver kunna anpassas för de behov som uppstår under störda förhållanden. Sårbarheterna i systemet behöver minska i alla led för att dämpa påverkan och klara de allvarliga påfrestningar som ett krig skulle innebära. Med att buffra avses här inte enbart ökad lagerhållning. Andra typer av robusthöjande åtgärder är minst lika viktiga, det kan handla om att säkra personaltillgång, att – där det är möjligt – planera för alternativa manuella rutiner till det som normalt är helt digitalt, omställningsförmåga av produktion eller logistik, alternativ energiförsörjning, avtal med fler leverantörer med mera.
Förutom direkta robusthöjande åtgärder för ett fungerande livsmedelsflöde vid allvarligare störningar, behövs i vardagen en långsiktig jordbrukspolitik, näringslivspolitik och handelspolitik som skapar förutsättningar för fungerande livsmedelsföretag och handelsflöden, även internationella, och där även små och medelstora företag får utrymme.
Det finns flera statliga utredningar som redovisas 2023–2024 som kommer att påverka vad Livsmedelverket, Jordbruksverket och SVA behöver fokusera på inom uppbyggnaden av vår försörjningsförmåga.
Viktigt arbete framåt
Vårt ansvar på Jordbruksverket handlar bland annat om att skapa förutsättningar för att primärproduktionen av livsmedel ska fungera, oavsett hur omvärlden ser ut. Det arbete som vi myndigheter gemensamt gjort under de här åren är en viktig grundförutsättning för vårt fortsatta arbete framåt med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Vi har nu en bättre kunskap om livsmedelsföretagens förmåga, samtidigt som företagen har fått en ökad förståelse för vad Sverige behöver planera för i kris och krig
Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa de rapporter som redovisas som bilagor till rapporten och som finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Gör det, tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!
/Nils Arin, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet
Nils Arin. Foto Anna Hållams / Jordbruksverket
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Idag, den 1 februari, publicerades förslagen från Livsmedelsberedskapsutredningen. Förslagen är välkomna och nödvändiga bidrag till arbetet med att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap. Vi på Jordbruksverket är glada över att ha kunnat bidra med vår expertis till utredningen och vi ser fram emot att vara delaktiga i det fortsatta arbetet med att gå från ord till handling.
Mål för livsmedelsberedskapen
Livsmedelsberedskap handlar om allt från de enskilda medborgarnas – ditt och mitt – ansvar för sina egna lager på hemmaplan, till nationell samordning och de åtgärder som olika expertmyndigheter vidtar. Men någon nationell planering för Sveriges livsmedelsberedskap har inte funnits på många år. Bakgrunden till den utredning som nu presenterats är det förändrade säkerhetspolitiska läget; den ökade hotbilden i vår omvärld och insikten om att det skulle kunna bli störningar i vår livsmedelsförsörjning.
Utredningen föreslår att målet för Sveriges livsmedelsberedskap ska vara att ha förmåga att säkra att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel. Den förmågan ska inte bara vara begränsad till en situation med höjd beredskap, utan också kunna komma till nytta vid andra typer av kriser om det behövs.
Flera konkreta förslag
Utredningen innehåller en mängd konkreta förslag, bland annat att:
kommunerna får ett ökat ansvar för att analysera försörjningsbehoven och planera för distribution av livsmedel.
en ny myndighetsfunktion inrättas för att tidigt kunna upptäcka hot mot livsmedelsförsörjningen.
ett nationellt livsmedelsberedskapsråd ska samla in signaler från företag och branschorganisationer om sådant som kan ha betydelse för myndigheternas åtgärder.
Mat på bordet – oavsett vad som händer
Som beredskapsmyndighet i Sveriges civila försvar arbetar Jordbruksverket för att skapa bättre förutsättningar för våra primärproducenter. Detta för att säkerställa mat på bordet oberoende av vad som händer i vår omvärld. Under förra året jobbade vi med att kartlägga och analysera nulägen, men även beroenden och sårbarheter och strategiskt viktiga varor inom primärproduktionen. Arbetet resulterade i flera rapporter, bland annat ”Beroenden, sårbarheter och strategiska varor i livsmedelskedjan” och ”Robust primärproduktion för stärkt livsmedelsberedskap”. Kopplat till djurens hälso- och sjukvård utredde vi bland annat personalbehov och förnödenhetsförsörjning. Dessa rapporter ger värdefull input i det fortsätta arbetet med att gå från ord till handling. Även de lägesrapporter om marknadsläget som lämnats varje månad ger bra input, då de inkluderar utvecklingen av faktorer kopplat till produktion, handel, marknad och omvärlden. Vi har också i uppdrag att stärka robustheten på gårdsnivå för primärproduktion och här handlar det om kunskapshöjning, rådgivning, investeringar utifrån lämnat förslag.
