Nu är det dags att boka in nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin som är den 5 maj. Då kommer vi ha fokus på utvecklingen i livsmedelskedjan mellan åren 2016 och 2021.
Lunchseminariet kommer ta avstamp i årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin som i förra veckan skickades till Regeringskansliet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Här kan du redan nu ta del av några av rapportens slutsatser:
Den 5 maj klockan 12.00 kommer jag att berätta mer om rapportens resultat. Det kommer också vara ett samtal mellan lantbrukaren Patrik Ohlsson och Wiveca Andreasson på Atria om hur livsmedelsstrategins mål skulle kunna bidra till en förbättrad försörjningsförmåga. Precis som tidigare inleder vår generaldirektör Christina Nordin och Maria Lindsäth modererar.
Köksmästaren John Persson gav sina tankar om hur man kan laga, servera och presentera inälvsmat och annorlunda köttdetaljer. Till vänster munk med oxtunga, till höger glödbakade gulbetor dressade i fläskfett tillsammans med puffad fläsksvål. Foto: John Persson
Livsmedelsförlusterna av gris- och nötkött på gårdar var 20 000 ton (2020), 3 respektive 8 % av produktionen. Förlusterna omräknade i koldioxidekvivalenter är lika mycket som 9 procent av växthusgasutsläppen från animaliesektorn i Sverige. I onsdags samlades ett fyrtiotal personer från branschorganisationer, rådgivning, myndigheter och företag för att inspireras, hämta kunskap och engageras i att öka takten för att mer av djuren ska bli mat. Det handlar om hur köttproduktionen kan bli ännu mer resurseffektiv.
Programmet var välfyllt och som arrangör funderade jag på att med självinsikt skämta om korvstoppning. Ett smörgåsbord av kunskap och inspel sa en av deltagarna vilket lät mer positivt. Jag berättade om resultaten från de rapporter om livsmedelsförluster som vi på Jordbruksverket låtit ta fram.
Utmaning för slakterier att ta tillvara hela djuren
SLU-forskare berättade därefter om hur olika typer av slakterier på utmaningar och möjligheter i att ta tillvara mer av de djur som slaktas. I en av rapporterna finns data över hur inälvor, fett och blod från svenska slakterier används. Nära hälften av de biprodukter vi hade kunnat äta blir inte mat utan går till annat, framförallt biogas. Export är en viktig marknadskanal för de större slakterierna, men det är svårare för mindre. Det är för kostsamt att hantera och ta tillvara slaktbiprodukter utifrån vad de ger för intäkter. Mindre slakterier kan också uppleva att det är betungande med alla krav som ställs, slakt är ju en verksamhet med regler för både livsmedel, djurskydd, foder och miljö.
Flera forskningsprojekt på SLU, IVL och RISE samt pågående examensarbeten presenterades. Ett flerårigt projekt ”Nötsvinnprojektet” handlar om få djupare kunskap om orsaker till nötköttsförluster som underlag till åtgärder. Det pågår också ett examensarbete om förutsättningar för slakt på gård och ökad nödslakt. En möjlighet är att djur som till exempel har en hälta eller bråck ska kunna avlivas på gård och sen transporteras till slakteri. Det skulle betyda att kött från djuret kan användas som livsmedel, men det finns också praktiska hinder som att slakteriet ska ha möjlighet att ta emot och hur veterinärbesiktning ska gå till.
Efter en mustig levergryta på restaurang Vesterbrunn fortsatte eftermiddagen med projekt som studerar hur mer inälvsmat och blod kan tas tillvara. Vi hade också inspirerande inspel från Märta Jansdotter på Gröna gårdar som har goda erfarenheter i att sälja inälvsmat bland annat via Nätet. Flera av deras inälvsprodukter säljer slut! Det finns också potential att sälja mer av dessa produkter på exportmarknaderna, om det talade Maria Kärnerud från Business Sweden.
