Årets största mathögtid står för dörren och då vill jag passa på att påminna om de mervärden – eller styrkor – som finns i svensk matproduktion. Våra svenska mervärden bottnar delvis i att vi har högre krav på produktionen jämfört med i många andra länder, det gäller inte minst våra djurskyddsregler. Sverige har också den lägsta antibiotikaanvändningen till lantbrukets djur av alla länder i EU.
Foto: Linda Risberg
Men mervärden är också kopplade till en bredare betydelse av att vi producerar mat i Sverige. Det är positivt för försörjningsförmågan, sysselsättningen, landsbygdens utveckling, miljömålen och det svenska landskapet.
Du kan läsa om mervärden hos svensk mat i en serie rapporter på Jordbruksverkets hemsida.
Marknadens utveckling
I mer än tio år har jag gjort kvartalsvisa beräkningar av marknadens utveckling för de fyra största köttslagen samt ägg. Du hittar marknadsbalanser och annat smått och gott här.
Marknadsbalanserna för mejeri, vilt och häst uppdaterar jag en gång per år. En summering av utvecklingen till och med september 2025 jämfört med samma period 2024 visar bland annat följande:
Marknaden för griskött har haft en relativt stillsam utveckling med något ökad produktion, import och totalkonsumtion samtidigt som exporten och försörjningsgraden sjunkit.
Marknaden för nötkött fortsätter att backa till följd av att fler kor än normalt slaktades under 2024. Det är bara importen som ökat årets nio första månader och det med drygt 2 procent, trots att det är brist på nötkött även i övriga EU. En kollega bloggade om orsakerna till utvecklingen på nötköttsmarknaden tidigare i år.
För matfågel kan jag bara ge en komplett bild till och med juni 2025 eftersom vi saknar slaktsiffror för tredje kvartalet, som visar i princip oförändrad produktion samtidigt som importen minskade och exporten ökade. Det gav minskad totalkonsumtion, men en stärkt försörjningsgrad.
Marknaden för får- och lammkött har haft en snarlik utveckling som för nötkött, fast nivåerna generellt är betydligt lägre för får och lamm då vi både producerar och konsumerar mer nötkött. Eftersom importen ökat ganska mycket hittills i år så har även konsumtionen ökat, medan försörjningsgraden sjunkit till under 20 procent.
Total köttkonsumtion minskade med 3 procent till och med juni 2025 jämfört med samma period 2024. Jag får återkomma om totalkonsumtionen till och med september när vi fått alla siffror som behövs för beräkningen. Min slutsats är att minskad konsumtion av kött i år framför allt beror på att utbudet varit begränsat, och att det är brist på nötkött till och från rapporteras även från butiksled.
Till slut några ord om äggmarknaden. Här skjuter alla parametrar i höjden, utom importen som minskat med nästan 17 procent. Utvecklingen beror på en kraftig produktionsökning i år, med nästan 25 procent till och med september. Om trenden fortsätter året ut kommer Sverige nå sin högsta äggproduktion någonsin. Återställande efter salmonellautbrottet 2023 och 2024 kan förklara en del av ökningen, men det byggs även många nya hönsstallar runtom i landet och efterfrågan på ägg är god.
”En får tacka” och jag vill passa på att önska er alla en ”Äggstra” god jul (hoppas ni alla fattar ordvitsen med hjälp av bilderna nedan, trots att den ena bilden visar ett gäng lamm)!
Foto: Åsa Lannhard ÖbergFoto: Åsa Lannhard Öberg
//Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Ja det menar regeringen, som gett oss uppdraget att ta fram kvantitativa mål för livsmedelsproduktionen i Sverige samt hur utvecklingen kan mätas. Nu har vi skickat förslaget som innebär mål för 2035 och delmål för 2030 inom både jordbruk, trädgård och sjömat.
Regeringen menar att svenska livsmedelsproducenter mött en rad utmaningar de senaste åren och att arbetet för att främja tillväxt behöver skärpas. Vi fick uppdraget i våras och har sedan dess haft en nära dialog med företrädare för berörda branscher och myndigheter – det är nämligen inte bara staten som äger dessa mål utan även livsmedelsproduktionen, som haft kvantitativa mål på sin önskelista inför arbetet med att mejsla ut Livsmedelsstrategin 2.0. Regeringen och myndigheterna kan skapa förutsättningar genom att använda styrmedel och stöd på ett smart sätt, men utvecklingen ska i huvudsak drivas av marknadens aktörer och konsumenternas efterfrågan. Vi vet ju alla hur det går om någon producerar varor som ingen vill köpa, då uppstår överskott och prispress samtidigt som företagens lönsamhet viker.
Uppdraget handlar i grunden om att belysa möjligheterna att producera mer mat i Sverige för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå och att de ska baseras på marknadens potential, Sveriges naturgivna förutsättningar och branschens tillväxtambitioner. I grunden finns livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och miljömässigt hållbar produktion, som riksdagen fattade beslut om redan 2017.
Förslag på arton mål för jordbruks- och trädgårdsprodukter
De arton mål vi föreslår uttrycks i form av försörjningsgrad. Försörjningsgraden visar Sveriges förmåga att tillgodose efterfrågan med inhemska livsmedel under en period, vanligtvis ett år. Det är ett mått som snarare visar hur robust produktionen är än ett renodlat produktionsmått. Vi föreslår att utvecklingen följs årligen med hjälp av marknadsbalanser som visar utvecklingen av produktion, import, export, totalkonsumtion och försörjningsgrad över tid.
När vi valt ut våra råvaror har vi bland annat utgått ifrån hur stor betydelse de har för den svenska livsmedelsproduktionen. Vi har också beaktat lagringsmöjligheter och näringsinnehåll, vilket är viktigt i ett beredskapsperspektiv. Vi föreslår bland annat följande mål:
Att spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035.
Att kött totalt ökar från 70 procent 2024 till 80 procent 2035 (även delmål för de fyra största köttslagen).
Att äpplen ökar från 28 procent 2024 till 50 procent 2035.