Arbetet med att öka robustheten och minska sårbarheten är aktuellt även inom flera områden, så som livsmedelsstrategin och arbetet med den strategiska planen och havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav
Beredskapslagring
Beredskapslagringen av livsmedel behöver byggas upp enligt utredningen och det gäller också nödvändiga insatsvaror till jordbruket, eftersom det är nödvändigt att kunna hålla igång en aktiv produktion oavsett förhållanden. Det är också viktigt att tillgodose forskning och innovation i jordbruket.
Vi på Jordbruksverket instämmer och har redan nu i uppdrag att ta fram förberedande åtgärder för en uppbyggnad av omsättningslager för livsmedelssektorn. Vi har också bett om uppdrag att utreda förutsättningarna för beredskapslagring av sjukvårdsprodukter för djurens hälso- och sjukvård, liknande den för humansjukvården.
Vi ser fram emot att vara fortsatt delaktiga i det viktiga arbetet med att bygga upp vår livsmedelsberedskap och står redo att börja verkställa förslagen inom ett år, förutsatt att nödvändiga beslut fattas. Den svenska livsmedelsförsörjningen ska säkras genom samarbeten och smart resursanvändning, så att den förblir robust och hållbar i alla lägen.
/Olof Johansson, avdelningschef
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
En fungerande samhällsekonomi, robust elförsörjning och tillgång till så kallade insatsvaror är avgörande förutsättningar för att företag ska kunna fortsätta att producera och leverera mat även vid olika typer av störningar i kris och krig. Det konstaterar Livsmedelsverket och Jordbruksverket i en gemensam slutrapport i regeringsuppdraget om åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan.
Livsmedelsverket och Jordbruksverket arbetar tillsammans med företag och andra aktörer, för att öka förutsättningarna för att säkerställa flödet i livsmedelskedjan vid störningar. Det är enligt ett regeringsuppdrag och kan handla om livsmedelsförsörjning vid allvarliga bristsituationer under svåra förhållanden i fred. Eller vid höjd beredskap och då ytterst krig. Regeringsuppdraget redovisades till regeringen den 18 december 2023. Regeringsuppdraget har en direkt koppling till livsmedelsstrategin och det övergripande målet att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.
Foto: Scandinav
Målen för arbetet var att:
etablera kontakter från jord till bord,
identifiera vad aktörer kan göra på egen hand eller tillsammans för att befolkningen ska ha mat på bordet även vid flödesstörningar samt
att öka förmågan att tidigt identifiera en flödesstörning.
Allt i syfte att livsmedelssektorn ska stå bättre rustad för att hantera störningar som riskerar att ge allvarlig livsmedelsbrist i Sverige. Du kan läsa hela rapporten här.
Resultaten från arbetet pekar på att företagen kan hantera flödesstörningar om förutsättningar för detta finns, i form av el, IT, handel och transporter. En annan viktig förutsättning är att samhällsekonomin fortsätter att fungera. Det ekonomiska systemet med löneutbetalningar, pensioner, skatteintäkter och så vidare behöver hållas igång så att företagen till exempel får tillgång till den kommunala service som behövs och företagens kunder kan betala för varorna. Livsmedelskedjans aktörer behöver också veta vilka förväntningar som finns på dem från det offentliga och hur de bör prioritera sin produktion vid störda förhållanden.
Foto: Karin Lindow
För att livsmedelsförsörjningen ska kunna upprätthållas behövs både förebyggande robusthöjande åtgärder, och hanterande åtgärder. Innan störningar uppstår kan åtgärder som reservkraft, personalplanering, utreda möjliga tillfälliga regellättnader och ökad lagerhållning öka möjligheterna att mildra konsekvenserna av en flödesstörning. För att upprätthålla flödet av mat när en störning väl har inträffat handlar det till exempel om att ta fram enklare produkter, hitta alternativa transportlösningar och att samordna och prioritera leveranser.
Uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen förutsätter att det finns förtroende och tillit mellan livsmedelskedjans aktörer. Det fortsatta arbetet bör därför ske i en nära samverkan och samarbete mellan aktörerna. Under vårt arbete med uppdraget har vi märkt att företagen och övriga aktörer är lösningsorienterade och vill vara med och stärka vår svenska livsmedelsproduktion. De identifierade handlingsalternativen visar att såväl offentliga som privata aktörer behöver vidta åtgärder för att stärka livsmedelsberedskapen. Livsmedelsberedskapen behöver byggas tillsammans för att försörja befolkningen med mat även när det är krig.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget har aktualiserat behovet av att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige. Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens kärnområden är målet om en säkrad tillgång till livsmedel. Den nya jordbrukspolitiken med strategiska planer togs fram före de samhällskriser som präglat världen de senaste åren t.ex. i form av pandemi och kriget i Ukraina. Sveriges strategiska plan saknar därför denna typ av åtgärder för stärkt beredskap.