Hur offentliga måltider kan bidra berättade Sara Seing från Södertälje kommun/Matlust. Även om merparten av maten inte äts i offentliga kök så är de viktiga för att lära barn och ungdomar goda och hållbara matvanor, vilket spiller över på resten av familjen och påverkar dem som framtida konsumenter. Dessutom är det lättare att styra över offentliga inköp än de inköp som du och jag gör i matbutiken. Sist men inte minst fick vi inblick i hur slakteriet KLS jobbar både för att sälja fler delar av djuren i Sverige och på export samt deras tankar om hur fler djur kan tas tillvara. Nötköttsproducenten David Brogård gav sitt perspektiv och exempel på hur han som ungnötsuppfödare jobbar med rådgivning, gott djuröga och att utvärdera och förebygga förluster. Produktivitet = resurseffektivitet.
Viktiga insikter från dagens workshop
En viktig del av dagen var workshop om hur vi ökar takten samt inom vilka områden det behövs mer kunskap och idéer till nya projekt, arbeten och satsningar. Kort sammanfattning av inspelen:
Det är viktigt att producenter känner sig trygga och har god kunskap om vilka djur som kan skickas med transportbilen till slakt. Här efterfrågas mer dialog med myndigheterna. Det behöver också undersökas om fler djur kan tas tillvara genom t.ex. slakt på gård eller transport som säkrar djurvälfärden för djur som har mindre problem men som ändå är fullt friska. Varför inte ett ekonomiskt stöd för att öka slakt på gård utifrån klimatsynpunkt? Nya AI-lösningar kanske kan utvecklas för att ännu bättre säkra hälsa och välfärd hos djuren?
För att öka efterfrågan på de detaljer, inälvor och blod som inte säljs i Sverige idag kan hälso- och klimataspekter lyftas fram. Det behövs också rätt kryddning, produktutveckling/innovationer, storytelling och genomtänkt kommunikation, liksom matlagningskompetens hos allmänheten. Mer förädling – ett förädlingsnav tyckte någon men också ökad svensk produktion för att få upp volymer till export.
Formas har en ny utlysning I magen och inte i soptunnan som öppnade för ansökningar samma dag som mötet och vi fick information direkt från Tea Madunic Olsson som är ansvarig utredare för utlysningen. Marie Gidlund på Sweden Food Arena deltog och de samlar just nu in behov för framtida forsknings- och innovationssatsningar inom animalievärdekedjan. Anna Lundstedt, MatTanken, berättade om färsk inköpsstatistik från 35 kommuner som tillsammans använder 35 ton blodpudding, 28 ton leverpastej, 3 ton blodkorv och likaså leverbiff samt 1 ton nötlever. Axfoundation, Svenskt Kött, Från Sverige, Samarbete för minskat matsvinn, Gård och djurhälsan, Kött- och charkföretagen, Sveriges grisföretagare och Svenska Köttföretagen berättade också om hur de bidrar på olika sätt utifrån sina roller.
Personlig reflektion
Det jag tar med mig från dagen är att det finns en samsyn om att livsmedelsförlusterna behöver minska, med bibehållen god djurvälfärd och säkra livsmedel såklart. Och många vill bidra. Men det finns också utmaningar att hantera. Det finns också praktiska saker att förhålla sig till och viktiga värden som inte kan tummas på.
Konsumenternas preferenser och vad vi efterfrågar är en sak. Och mat ska ju vara gott och lustfyllt. Fram med innovativa köttprodukter där mer av djuren än de traditionella detaljerna används, tänker jag.
Vi myndigheter behöver också göra vårt bästa för att underlätta inom ramen för de regelverk och områden vi ansvarar för. Det kräver samarbete, dialog och ett lösningsorienterat synsätt. Som sagt; jag är glad och övertygad om att det kommer hända saker på det här området framöver. Alltså att mer ska bli mat.