Förslag på mål för fiske och vattenbruk
Foto: Lina Waara
För fiske och vattenbruk uttrycks målet som ökad produktion i vikt, som följs upp med hjälp av produktionsstatistik. Vi föreslår att produktionen ska öka med 60 procent till 2035, och att vi följer upp hur demersalt fiske (nära havsbotten), pelagiskt fiske (i det fria vattnet), insjöfiske, vattenbruk fisk och vattenbruk övrigt (skaldjur, musslor och alger) bidrar till den övergripande målsättningen. Det finns stor potential att redan idag öka produktionen, bland annat med utgångspunkt i outnyttjade miljötillstånd i vattenbruket samt genom att öka landningarna av sill och skarpsill till livsmedelsproduktion i Sverige.
Stora investeringsbehov
För att nå målen krävs omfattande investeringar i primärproduktionen. Kostnaden för att ställa i ordning åkermark som inte brukas idag och att investera i lagring, stallar och nybyggnation av växthus uppskattas till runt:
9,5 miljarder kronor för vegetabilieproduktionen
14,4 miljarder kronor för animalieproduktionen
1,5 miljarder kronor för trädgårdsproduktionen
Vi har inte beräknat kostnader för andra investeringar som behöver göras om produktionen ska öka, exempelvis inom fiske och vattenbruk, åtgärder för grön omställning och insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak.
Det behövs mer mark
För att nå de föreslagna målen behöver antalet djur öka med mellan 15 och 25 procent beroende på djurslag. Omkring 340 000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk, främst för odling av foder och för bete men även för produktion av livsmedel. Samtidigt behöver produktiviteten i växtodlingen öka med 1 procent per år och avkastningen från djuren med 0,5 procent per år.
Viktiga frågor återstår
Det finns både möjligheter och utmaningar kopplat till en ökad produktion. Till exempel är konsumentintresset för svenska mervärden en viktig våg att surfa vidare på. Undersökningar som Från Sverige genomför regelbundet visar tydligt att svenskt ursprung är ”top of mind” hos en stor andel av konsumenterna men denna medvetenhet kan stärkas ytterligare – både i Sverige och i andra länder. Balansen mellan en ökad livsmedelsproduktion och värnande om relevanta miljömål är en utmaning, men det finns samtidigt miljönyttor med primärproduktionen och en ökning kan bidra till fler arbetstillfällen samt till mer levande landsbygds- och kustsamhällen. Regleringar och kontrollkrav kan utgöra hinder för en ökad produktion, inte minst inom fiske och vattenbruk.
I rapporten lyfter vi också områden där vi ser behov av att utnyttja och förstärka åtgärder, som ofta redan är igångsatta. Det handlar bland annat om att använda EU:s jordbruks- och fiskeripolitik med tillhörande budget på ett välanpassat sätt, stötta investeringar, öka resurseffektiviteten och minska livsmedelsförluster samt fortsätta det pågående arbetet med regelförenklingar.
Vad händer nu och en personlig reflektion?
Det här är Jordbruksverkets förslag till regeringen – vi väntar med spänning på återkoppling från dem. Håller jag med om att siffersatta mål kan sporra oss att prestera och utnyttja vår potential till fullo? Jo, jag tror att det skapar en behövlig gemensam bild som alla berörda kan sträva mot. Det är lättare att prioritera åtgärder som stödjer en utveckling mot distinkta mål.
Foto: Mora Tidning
Jag tar gärna tillfället i akt att göra en parallell till idrottsliga prestationer. Under snart tjugo års tid har jag ägnat mig åt långdistansutmaningar inom löpning, skidåkning, simning och cykling. Varje gång jag ställer mig på startlinjen är målet att minst slå personligt rekord, ibland också att komma i mål före kollegor eller vänner som deltar – det kan jag erkänna! När jag kastar mig ut i spåret är det med andra ord superviktigt att jag vet vilken tid jag ska slå och att min Garmin-klocka fungerar så att jag hela tiden kan kolla hur jag ligger till – en slags delmål under resans gång. Den 1 mars 2026 ska jag skida Vasaloppet för fjärde gången, då är det tiden 7 timmar och 55 minuter jag ska bräcka.
/Åsa Lannhard Öberg, Jordbrukspolitisk utredare som samordnat detta superspännande och viktiga uppdrag
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Slakt på gård, även kallat slakt på härkomstgård, innebär att djuren kan leva hela sitt liv på gården fram till slutet och slippa transporten till slakteriet. Det kan kännas mer skonsamt för djuren. Men kan det också göra att vi kan ta vara på fler av våra lantbruksdjur – så att fler djur kan blir kött och inte avfall? Vi har gjort en fallstudie om slakt på gård där vi intervjuat ett antal slakterier, mjölkproducenter och företrädare för dagligvaruhandeln om utmaningar och möjligheter med slakt på gård, här hittar du rapporten.
I första hand kommer såklart att säkra den goda djurvälfärden och djurhälsan så att olyckor och sjukdom undviks så långt det går. Det är vi duktiga på i Sverige.
Det händer ändå att djur blir halta, får framfall, bråck eller har andra mindre problem. Om de i övrigt är friska och lämpliga att gå vidare i livsmedelskedjan, men inte får transporteras av djurskyddsskäl, vad gör man då?
Det är vanligt att producenter hemslaktar, även kallat slakt för husbehov, och konsumerar köttet i det egna hushållet. Men det kan tyvärr också hända att djuret får avlivas och att kadavret går till destruktion, oftast avfallshantering genom förbränning.
Möjligheten att slakta på gård är ganska ny
Sedan år 2021 kan ett antal nötkreatur, grisar, får, getter eller hästar slaktas på gården. Det betyder i korthet att djuret besiktas, avlivas och avblodas på gården för att sedan tas till slakteriet för vidare styckning och förädling.
I rapporten kan du läsa om vad som gäller både vid slakt på gård, nödslakt (som i vissa fall kan utföras om djur skadas akut), slakt för husbehov/hemslakt och vid anpassade transporter. Livsmedelsverket ansvarar för regler och kontroll av slakt på gård.