Foto: Urban Wigert
Sverige är ett av de länder i EU som har störst landareal per invånare men vi producerar en mindre andel av de livsmedel som befolkningen konsumerar jämfört med andra EU-länder. Läs mer om svensk marknadsandel här. Den återuppbyggnad av det civila försvaret som nu har påbörjats omfattar bland annat förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och en tryggad livsmedelsförsörjning.
Jordbruksverkets förslag
Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på åtgärder som kan stärka beredskapen i produktionen av livsmedel i hela Sverige. Det förslag som vi presenterar innebär en satsning på kunskapsbyggande för att stärka primärproduktionens förmåga i det civila försvaret. Vi har identifierat kunskapsuppbyggnad som ett viktigt första steg för att höja beredskapen i primärproduktionen.
Foto: Shutterstock
Det finns stora skillnader i behov, både mellan olika produktionsinriktningar och mellan företag inom primärproduktionen. För att robusthöjande åtgärder ska bli träffsäkra är det viktigt att de är anpassade till det enskilda företagets behov. En kunskapsuppbyggnad inom primärproduktionen kan öka medvetenheten om hur olika typer av kriser påverkar produktionen och kunskapen om vilka åtgärder företagare kan tillämpa för att stärka sin robusthet.
Rådgivning och förstudie
En utmaning med kompetensutveckling, och i synnerhet enskild rådgivning, är att få den tillräckligt attraktiv för att företagare ska vilja ta del av den. För att rådgivningssatsningen ska ha potential att lyckas behöver rådgivningen vara konkret, målgruppsanpassad och det måste vara tydligt för företagaren vad man har att vinna på att ta del av rådgivningen. Vi föreslår en förstudie som framför allt analyserar:
infrastruktur för fungerande daglig drift: el, IT, vatten, diesel, så väl som förnödenheter,
insatsmedel,
kompetens och arbetskraft,
avsättning av produktionen,
omställning av produktion,
kontrollerad nedstängning av produktion samt
återställning av produktion.
Investeringar
För att få en betydande effekt kommer det behövas stöd för investeringar som komplement till rådgivning. Den kunskapsuppbyggnad som föreslås är en förutsättning för att avgöra vilka investeringar som bidrar till en ökad beredskap på företagsnivå och minskad sårbarhet i produktionen. Det behövs också kunskap för att kunna prioritera vilka investeringar som är lämpliga för offentligt stöd givet hur de förhåller sig till hållbarhetsdimensionerna; ekonomiskt, miljömässigt och socialt.
Foto: Rebecca Thörning.
Det är inte självklart att de investeringar som behövs för att öka robustheten i en del verksamheter gynnar företaget under normala förhållanden. Vi anser därför inte att investeringsstöden i den strategiska planen är rätt verktyg. Åtgärder som ska leda till ökad robusthet genom att stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet gynnar företagen vid normala förhållanden och kan hanteras inom den strategiska planen. Det är viktigt att den typen av investeringar fortsätter och inte trängs ut av nya satsningar med fokus på att öka beredskapen på gårdsnivå vid förekomst av samhällskriser. Jordbruksverket anser att ett eventuellt investeringsstöd för ökad beredskap på gårdsnivå bör ligga utanför den strategiska planen med tillskott av nationella medel.
/ Mattias Gotting på Jordbruksekonomiska enheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jag har växt upp på en gård där jordbruk och jakt har varit en diskussion som legat mig varmt om hjärtat. För mig är det viktigt att vilda djur som vildsvin förtjänar att leva ett värdigt liv i skogen. När jakt sedan genomförs behöver vi ta hand om köttet med varsamhet och hänsyn för att respektera djurets liv. Därför har vi skapat en konferens med det långsiktiga målet att få ut mer vildsvinskött till konsument.
Samtidigt som bekämpningen av afrikansk svinpest pågår i Västmanland finns ett behov av en fortsatt fungerande vildsvinskedja – från skog till bord – i resten av Sverige. Genom att hålla liv i efterfrågan på vildsvinskött stärks Sveriges livsmedelsproduktion och vildsvinspopulationen kan hållas i balans.
Ett sätt att servera vildsvinkött är som pulled pork i brioche.Foto: Karin Schaefer/Svenskt vildsvinskött.
Hur kan mer vildsvinskött nå konsument?
Det är temat för vildsvinsdagarna i Tibro och Lundsbrunn den 5‑6 december. Under vildsvinsdagarna, som består av studiebesök på en vilthanteringsanläggning och konferens, kommer erfarenheter och möjligheter i hela vildsvinskedjan att lyftas.
Så nu undrar jag:
– Jagar du vildsvin? – Hanterar du vildsvinskött? – Säljer du vildsvinskött? – Serverar du vildsvinskött?
Vildsvinsdagarna anordnas av Jordbruksverket i samarbete med Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturvårdsverket som en aktivitet inom vildsvinspaketet.
Jag hoppas att vi träffas på vildsvinsdagarna 5-6 december!
Varma hälsningar från Cecilia Andersson, som jobbar med regeringsuppdraget för att främja konsumtionen av vildsvinskött.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 