Jag och min medmoderator Jessica Hagård. Workshop!
/Karin Lindow som jobbar med minskat matsvinn och ökad resurseffektivitet inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Regeringsuppdraget är ett uppdrag inom livsmedelsstrategin som vi genomför tillsammans, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
Psst. Ni har väl inte missat vår podd Upp på bordet som i avsnitt 4 handlade om inälvsmat, potatis… och att äta grävling (?). Lyssna och sprid!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Idag lämnade vi årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin till regeringskansliet som visar utvecklingen i livsmedelskedjan mellan åren 2016 och 2021. Trots att det är den femte rapporten vi lämnar finns två större nyheter. Den första är att vi använder så kallade regressionsanalyser för att analysera utvecklingen och den andra är ett ökat fokus på minskad sårbarhet i livsmedelskedjan. Regressionsanalysen visar om utvecklingen är en statistiskt signifikant trend eller om den beror på tillfälliga variationer.
Vi har sammanfattat rapportens slutsatser i fem punkter:
Produktionen har ökat i livsmedelskedjan som helhet.
Små förändringar av lönsamheten i livsmedelskedjan som helhet, men lönsamheten ökade i livsmedelshandeln och minskade i restaurangledet.
Den svenska marknadsandelen har ökat eller varit oförändrad, men minskat för ost.
Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel har ökat.
Utvecklingen går åt rätt håll för flera miljömålsindikatorer, men det går inte tillräckligt snabbt. Inga miljömål som är tydligt kopplade till livsmedelsstrategin bedöms vara möjliga att nå till år 2030.
Vi kommer att skriva flera blogginlägg om resultaten i vår årliga rapport och vad som ligger bakom punkterna, men om du redan nu vill veta mer så hittar du rapporten här:
Men, varför har vi lämnat rapporten? Jo, Jordbruksverket har i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter följa och utvärdera livsmedelskedjans utveckling och utvärdera genomförandet av livsmedelsstrategin.
Livsmedelsstrategin syftar till en ökad och hållbar produktion av mat i Sverige. För Jordbruksverket är strategin central. Vi har integrerat den i vår verksamhet och den styr vårt arbete på många olika sätt.
Ett exempel är att den var vägledande när vi lämnade förslag till den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för åren 2023-2027. För att nå målen i livsmedelsstrategin har regeringen även lämnat uppdrag till oss i strategins handlingsplaner.
Jordbruksverket ansvarar för ett tiotal uppdrag och medverkar i ytterligare några som andra myndigheter ansvarar för. Flera av uppdragen har nu pågått några år och vi börjar se allt fler resultat.
Livsmedelsstrategin ska bidra till en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter bättre förutsättningar att göra medvetna val.Foto: Jesper Anhede.
Ett axplock av våra uppdrag och deras resultat
Uppdraget att säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden bidrar till att säkra tillgången till växtskyddsmedel i grödor som odlas i liten omfattning, till exempel i yrkesmässig odling av grönsaker. Här behövs det att staten bidrar eftersom företagen som marknadsför växtskyddsmedel för dessa mindre användningsområden oftast väljer att inte bekosta den försöksverksamhet som krävs för att preparaten ska kunna godkännas för användning i Sverige.
I våra uppdrag inom vildsvinspaketet har vi sett att efterfrågan på vildsvinskött ökar, inte minst i den offentliga sektorn. Genom vidareutveckling av smittsäkrad besättning gris minskar vi även risken för att smitta hos vildsvin ska föras över till grisuppfödningen.
Rapporten, där vi följer upp och utvärderar livsmedelsstrategin, har använts bland annat i Miljömålsrådets syntesarbete och i Mistra Food Futures. Enligt halvtidsutvärderingen av nationella forskningsprogrammet för livsmedel bör hänsyn tas till rapportens resultat när den strategiska forskningsagendan revideras.