Fokus på ekonomin för att se hur intresset kan öka
Cecilia Berg, som praktiserade hos oss i våras under hennes studier till ekonomagronom, och jag har intervjuat ett antal företrädare för slakterier, producenter och dagligvaruhandel om behov och intresse, kostnadsuppskattningar och lönsamhet.
Tre av de fem företrädarna för slakterier sa att deras anläggningar redan idag är byggda så att avlivade djur kan tas emot.
Den ökade kostnaden skulle kunna lösas med ett avdrag på slaktavräkningen till producenten. En av de mjölkproducenter vi pratade med sa att slaktintäkten för en ko är ungefär 20 000 kr men om den måste avlivas och bli kadaver så mister man hela intäkten och får betala för avfallshanteringen, drygt 2 000 kr. Kan det finnas chans att mötas i en betalningsmodell som gynnar båda parter?
Det kan vara en konkurrensfördel för slakterierna att erbjuda producenter möjligheten till slakt på gård för de djur som bedöms olämpliga att transportera.
Viss försiktighet finns hos slakterierna kring regler och planering av slakt på gård. Än så länge är det bara två slakterier som är godkända.
Slakt på gård skulle kunna göra att fler hästar kan slaktas då man kan avliva sin trotjänare hemma men köttet ändå tas tillvara.
Inom nötkött är det störst förluster hos mjölkkor – nästan 18 procent av dem (cirka 17 000 mjölkkor) gick till destruktion både år 2020 och år 2024.
Det är också slaktgrisar och suggor som inte går till livsmedel. Det kan vara många orsaker till detta men problem som kan förekomma är till exempel hältor och klövskador.
Vad ska ett slakteri göra för att komma igång med slakt på gård?
Kontakta Livsmedelsverket.
Ansöka om godkännande för slakt på gård.
Skaffa en mobil enhet.
Vid behov anpassa slakteriet för att kunna ta emot ett redan avlivat djur.
Skriva standardrutiner för slakt på gård – anpassat för varje gård som ansluts.
Skriva överenskommelse med aktuella gårdar och informera Livsmedelsverket om denna överenskommelse.
Studien är gjord inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn, ett uppdrag i den svenska livsmedelsstrategin.
Hör av dig om du har frågor om rapporten eller vill ha en presentation av den. I rapporten finns kontaktuppgifter till Livsmedelsverkets kontakt som har hand om regelverket för slakt på gård och till mig (Karin Lindow).
Vi hoppas att rapporten ska bidra till ökat intresse hos fler slakterier att prova slakt på gård!
/Karin Lindow, jordbrukspolitisk utredare på livsmedelskedjan och exportenheten och Cecilia Berg, snart färdig ekonomagronom
Cecilia Berg, praktikant på Jordbruksverket våren 2025, under studierna på SLU till ekonomagronom.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Tidigare var rådet att äta max 500 gram rött kött per vecka (tillagad vikt). Det nya rådet är att äta max 350 gram per vecka. Foto: Amanda Falkman.
I slutet av april presenterade Livsmedelsverket nya kostråd för vuxna. Råden gick ut på remiss redan under 2024, men rekommendationerna för rött kött och chark skapade diskussion och Livsmedelsverket fick ett tilläggsuppdrag av regeringen att göra en fördjupad analys om möjliga konsekvenser av råden. Jag tänkte nu kasta lite ljus på vad deras analys säger om hur just livsmedelsproducenterna påverkas.
Men först en snabb bakgrund. Kostråden har i första hand skapats för att informera oss konsumenter om vad som är bra att äta för hälsan. Redan i kostråden från 2015 fanns inslag av miljö- och klimathänsyn och i råden som lanserades i april i år har detta förstärkts. Råden beaktar nu dessutom att Sverige ska värna sin försörjningsförmåga och den livsmedelsproduktion som vi har goda förutsättningar att bedriva. (Livsmedelsverkets uppdrag). Några förändringar gentemot de gamla råden är att det finns ett nytt råd om att äta baljväxter (alltså bönor, ärtor och linser) varje dag, samt ett förtydligat råd om daglig konsumtion av mejeriprodukter och växtbaserade alternativ. Sist men inte minst finns ett nytt kvantitativt råd för rött kött och charkprodukter.
Tidigare var rådet gällande rött kött och charkprodukter att äta max 500 gram per vecka (tillagad vikt). Det nya rådet är att äta max 350 gram per vecka och att minskningen ersätts till stor del av vegetabiliska livsmedel, men även av till exempel ägg och fisk. Huvudskälet till minskningen är de hälsomässiga fördelar som finns med att minska konsumtionen av rött kött och charkprodukter, men det finns också miljöfördelar. Till exempel blir utsläppen av växthusgaser lägre och mindre vatten och mark behövs för att producera en kost med mindre mängd kött.
Nu tillbaka till Livsmedelsverkets konsekvensanalys. Deras bedömning är att de minskade mängdrekommendationerna för rött kött och charkprodukter inte kommer påverka den svenska livsmedelsproduktionen nämnvärt. Det utesluter dock inte att påverkan på enskilda företag blir stor. Två viktiga aspekter som avgör hur pass stora effekterna blir på livsmedelsproduktionen som helhet är dels hur många som väljer att följa råden, och dels om – och i så fall hur – våra preferenser för svenskt jämfört med importerat kött förändras.
Redan idag äter ungefär en tredjedel av befolkningen mindre än 350 gram rött kött och chark i veckan. Om ytterligare 5 procent av den svenska vuxna befolkningen skulle börja följa rådet bedömer Livsmedelsverket att effekterna på livsmedelskedjan skulle vara väldigt små. Om ytterligare 30 procent skulle börja följa råden skulle effekterna bli större och potentiellt påverka ekonomin för producenter av nötkött, griskött och lammkött i Sverige enligt Livsmedelsverkets analys. Dock tror jag att det förmodligen skulle vara möjligt att mildra en sådan påverkan på svenska köttproducenter genom till exempel incitament för att få konsumenter att välja mer svenskproducerat när de handlar kött. På så sätt skulle vi dessutom få nytta av de mervärden som svensk köttproduktion kan bidra med.