I tre kommande blogginlägg kommer några av mina kollegor att fördjupa sig i uppdragen om växtskyddsrådet, kompetenscentrum för hantering av vatten i jordbruket och att utveckla arbetet med exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror.
Till dess kan du läsa en samlad rapport om status i alla våra uppdrag inom livsmedelsstrategin på vår webbplats. Rapporten är årligen återkommande och har skickats in till Tillväxtverket som har det nationella och regionala samordningsansvaret för livsmedelsstrategin.
//Andreas Davelid, handelspolitisk utredare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den 25 januari anordnade vi årets första lunchseminarium i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin. Temat var Mer ska bli mat – minskat svinn och ökad resurseffektivitet i produktionen. Jag berättade om de sex olika rapporter som vi med hjälp av forskare på SLU tagit fram om livsmedelsförluster vid produktion av nötkött, griskött, mjölk, slaktbiprodukter, kvarnvete, morötter, jordgubbar och potatis. Malin Fällström från Skövde slakteri och Magnus Nilsson från Nyhléns och Hugosons deltog i ett samtal om möjligheter och utmaningar med att sälja mer av hela djuret till livsmedel. Här kan du se seminariet i efterhand.
Kom på möte om hur fler djur och mer av djuren kan bli mat
Är du intresserad av frågan hur man kan minska förluster av kött på gårdsnivå och av hur fler delar av djuren kan bli mat? Då vill jag bjuda in dig till vårt möte i Jönköping den 22 mars, här finns mer information och anmälan. Forskare kommer att berätta om flera nya projekt som startats. Det blir exempel från aktörers vardag och en workshop där vi tillsammans identifierar luckor, behov och möjligheter för att öka takten, samverka mer och göra skillnad. Om du representerar en organisation eller initiativ som arbetar med frågan kan du anmäla till mig att få en tid på scen att kort berätta om hur er verksamhet kan bidra. Här nedan finns en preliminär agenda.
Psst – du bangar väl inte på levergrytan som jag har beställt till lunchen?
Nordic Food Waste Summit 2023
Sen har du väl inte missat att det anordnas ett stort nordiskt toppmöte om matsvinn den 26 april i Stockholm? Kom och träffa matsvinnsfolk från hela Norden! Lär om hur man arbetar för minskat matsvinn också i andra nordiska länder och knyt nya kontakter. Toppmötet som anordnas av Nordiska ministerrådet och matsvinnsmyndigheterna är öppet för alla aktörer i livsmedelssektorn. Det blir en inspirerande dag med framstående talare för att ta itu med utmaningarna med att minska matsvinnet i hela kedjan! Mer info och anmälan hittar du här.
Vi ses!
/Karin Lindow, projektledare inom matsvinn på livsmedelskedjan och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
15 miljoner portioner med kött blev aldrig serverade och 400 miljoner svenska ägg nådde aldrig slutkonsumenten. Varför?
Anledningen är utbrotten av fågelinfluensa och salmonella i gris-, nöt och fågelbesättningar i Sverige. Hur allvarligt är hotet från olika smittor för vår livsmedelsproduktion? Den frågan och många fler ställer programledaren Jesper Nietsche till gästerna Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket, Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), och Mattias Espert, lantbrukare och ordförande för Sveriges Grisföretagare, i det tredje avsnittet av podcasten Upp på bordet.
Lyssna på poddavsnittet på Jordbruksverkets webbplats (där finns även transkribering), via Spotify eller Soundcloud här:
Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar till följd av det oroliga marknadsläget. Foto: Michael Erhardsson
Läget i världen är fortsatt oroligt med stora prisrörelser till följd av det försämrade säkerhetsläget och effekterna av en global lågkonjunktur. Priserna för både jordbrukets produkter och de insatsvaror som jordbrukarna använder, exempelvis drivmedel, foder och gödning, visar tendenser att falla. Det gäller både globalt och i Sverige.