Detta tar mig vidare till nästa aspekt som påverkar storleken på effekterna av kostråden, nämligen konsumenternas preferenser för svenskproducerat jämfört med importerat kött. Om en potentiellt minskad köttkonsumtion främst avsåg importerat kött skulle de negativa effekterna på Sveriges livsmedelsproducenter inte bli så stora. Hur konsumentens preferenser förändras är dock svårt att förutspå. Skulle konsumtionen av svenskt jämfört med importerat kött förbli desamma som i dagsläget skulle köttproduktionen i Sverige eventuellt minska.
Sammanfattningsvis kan man säga att det är nästintill omöjligt att isolera effekterna som kostråden kan komma att få på Sveriges livsmedelsproducenter. Extremväder, politiska beslut, trender i samhället och utvecklingen på världsmarknaden har med största sannolikhet större påverkan på livsmedelsproduktionen och på vad konsumenter väljer att äta än vad kostråden har.
/Elice Fällström, miljöekonomisk utredare på Jordbruksverket
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Nu har jag uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg till och med juni 2024. Att det blev några månader försenat i år beror på att vi inte haft tillgång till säkra uppgifter för slakten av matfågel. Många av er saknar säkert mejerisektorn, men den balansen brukar jag bara uppdatera en gång per år eftersom det kräver en något knölig och trubbig omräkning av mejeriprodukter till mjölkekvivalenter.
Jag konstaterar en varierande utveckling i de fem sektorer jag studerat. Störst variation jämfört med första halvåret 2023 syns i äggsektorn, men det finns en tydlig förklaring. Jag ser vidare två gemensamma riktningar och det är att exporten minskat samtidigt som konsumtionen ökat i alla fem sektorer. Den svenska försörjningsförmågan, alltså den andel av efterfrågan som hade kunnat tillgodoses av svenska produkter, har minskat för alla sektorer utom nötkött.
Jag börjar med äggmarknaden. När svensk äggnäring drabbades av fågelinfluensa 2021 minskade produktionen med cirka 14 procent. Under 2022 återhämtade sig äggproduktionen med råge och steg med nästan 21 procent. Förra året, alltså 2023, var det dags för nästa sjukdomsutbrott – den här gången salmonella. Vid båda dessa tillfällen har antalet värphöns i Sverige minskat med cirka 20 procent. Att vi ser en så pass stor minskning av äggproduktionen första halvåret 2024, trots att salmonellautbrottet inträffade 2023, beror på att det tar tid att sanera en stor anläggning och sätta in nya höns som börjar värpa. Utbrottet hade sin höjdpunkt på hösten 2023 och därmed var fortfarande många höns kvar i äggproduktion på det drabbade företaget under första halvåret 2023, som jag gör jämförelsen med. Sverige hade också ett begränsat utbrott av Newcastlesjuka hos värphöns våren 2024 som bidragit till att försämra utbudet av svenska ägg ytterligare innevarande år. Importen har stigit för att täcka upp för bristen på svenska ägg, det är en förhållandevis stor ökning med över 35 procent. I tabellen ser ni tre äggprodukter där importen ökat, uppgifterna är i ton. Jag konstaterar att ökningarna varit stora från traditionella handelspartners, som Danmark, Finland och Nederländerna, men att vi också haft ett nytt och omfattande importflöde av färska ägg direkt från Ukraina första halvåret 2024.
Eftersom underskottet på svenska ägg varit stort en längre period är det inte konstigt att exporten minskat med över 50 procent första halvåret i år. Ett lägre utbud av ägg betyder också att konsumtionen minskat, liksom den andel av konsumtionen som svenska ägg kan tillgodose. Jag har fått information från branschföreträdare att det i skrivande stund närmar sig full hönskapacitet på det salmonelladrabbade företaget och det betyder att marknadsbalansen rättar till sig så småningom.
Foto: Niklas Bernstone.
På marknaden för griskött syns minskningar av såväl produktion som import, export och svensk försörjningsförmåga. Produktionen sjönk med 1,6 procent första halvåret och det kan jämföras med minus 4,3 procent helåret 2023 – minskningstakten har med andra ord avtagit. Grisföretagande är storskaligt och kapitalintensivt vilket betyder att höga räntor och foderpriser varit betungande för sektorn. På EU-marknaden har antalet grisar minskat under längre tid, bland annat till följd av förväntade skärpningar av EU:s djurskyddsregler. Men vikande intresse från Kina att importera EU:s griskött är en annan förklaring. Även om både produktion och import minskade första halvåret så steg konsumtionen svagt, med 0,1 procent. Det beror på att exporten minskade mer än produktion och import tillsammans – något mer griskött fanns alltså tillgängligt på den svenska marknaden. Det svenska avräkningspriset på grisar har varit osedvanligt stabilt de senaste två åren, men en svag ökning kan skönjas över tid till nivån runt 26,50 kr/kg idag. Samtidigt har grispriserna varierat i många EU-länder. Gapet ner till EU:s nivå är för närvarande cirka 2,50 kr/kg medan det skiljer runt 7 kr/kg ner till det danska priset.
Vi har haft en högre produktion av nötkött en tid nu och det är inte odelat ett positivt tecken eftersom slakten främst ökat av kor och kvigor – alltså moderdjur som ska föda nya kalvar. Det kan leda till minskad slakt längre fram i tiden. Slaktökningen för denna kategori var 6 procent första halvåret. Ökad slakt under 2023 och 2024 kan bero på knapp tillgång på grovfoder och höga priser för fodersäd. Parallellt med ökad slakt har både importen och exporten minskat. Effekten på konsumtionen var en ökning med 1,5 procent, det motsvarar 170 gram per person – alltså en hyfsat normal vuxenportion fördelat på sex månader. Den svenska försörjningsförmågan stärktes marginellt. Avräkningspriset för olika kategorier nöt har stigit under året, för ungtjurar var ökningen nästan 4 procent mellan vecka 1 och 26 och det tyder på en stabil efterfrågan trots att många hushåll haft pressad ekonomi. I skrivande stund skiljer det drygt en krona ner till EU:s genomsnittliga ungtjurspris. God tillgång på grovfoder inför 2024 och 2025 och fallande foderpriser kan stimulera intresset för att utöka antalet dikor nu, vilket på sikt ger fler födda kalvar.