Stabil produktion i Sverige Den tidigare oron för att det ska uppstå brist på gödning och andra insatsvaror verkar ha minskat. Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar till följd av det oroliga marknadsläget. Jordbruksverkets beräkningar visar att lönsamheten i svenskt jordbruk 2022 inte försämrades jämfört med 2021.
Oro på marknaden ger ökad risk för jordbrukarna Det osäkra läget gör dock jordbrukarna känsligare än normalt för negativa signaler som till exempel fallande produktpriser, dyrare insatsvaror och högre räntor. Det skulle kunna leda till att produktionen minskar.
Litet intresse för investeringar i stallbyggnader Jordbruksverkets statistik över antalet förprövade stallplatser visar att intresset för investeringar minskat under 2022. Förprövning görs inför ny- eller ombyggnad av djurstallar i syfte att granska stallarna ur djurskyddssynpunkt. Statistiken ger en indikation på hur investeringsviljan hos företagarna ser ut.
Det kan finnas flera orsaker till det svala intresset för att investera i stallbyggnader. 2022 har präglats av stor osäkerhet på marknaden och för en långsiktig verksamhet som jordbruk brukar osäkra förhållanden dämpa investeringsviljan. En annan orsak kan vara att 2022 var sista året av budgetperioden för den gemensamma jordbrukspolitik som pågått sedan 2014. Det kan finnas företag som valt att invänta den nya budgetperioden för att få längre tid på sig att utnyttja de investeringsstöd som finns för ny- och ombyggnation av stallar.
På sikt innebär lågt intresse för investeringar en risk att produktionen inte kan upprätthållas och det blir svårt att nå livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion.
Är du intresserad av att följa vår lägesrapportering? Under 2023 kommer Jordbruksverket att sammanställa lägesrapporter för jordbrukssektorn varje månad på uppdrag av Regeringskansliet. Detta är en sammanfattning av den första. Nästa rapport kommer redan i mitten av februari.
Våren 2018 blev jag tillfrågad om jag ville ta över rollen som projektledare för regeringens uppdrag att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel – i dagligt tal kallat ekouppdraget, sprunget ur den svenska livsmedelsstrategin. Då hade jag inte en aning om att det skulle bli en av de mest roliga och stimulerande perioderna i min numera drygt 28 år långa Jordbruksverkskarriär.
Nittioåtta projekt har finansierats via ekouppdraget Sammanlagt har vi förfogat över 137 miljoner kronor sedan juni 2017 för främjande och kringarbete, varav 127 miljoner kronor utlysts till projekt i regi av olika ekoaktörer. Nu beror det lite på hur man räknar, men i antal diarieförda projektärenden handlar det om hela 98 projekt från jord till bord fördelat på tio utlysningar – och då har vi dessutom en liten utlysning kvar att göra så sannolikt når vi 100 projekt! Vi har stöttat åtgärder inom FOU, rådgivning, kunskap, regler, marknadsanalyser, kalkyler, utbildning, offentlig sektor, webbportal, information, kampanj, restaurang och export. Du kan läsa mer om vilka projekt som fått medel på vår sida Så ska eko öka.
Källa: Ekomatcentrum (offentlig mat) och Jordbruksverket (jordbruksmark).
Ekomarknaden i Sverige uppvisar en avmattning sedan några år tillbaka. Den orsakas av starka marknadskrafter som lett till att företag och kommuner inte satsar lika mycket på eko längre, samtidigt som pågående lågkonjunktur och prisökningar på mat nu får konsumenter att dra ner på de lite dyrare alternativen.
Trots vikande ekoandelar är jag övertygad om att vårt uppdrag gjort stor nytta. Det har möjliggjort för aktörer runt om i landet att hålla lågan brinnande och driva projekt som gör att ekologiskt inte bleknar på kartan. Ekologisk produktion bär med sig många mervärden och är en av pusselbitarna i utvecklingen av hållbara livsmedelssystem ur miljömässig, ekonomisk och social dimension.
Ett sätt för våra svenska ekologiska producenter att utvecklas är att hitta marknader utanför Sverige och få igång en exportverksamhet. Sverige har en lång tradition att handla med Tyskland, en stor marknad som dessutom uppvisat en kraftig efterfrågeökning för just ekologiska livsmedel. Under 2021 såldes ekologiska livsmedel till ett värde av cirka 16 miljarder euro i Tyskland, andelen i relation till total försäljning är likvärdig med den svenska andelen på cirka 7 procent. Även om försäljningen av eko i Tyskland minskade med cirka en miljard euro 2022 är det fortfarande en viktig marknad att slå sig in på och ekologiskt är för många tyska konsumenter en självklar certifiering att lägga i varukorgen. Nu tänker jag därför fördjupa mig i två högst aktuella projekt med syfte att öka exporten av svenska ekologiska livsmedel till framför allt Tyskland, samt flödet av matturister till Sverige.
Konsumentmässan Internationale Grüne Woche Ett av de 98 projekt vi stöttat är att bygga upp och genomföra en svensk monter med ekoprofil på Internationale Grüne Woche i Berlin 2023. Vi finns på plats för att marknadsföra svensk mat & dryck, men också för att visa upp Sverige som land och locka turister att besöka oss. Jordbruksverket är ansvarig för den svenska montern, något vi har god erfarenhet av sedan tidigare år. Mässan öppnade fredagen den 20 januari och pågår ända till söndagen den 29 januari, alltså i skrivande stund. Förutom att synas på mässan har våra utställande företag träffat Business Sweden, svensk-tyska handelskammaren och svenska ambassaden i Berlin i olika skeden av projektets gång, som alla kan bidra till en lyckad tysklandsaffär. Givetvis handleds företagen också av Jordbruksverkets personal i projektet och våra duktiga svenska konsulter som finns på plats i Tyskland. Ingen nämnd ingen glömd!
Eftersom det uppdrag jag projektleder finansierat årets monter fick jag vara med under invigningshelgen och jag passade såklart på att strosa runt i de minst 20 hallar som fyllts av mat, dryck, blommor, växter, djur, tekniska prylar och massor av besökare. Efter ett varv runt mässområdet, som i rask takt tog nära två timmar, bar kläderna doft av kryddor & mat från världens alla hörn. Låt bilderna tala för sig själva!
Samtliga bilder är fotade av medarbetare på Jordbruksverket.
Stora entréhallen till mässan.
Provsmakning i svenska montern under invigningen.
Vegansk taco från Orkla & älgburgare i regi av Christoffer Robins mat AB (sistnämnda sålde i hela 2 500 exemplar andra mässdagen).
Kollegor som jobbar stenhårt för att ro projektet i land.
Mums med trattkantarellchutney från Grinnemo hallon och honung.
Mjödhamnen i Hällefors serverar en spännande dryck jag aldrig tidigare smakat.
Hantverksöl från sju företag i föreningen Sveriges oberoende bryggerier säljs i ”Ölcontainern”.
Business Sweden besöker montern för att hålla en presentation för våra utställare.
Visit Trollhättan-Vänersborg med Sverigedräkten och älghuvud drar till sig många besökare.
Hopple – dryck från Pomologik.
Nu lämnar vi Sveriges monter och besöker Nederländerna med sin vackra grönsaksglob.
Baljväxtrapsodi i en monter vars härkomst jag inte minns.
Skinkträd i den belgiska montern.
Tunisiens monter innehåller förutom livsmedel även vackra köksredskap i trä.
Litauen står för mässans största bröd.
I Thailands monter kan man förutom att köpa kryddor och oljor även få massage.