På marknaden för får- och lammkött är volymerna relativt små, vilket betyder att en stor procentuell förändring inte nödvändigtvis innebär en stor kvantitativ ökning eller minskning. Men det är ändå uppenbart att det råder kräftgång i den svenska får- och lammnäringen. Produktionen minskade med nästan 11 procent första halvåret och importen steg med nästan lika mycket procentuellt, samtidigt som den lilla export vi normalt sett har minskade ännu mer. Konsumtionen ökade med drygt 5 procent, det motsvarar 40 gram per person, till följd av importökningen medan den svenska försörjningsförmågan sjönk med över 15 procent till 18,2 procent. Mer än fyra av fem tuggor får- och lammkött är alltså importerade. Vi är av kulturella och traditionella skäl inga stora konsumenter av får- och lammkött och äter mest av detta köttslag vid högtider, eller när vi vill lyxa till det. Prisnivån är något högre än för nötkött. Att vi har en så låg andel svenskt får- och lammkött av vår konsumtion kan bero på hög tolerans för importerade alternativ. Kanske tycker vi inte att det svenska mervärdet är lika tydligt som för andra köttslag? Men det faktum att utbudet av svenskt får- och lammkött är så pass lågt leder ju också till att det oftast är importerat kött vi hittar i butiken, det finns inte alltid ett svenskt alternativ när konsumenten är sugen på att handla. Många får- och lammproducenter är småskaliga och min bild är också att man ofta har andra inkomster, vilket gör att det inte finns incitament nog för att öka produktionen. Rovdjursangrepp är också ett stort problem inom fårnäringen.
Marknaden för matfågel har inte rört sig lika kraftig upp eller ner första halvåret 2024 som flera av de andra studerade sektorerna. Produktionen ökade svagt och importen var oförändrad medan exporten gjorde ett lite större skutt nedåt. Konsumtionen steg med 2 procent medan den svenska försörjningsförmågan sjönk med 1,3 procent. Branschorganisationen Svensk Fågel har nyligen genomfört en konsumentundersökning som visar att 70 procent av de tillfrågade anger att det är viktigt att kycklingen är svensk och efterfrågan på svensk färsk kyckling har ökat. Kycklingbranschen är i likhet med grisbranschen en kapitalintensiv verksamhet och har därför haft utmaningar med ökade kostnader för bland annat räntor och foder de senaste åren. Även lågprisimporten har satt press på den svenska produktionen, men trenden just nu är att importen inte ökar i alla fall.
Några slutord innan jag sätter punkt. Häromdagen lyssnade jag på ett intressant frukostwebbinarium som Svensk Dagligvaruhandel arrangerade på temat ”Hur förändrat är konsumenternas köpbeteende?” Under det avslutande panelsamtalet var det en samstämmighet i att konsumenterna nu åter börja blanda upp det ensidiga fokus som varit på lågpris och kampanj de senaste åren, med att åter flytta handen till hyllan med lite dyrare och mer hållbara alternativ. Jag hoppas att det leder till att andelen svenskt av vår konsumtion ökat när jag gör nästa uppdatering av marknadsbalanserna om ett par månader.
/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare med ett ständigt öga på animaliemarknaden
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Nu har jag uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg till och med september 2023, och det är en minst sagt varierande utveckling mellan de sektorer jag följer – alltså ingen enhetlig riktning på produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel. Undantaget är äggmarknaden, som krymper tydligt på alla fronter på grund av det stora salmonellautbrott som drabbat sektorn under 2023.
Jag börjar med några ord om äggmarknaden. När svensk äggnäring drabbades av fågelinfluensa 2021 minskade produktionen ungefär lika mycket som den gjort hittills 2023 på grund av utbrottet av salmonella. Men 2021 ökade samtidigt importen med 22 procent för att täcka upp för bristen på svenska ägg, i år har importen minskat med 3,3 procent samtidigt som utbudet av svenska ägg minskat med 13,2 procent. Att exporten samtidigt minskat har inte kompenserat för att bibehålla utbudet av ägg på den svenska marknaden och det betyder att både konsumtion och svensk marknadsandel sjunkit.
Jag lämnar äggen och går över till köttet. Som rubriken indikerar skönjes en ganska spretig utveckling mellan de olika sektorerna.
Vi har haft en högre produktion av nötkött och det är inte odelat ett positivt tecken, eftersom slakten främst ökat av kor och kvigor – alltså moderdjur som ska föda nya kalvar. Ökad slakt av kor och kvigor brukar följas av färre djur och minskad slakt längre fram i tiden. Oro för torka under försommaren kan vara en orsak till ökad slakt. Parallellt med ökad slakt har importen minskat och exporten ökat. Effekten på konsumtionen är en svag minskning som motsvarar ett kvarts kilo per person, samtidigt som den svenska marknadsandelen stärkts. Från köttbranschen hörs rapporter om minskad försäljning av dyrare detaljer på grund av försvagad köpkraft, samtidigt som färsen fortfarande säljer bra. Avräkningspriset ligger dock stabilt runt 58 kr/kg för ungtjurar klass R3, vilket är ungefär 2 kr/kg över EU-snittet.
När det gäller marknaden för får- och lammkött är volymerna relativt små, vilket betyder att stora procentuella förändringar ofta inte är kopplat till stora kvantiteter. Exportökningen på 22,5 procent speglar en förändring från 129 till 158 ton, alltså endast 29 ton.