Snart dags för Biofach i Nürnberg Den 14-17 februari går ytterligare en stor tysk mässa av stapeln och även där har Sverige en monter. Biofach är en business to business mässa, till skillnad från Internationale Grüne Woche som är en konsumentmässa. Ekouppdraget har delfinansierat den svenska Biofach-montern i år som drivs i regi av företaget Trade Fair Agency. Du kan läsa mer bland annat i Livsmedelsnyheter.
Kort historik om ekouppdraget Så här inleds kapitlet om ekologisk produktion och konsumtion i regeringens proposition om livsmedelsstrategin, som lämnades till riksdagen i januari 2017:
Regeringen formulerade också två siffersatta mål för ekomarknaden 2030; att andelen ekologisk jordbruksmark ökar till 30 procent och att andelen ekologiska livsmedel i offentlig sektor ökar till 60 procent av totalt värde.
I juni 2017 fick Jordbruksverket 12 miljoner kronor för att i samverkan med berörda aktörer ta fram en åtgärdsplan och inrätta en samordningsfunktion för att främja ekologiska livsmedel. Åtgärdsplanen överlämnades till regeringen i februari 2018 och en samordningsfunktion (se skissen nedan) inrättades kort därefter.
I april 2018 fick Jordbruksverket i uppdrag att börja genomföra åtgärdsplanen 2018-2020 och till uppdraget knöts 50 miljoner kronor.
I december 2020 fick Jordbruksverket i uppdrag att fortsätta genomföra åtgärdsplanen 2021-2023, denna gång med hjälp av 75 miljoner kronor.
/ Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Undrar du hur mycket av vår livsmedelsproduktion som blir livsmedel? Tänkte du att det är nära 100 procent? Nu finns fyra nya rapporter om hur mycket av matpotatis, morötter, jordgubbar och vete som inte går vidare i livsmedelskedjan. Det handlar om livsmedelsförluster, när grödor blir kvar på fälten, blir foder eller avfall som biogas och kompost.
Rapporterna har tagits fram inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn som sker tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Det är ett av flera regeringsuppdrag inom livsmedelsstrategin. I oktober kom de två första rapporterna om kött och mjölk som du kan läsa om i ett tidigare blogginlägg.
Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet har gjort undersökningarna och skrivit rapporterna i samråd med oss och efter inspel från de många referensgrupper som vi haft med branschorganisationer och de andra myndigheterna. Vi har verkligen vridit och vänt på begrepp, metoder och tillvägagångssätt.
Resultaten i rapporten bygger på undersökningar med olika representation och metoder. Flera undersökningar täcker stora delar av produktionen medan fältstudierna är mer begränsade. Det tar ju tid och kraft att gräva i fält efter morötter och potatis, eller att räkna jordgubbar som blir kvar efter skörd. Forskare har dock studerat orsaker till bortsorteringen av morötter hos företag som representerar 74 procent av morotsproduktionen och sorteringsdata kommer från nästan 90 procent av produktionen!
Foto: Rebecca Thörning
Resultaten visar att det är betydande mängder av dessa produkter som inte lämnar gårdar och packerier. Mycket går att förebygga genom ökad kunskap, rådgivning, forskning. En viktig förutsättning för att kunna minska livsmedelsförlusterna är också att odlare är lönsamma och har råd att investera i teknik och metoder som minskar förluster. Det kan handla om prognosverktyg, dränering, bevattning, ny teknik för att övervaka kvaliteten, lagra och skörda.
Men förlusterna handlar också om fel storlek på morötter eller missfärgat skal – på potatis som ändå ska skalas? Detta styrs av kvalitetskrav. Köpare måste följa handelsnormer, men hur handelsnormerna används och vilka egna krav som sen läggs på påverkar mängden som sorteras bort. Klass 2 i handelsnormerna skulle kunna användas mer, men då behöver det bli en affärsmodell som gör det ekonomiskt hållbart även för odlarna. Livsmedelsverket har inom regeringsuppdraget genomfört en konsumentundersökning som visar att många konsumenter kan tänka sig att köpa potatis, grönsaker och frukt som har någon liten fläck eller defekter i skal och form.
Källa: Livsmedelsverket
Men det som sedan ändå inte kan säljas färskt till butik borde väl kunna förädlas för att ingå i livsmedelsprodukter? Här behövs också satsningar, produktutveckling och innovationer.
Fler behöver helt enkelt göra mer, både producenter, aktörer i senare led i kedjan, forskare, organisationer men också vi myndigheter kan se vad vi har möjlighet att påverka. Det säger ju den nationella handlingsplanen för minskat matsvinn där mätningar och åtgärder har stort fokus. För vi vill att kunskaperna från rapporterna ska leda till att mer ska bli mat. I linje med etappmålet och SDG 12.3 i Agenda 2030.
Idag när ökade kostnader för växtnäring, el, drivmedel gör maten dyrare kanske det blir mer självklart att inte sortera bort och kasta mat? Som producent blir anledningen ännu större att optimera produktionen när allting kostar mer. Så det har ett ekonomiskt värde att jobba med detta, även för klimatet och för livsmedelsförsörjningen.
/Karin Lindow, projektledare för uppföljning av livsmedelsförluster
Hur är det egentligen med den svenska maten i de offentligt finansierade köken? Andelen svenskt men även många andra uppgifter kring livsmedelsinköpen är det många aktörer i livsmedelskedjan som är intresserade av, allt från den enskilde producenten och ända fram till konsumenten. Men vi behöver fakta att utgå från när vi diskuterar och sätter mål kring inköpen på lokal, regional och nationell nivå. I dagsläget finns ingen sammanställd statistik som är tillgänglig för alla där man kan hitta uppgiften. De offentliga inköpen omnämns i många sammanhang som ett verktyg för hållbar utveckling. Jag hoppas därför att vi inom en snar framtid inte behöver gissa och spekulera utan att vi har fakta att utgå från när vi i olika sammanhang diskuterar offentliga livsmedelsinköp.
Att jag är förhoppningsfull beror på att det just nu pågår ett pilotprojekt på Jordbruksverket som vi kallar Silo där vi testar insamling och publicering av data i en databas som vi skapat under hösten. Arbetet görs i samarbete mellan statistikenheten på jordbruks- och analysavdelning och Landsbygdsnätverket där MATtanken finns. Förhoppningen är att det med resultaten från pilotinsamlingen som grund fattas beslut om att arbetet permanentas. En kontinuerlig insamling ger förutsättningar för att mäta, följa upp och genomföra benchmarking. Livsmedelsstatistiken för offentlig sektor kommer även att ge svar på om det ser olika ut i olika delar av landet och hur utvecklingen ser ut över tid.
I projektet har vi under hösten testat med inköpsstatistik från 35 kommuner som delat med sig av uppgifter om vad de köpte in första halvåret 2022. Riktigt spännande och kul har det varit att vrida och vända på uppgifterna och ta fram olika tabeller.
Ett exempel är hur stor andel av den inköpta mängden oberett kött som hade svenskt ursprung: I genomsnitt är siffran för de 35 kommunerna 92 procent svenskt. Tre kommuner har 100 procent svenskt. Kommunen med lägst andel har 72 procent. Det finns så många intressanta uppgifter, exempelvis om inköpta mängder, förädlingsgrad och genomsnittliga priser.
Är du nyfiken och vill veta mer? Har du tankar och synpunkter kring livsmedelsinköp till offentlig sektor? Vad finns det att vinna på att tillgängliggöra nationell livsmedelsstatistik? Finns det några farhågor?
Häng i så fall med in i Studio MATtanken, fredag den 27 januari klockan 8.30 – 9.15 då temat är: ”Värdet av nationell livsmedelsstatistik”.
Anslut via zoom-länk som du hittar på MATtankens webbplats Studio – MATtanken
Den svenska maten 