På marknaden för griskött syns ganska stora minskningar av såväl produktion som import och konsumtion. Slakten har sjunkit med 3,8 procent och en orsak är det tuffa kostnadsläget. Grisföretagande är kapitalintensivt och därför skapar de höga räntorna kraftigt stigande kostnader för många producenter. Utvecklingen är också en fördröjd effekt av det som sker på EU-marknaden där antalet grisar minskat under längre tid, bland annat kopplat till förväntade skärpningar av EU:s djurskyddsregler. Att slakt och import minskat hittills i år betyder att utbudet av griskött i Sverige är lägre. Både detta och det faktum att hushållen har sämre ekonomi och därför drar ner på vissa dyrare livsmedel, kan förklara att konsumtionen av griskött sjunkit med 4,4 procent. Avräkningspriset i Sverige har varit stabilt runt 26 kr/kg sedan förra hösten vilket vittnar om en stabil hemmamarknad, samtidigt som snittpriset i EU varierat både över och under det svenska priset. För närvarande ligger EU-snittet omkring 2 kr/kg lägre än det svenska priset. Slakterinäringen konstaterar den krympande marknaden till trots, att det inte råder någon brist på julskinka i år!
På marknaden för matfågel skönjas en minskad slakt och svensk marknadsandel, medan konsumtionen är nästintill oförändrad jämfört med årets nio första månader 2022. Handeln har ökat i båda riktningar men importen har ökat mest. Jordbruksverket bedömer att kycklingbranschen haft stora utmaningar under året med såväl ökade kostnader, då den i likhet med grisproduktionen är kapitalintensiv, och med tilltagande konkurrens från billigare import.
Foto: Åsa Lannhard Öberg
Några spridda slutord innan jag sätter punkt. Den svaga kronan har gjort det dyrt att importera under 2023, samtidigt har inflationen tryckt upp de svenska livsmedelspriserna ordentligt de senaste åren. I skrivande stund noteras att inflationen dämpas, matbutikerna kan inte höja priserna så mycket mer för då faller efterfrågan. LRF:s lantbruksbarometer visar låg investeringsvilja i lantbruket, samtidigt som Jordbruksverkets statistik avslöjar att lantbrukets ersättning till eget arbete och kapital fallit från 2022 års rekordnivå på 18 miljarder kronor till 9 miljarder kronor 2023. Utsikter om att toppen på räntehöjningarna har nåtts och att kostnaderna för bland annat foder och energi stabiliseras, ger hopp om en mer positiv utveckling 2024.
/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare med ett ständigt öga på animaliemarknaden
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Hur kan mer vildsvinskött nå konsument? Den frågan ramade in Vildsvinsdagarna i Tibro och Lundsbrunn den 5‑6 december. Och vi gjorde vårt bästa för att besvara den genom att anordna både ett studiebesök till en vilthanteringsanläggning och en konferens med fokus på erfarenheter och möjligheter i hela vildsvinskedjan.
Den 5 december samlades representanter från bland annat jägarförbund, vilthanteringsanläggningar och myndigheter i Tibro för ett studiebesök hos Lilla Spännefalla vilthanteringsanläggning. Där fick vi ta del av deras företagshistoria och se hur de arbetar med förädling av vildsvinskött.
Dagen efter var det dags för konferens i Lundsbrunn där uppåt femtio deltagare samlades. Fokus för konferensen var hur vi kan uppnå det långsiktiga målet att få ut mer vildsvinskött till konsument. Vi fick bland annat höra:
Ett inspirerande föredrag om den så kallade Jällby-modellen, där markägare och jaktlag samarbetar.
Representanter från skog till detaljhandel deltog i ett panelsamtal om vad de ser för potential i vildsvinskött.
Vad det finns för attityder kopplat till vildsvinskött – från vilthanteringsanläggningen till konsument – utifrån två nya rapporter.
Tips som kan ta oss framåt
Vid konferensens slut sammanfattades en stor mängd med tips som kommit upp under Vildsvinsdagarna om vad vi, som på något sätt ingår i eller påverkar vildsvinskedjan, kan göra för att nå ut med mer vildsvinskött till konsument. Här är några av tipsen:
Ta kontakt med den lokala butiken och presentera dina vildsvinsprodukter – det går att få fram lokala avtal.
Introducera vildsvinskött för dem som ännu inte provat eller som är skeptiska i välbekanta maträtter, som till exempel i pizza, hamburgare och tacos.
Presentera och sätt in vildsvinsköttet i ett sammanhang. Bygg upp en berättelse! Koppla mat till en plats eller person.
Engagera kostchefen i kommunen för att få in vildsvinskött på menyn i offentlig sektor.
Samarbeta, samarbeta och samarbeta lite till! För en hållbar vildsvinskedja behövs alla länkar.
Viktiga dagar
Vildsvinsdagarna var den första tillställning och konferens som jag var med och skapade, vilket var både spännande och nervöst. Jag hade som mål med dagarna att skapa viktiga samtal, lära mig mer om hur vi kan nå ut med vildsvin till konsument och lyfta både utmaningar och lösningar. Jag är glad att skriva att jag tycker att vi uppfyllde dessa mål!
Vildsvinsdagarna anordnades av Jordbruksverket i samarbete med Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturvårdsverket som en aktivitet inom vildsvinspaketet. Här kan du läsa mer om uppdragen som vi myndigheter har.
Ett stort tack till alla deltagare och samarbetsparter för lärorika och inspirerande dagar!
//Cecilia Andersson på Näringsutvecklingsenheten.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Två månader har gått sen Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest, ASF. Det var ett nödvändigt beslut att kraftsamla myndigheten och snabbt aktivera Jordbruksverkets krisorganisation för att kunna lokalisera, avgränsa och bekämpa smittan och för att minimera risken för smittspridning. Än återstår mycket arbete, men vi har nu en tydligare bild över smittans utbredning.
Om afrikansk svinpest sprider sig till fler områden i Sverige och tar sig in i en tamgrisbesättning skulle det få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna skulle då påverka ännu fler personer och verksamheter. Vårt mål är och har därför hela tiden varit tydligt. Vi ska utrota och friförklara Sverige helt från ASF.
Åtgärderna vi vidtagit har varit många, frågorna desto fler. Redan andra dagen beslutade vi att upprätta en operativ ledningscentral i Fagersta. Fagersta kommun erbjöd oss snabbt plats för den operativa ledningscentralen (OLC) i deras kommunhus och provtagningscentralen (PC) vid Sänkmossens avfallsanläggning. Det fungerade mycket bra i den inledande fasen av krisen, men vi kom fram till att vi behövde en mer långsiktig lösning. Därför flyttade vi verksamheten till en plats där vi samlat kontorslokaler, provtagning, förvaring och förbränning på samma plats.
Jordbruksverkets och Distriktsveterinärernas personal utanför provtagningstältet vid Sänkmossens avfallsanläggning.
En viktig åtgärd som vi inledde den 11 oktober, var att stängsla in det område där vi hittat smittade kadaver. På så sätt minskar vi fysiskt risken att smittade vildsvin tar sig ut ur området, och att friska tar sig in. Sökarbetet i den smittade zonen (cirka 1 000 kvadratkilometer) och provtagning av upphittade kadaver har hittills inneburit att vi påträffat 53 kadaver med smitta, samtliga inom en begränsad del av kärnområdet (som är cirka 100 kvadratkilometer).
Vi har sedan utbrottets början bemannat vår krisorganisation med 100 till 150 medarbetare från både Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna som på olika sätt bridrar till att bekämpa smittan. Samverkan med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, Svenska jägarförbundet, kommuner, länsstyrelser, frivilliga försvarsorganisationer, olika branscher, andra myndigheter och aktörer har varit avgörande för resultatet.
Jägarförbundet instruerar jägare hur sökandet efter smittade vildsvin ska gå till.
Vi är otroligt tacksamma över all hjälp och allt stöd vi får och har fått. Alla hjälps åt och det är samverkan när den är som bäst!
Förekomsten av djursjukdomar som salmonella och ASF slår ofta hårt mot livsmedelsproducenter och deras lönsamhet, speciellt när smittan tagit sig in i djurbesättningar. Bara i år har Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter och aktörer hanterat salmonellautbrott, fågelinfluensa, torka, översvämningar, och nu ASF.
Jordbruksverket bidrar till att livsmedelsstrategins mål kan nås
Livsmedelsstrategin övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja och en ökad hållbar matproduktion som ska bidra till en minskad sårbarhet och en ökad självförsörjning samtidigt som vi ska nå våra miljömål.
Både matproduktionen och företagens lönsamhet påverkas i stor utsträckning av förekomsten av djursjukdomar. Därför är ett långsiktigt och förebyggande arbete väldigt viktigt inte minst inom smittskydd, samma sak gäller för vår egen krisorganisation.
En del av livsmedelsstrategin är vildsvinspaketet som bland annat syftar till att stärka det generella smittskyddet för tamgrisbesättningar, speciellt kopplat till ASF. Avsikten är att bidra till färre djursjukdomar på tamgrisbesättningar och därmed lägre kostnader för företagen, vilket kan ha en positiv effekt på lönsamheten.
Jordbruksverket har det övergripande ansvaret, inte bara för bekämpningen av det befintliga utbrottet av ASF, utan över att genom ett långsiktigt smittbekämpningsarbete säkra en stabil svensk livsmedelsproduktion. Det är ett tungt ansvar – men som vi alltså får stor hjälp att bära. Är det något bekämpningsarbetet av ASF visar så är det det. Och det är vi mycket tacksamma för.
/Anna Cedervall, stabschef i krisorganisationen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Sen en månad tillbaka finns uppdaterad statistik om produktion, konsumtion, utrikeshandel och svenska marknadsandel för de fyra största köttslagen. Statistiken visar marknadsutvecklingen för nötkött, griskött, matfågel och fårkött till och med juni 2023.
Foto: Joanna Wielgosz, Pixabay.
Vilka förändringar ser vi första halvåret 2023?
Produktionen av fårkött, griskött och matfågel minskade medan den ökade för nötkött.
Köttkonsumtionen sjönk med 2,6 procent efter att ha ökat i två år.
Den svenska marknadsandelen minskade för matfågel och fårkött men ökade för gris- och nötkött.
Importen av fårkött och matfågel ökad medan den minskade för nöt- och griskött.
Exporten ökade för alla köttslag.
Köttmarknaden påverkas av svag konjunktur
Det finns många faktorer som påverkar marknaden för kött, som ekonomiskt läge, trender, valutakurs, vilka hållbarhetsfrågor som är aktuella och så vidare. Det konjunkturnedgång vi befinner oss i nu med ökade matpriser, inflation och höga räntor ger mindre pengar i plånboken och det kan vara en anledning till att konsumtionen av kött minskat i år.
Även lantbruken påverkas av höga kostnader för insatsvaror och stigande räntor, vilket bland annat hämmar viljan att investera i stallar. Den svaga svenska kronan är positiv för våra exportaffärer medan importen fördyras. Trots det ökade importen tydligt av både matfågel och fårkött och tilltagande importkonkurrens kan vara en orsak till minskad produktion i dessa två sektorer. Å andra sidan minskade importen av nöt- och griskött. För griskött är den vikande produktionen inom EU en trolig orsak till att mindre mängder griskött når svensk marknad. Produktionen av griskött i Danmark minskade med hela 19 procent första halvåret 2023 och minskningar mellan 5 och 14 procent noteras även i Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. EU-kommissionen bedömer att grisproduktionen inom EU fortsätter att minska med ett par procent 2024. Att Kina nu går mot ett avtal med Ryssland om import av ryskt griskött verkar hämmande på den europeiska grisproduktionen.
För gris- och nötkött är hemmamarknaden stark trots vikande konjunktur, vilket bland annat visar sig genom en ökad svensk marknadsandel. Även om statistiken har viss eftersläpning förefaller utbrottet av svinpest i Sverige inte ha gett några uppenbara negativa effekter på marknaden för griskött och avräkningspriserna är stabila. I dagsläget har sex länder utanför EU stängt sin marknad för svenskt griskött på grund av att svinpest konstaterats hos oss. Dessa länder tog emot runt 10 procent av värdet av hela den svenska grisköttsexporten 2022, i de flesta fall handlar det om biprodukter med liten avsättningsmöjlighet inom EU. Branschföreträdare menar dock att de berörda produktkvantiteterna kan avsättas på andra marknader i exempelvis Afrika, om än till ett lägre pris.
Slutligen vill jag nämna att animalieproducenterna sannolikt kan dra nytta av lägre foderpriser framöver, på grund av att en större andel än normalt av spannmålsskörden inte håller livsmedelskvalitet samtidigt som prisbilden på världsmarknaden är fallande.
Min familjegård finns i zonen. Jag och mina syskon samäger släktgården sen ett par år tillbaka. Vi har inga djur men åkrar och lite skog. Vi hade tänkt gallra i skogen men nu är det inte möjligt. Plocka bär och svamp får vi inte heller göra. Brorsan som har trädodling kan inte jaga bort grävlingar. Och bävrarna som ideligen dämmer upp vår bäck och skapar översvämning på åkrarna kan vi inte jaga. Vi kan nog inte heller gräva bort deras hydda.
I somras tog vi ensilage från gården för att kunna köra ner till Småland där min svärfamilj har köttdjur och är i stort behov av grovfoder på grund av den kalla våren och torra början av sommaren. Frakten går med lastbil som går söderut på retur och samma lösning gjorde vi sommaren 2018. De flesta balarna står nu kvar där för det har varit för blött för att hämta dem, och oron blev nu stor om och när de kan flyttas. Och om de alls kommer få användas när de sen behövs i vinter. Men jag fick nyligen veta att så länge ensilaget har lagrats så att vildsvin inte kommer i kontakt med fodret och i minst 3 månader så kan det flyttas och därefter användas, detaljerad info om foder och strö från den smittade zonen står på vår web.
Bild från Hälleskogsbrännan, området där branden härjade 2014. Foto: Karin Lindow
Känslan som jag tror att jag delar med flera i bygden är att känna sig otursdrabbad. Branden i Västmanland 2014 var i detta område då en areal på drygt 13 000 hektar brann ner. Nu är det översvämning på många håll i Sala kommun med problem med avlopp och åkrar under vatten.
Jag hoppas kunna åka till gården om några veckor (bor till vardags i Småland) eftersom vi måste se om gården inför vintern. Men då gäller det att vara försiktig och bara hålla sig inom tomten, och att vara uppdaterad på vad som gäller. Om inte annat behöver vi sätta musfällor och kolla hur mycket vatten vi kan tänkas ha i källaren (!). Men vi är inte alls så drabbade jämfört med de som bor och verkar dagligen i zonen. Jag tänker framförallt på de grishållare i zonen där grisarna nu tyvärr behöver avlivas. Det måste kännas svårt men det är viktigt för att minska risken för spridning. Tänker också på andra som jobbar med jord- och skogsbruk, på jägare, längdskidåkare, hundägare med flera. Och givetvis alla i landet som har verksamhet i kedjan av griskött från jord till bord.
Sjukdomen ger allvarlig påverkan på grisproduktionen om den inte bekämpas. Om besättningar drabbas innebär det lidande för grisar som insjuknar och även grisar som ännu inte uppvisar symptom måste avlivas. Djurägarna drabbas både känslomässigt och ekonomiskt, produktionsvärdet i den svenska grisnäringen uppgick till nästan 5,1 miljarder kronor 2021. Om tillräckligt många och stora grisstallar står tomma ger det färre grisar till slakt, vilket ger överkapacitet inom slakterinäringen och senare led av förädlingskedjan. Konsumenterna drabbas genom ett minskat utbud av svenskt griskött. Tvärtom de mål vi har i livsmedelsstrategin om att matproduktionen i Sverige ska öka.
Påverkan på svensk grisproduktion
Vet du att det finns omkring 1,39 miljoner grisar i Sverige på 1 173 företag? På bloggen Jordbruket i siffror hittar du massa fakta om grisar och grisföretag för 2022. Svenskt griskött produceras med flera fina mervärden. Alla grisar hålls lösgående, har knorr, mer utrymme än vad EU:s regelverk kräver, tillgång till halm för att böka och bygga bo. Vi har också EU:s lägsta antibiotikaanvändning till lantbruksdjur.
För mig är det viktigt att korven jag grillar, stroganoffen, pizzaskinkan och karrén kommer från svenska gårdar. Och jag är i gott sällskap, den svenska marknadsandelen för griskött är 80 procent.
Grisknorr – ett av flera mervärden i svensk grisproduktion. Foto: Scandinav.
Det är alltså viktigt för vår livsmedelsförsörjning att bekämpa afrikansk svinpest, eller ASF som det ibland förkortas.
Den svenska exporten av griskött är förhållandevis liten och den har motsvarat cirka 10 procent av produktionen i vikt de senaste åren. Bland annat exporteras biprodukter till länder i Asien. Till exempel går detaljer som grisfötter och knorrar till länder där man gillar dessa maträtter. Det är resurseffektivt att så mycket som möjligt av djuret äts upp. Men handeln med en del länder kan påverkas av att vi har ett utbrott av svinpest.
För slakterierna har exporten stor betydelse ekonomiskt. Minskar den möjligheten så kan det också påverka priset till grisproducenten. Och lönsamheten är A och O för att producenter ska våga satsa och även investera i hållbar teknik som bra stallar och system för djuren. Marknadsinformation om produktion, handel, konsumtion hittar du här.
Alla hjälper till
Vi kan alla hjälpa till att motverka smittspridning. Tänk på att respektera den spärrade zonen, att inte slänga matrester i naturen utan endast i soporna, och att kompostera matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kommer in i. Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Ett flertal särskilda råd finns just för grishållare, men även för jägare. Läs mer här.
Jag vet att många jobbar stenhårt för att bekämpa smittan och vill slutligen skicka en tanke till alla inblandade!
/Karin Lindow som jobbar med matsvinn på Jordbruksverket, och ser en stark koppling mellan djurhälsa/smittskydd och att motverka livsmedelsförluster. Med hjälp av Åsa Lannhard Öberg för marknadsfrågorna.
Bild från gården, målning. Foto: Karin Lindow
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 