Författararkiv: Den svenska maten

Om att pandemin förstärker den pågående utvecklingen på köttmarknaden, en historisk tillbakablick och tankar om framtiden…

4 svar
Foto: Shutterstock

Ja så är det, Coronapandemin har gett nytt bränsle till den snart fyraåriga trenden på svensk köttmarknad. Minskad konsumtion, fallande import och ökad andel svenskt kött. Pandemin är emellertid tillfällig, liksom de lagar, rekommendationer och livsstilsförändringar som följt på den. Men även om vi nu tenderar att återgå allt mer till de gamla gängorna så kvarstår frågan – vad blir det nya normala i vårt sätt att leva, resa, äta? Innan jag dyker ner i hur marknaden för kött påverkats till och med juni 2020, vill jag ta en titt i backspegeln.

En historisk tillbakablick
När jag klurar på köttmarknadens utveckling är jag förtjust i långa statistikserier. De ger vidgade perspektiv. Medelsvensken konsumerade 44 kg kött i slaktad vikt 1940, det gav grovt räknat 20 kg på tallriken. När Sverige passerade sitt ”peak meat” 2016 så var vår konsumtion av kött dubbelt så stor som 1940, med 88 kg slaktad vikt eller knappt hälften på tallriken. Sedan 2017 har köttkonsumtionen minskat med drygt 2 procent per år.

Idag diskuterar vi ivrigt hur mycket kött vi äter, var det kommer ifrån, hur mycket kött vi borde äta och vad som styr vår köttkonsumtion. Vi vet att den är känslig för prisförändring och variation i hushållskassan, och när jag sammanställt statistik från 1940 är det tydligt hur statlig prisreglering påverkade till och med 1990. Då hade vi en svensk marknadsandel för kött på nästan 100 procent. Vid avregleringen av det svenska jordbruket 1990 liberaliserades priserna och vi ser början till en mer stadigvarande ökning av köttkonsumtionen. Men det var givetvis EU-inträdet 1995, med ökad import av billigare kött från andra EU-länder, och sänkningen av matmomsen 1996 som gav den stora accelerationen. Sen dök det upp djursjukdomar, finanskris och en och annan EU-politisk förändring som innebar tillfälliga hack nedåt i kurvan.

Antibiotikadebatten som inleddes 2014 fick oss att inse ett starkt svenskt mervärde i låg användning av antibiotika till lantbrukets djur. Effekten kom snabbt på marknaden för griskött innan det smittade av sig på övriga köttslag i det stora lappkastet 2017. Tre tydliga nya trender kan skönjas sedan dess; vi äter mindre kött, importen minskar ännu mer än konsumtionen och detta betyder att den svenska marknadsandelen, eller försörjningsförmågan, stiger.  

Figur: Åsa Lannhard Öberg. Källa: SCB och Jordbruksverket

Vad händer nu då?
I år har ytterligare en kraft påverkat köttmarknaden, i samma riktning men med förnyad styrka; Coronapandemin. Utvecklingen till och med juni pekar i samma riktning för griskött, nötkött och matfågel där produktionen och den svenska marknadsandelen ökat medan importen och förbrukningen minskat. Jag kan konstatera att svensk marknadsandel för dessa köttslag nu är den högsta på decennier. Marknaden för får- och lammkött går ensam mot strömmen. Samtidigt är det viktigt att betona att pandemin är tillfällig och att slutsatser kring de mer långsiktiga effekterna av den på köttmarknaden därför är osäkra.

Fler måltider i hemmen betyder mindre kött men mer svenskt
Andelen svenskt kött är betydligt högre i dagligvaruhandeln än i privata restauranger, medan andelen i offentliga kök ligger däremellan. När ett antal miljoner svenskar reser mindre, äter mer sällan på restaurang, distansarbetar om de kan samtidigt som gymnasieskolorna varit stängda under våren, så betyder det att vår diet plötsligt förändrats. Det blir helt enkelt mer svenskt kött och mindre importerat när fler måltider äts i hemmen. Vi har sannolikt även ersatt en del lagade mål mat med snabbfixade rätter som macka, snabbnudlar, fil eller gröt – där köttet har en mer undanskymd plats. Efterfrågan på kött och i synnerhet importerat kött har minskat mer än vad vi sett de senaste åren. Samtidigt bör en del av minskningen i år bero på att svensk köttproduktion inte hunnit svara på den hastiga efterfrågeökningen, det tar tid att bygga upp en långsiktig produktionskapacitet. Att utbudet understigit efterfrågan vittnar stigande priser om. Gris- och nötköttsbönderna får bättre betalt, och vi konsumenter möter följaktligen också något högre priser för dessa köttslag i butiken.

Utvecklingen är positiv för den ekonomiska hållbarheten i svensk köttproduktion och för svensk försörjningsförmåga. Men frågan är vad som händer när vi successivt börjar gå tillbaka till att äta våra luncher på restaurang, när vår omtyckta afterwork åter flyttar till puben och när antalet hotellnätter med tillhörande frukostbuffé stiger till gamla nivåer? Kommer importen av kött till och med att öka under en period, för att sedan plana ut och fortsätta sin mer stillsamma nedgång? Eller för stigande arbetslöshet och försämrad hushållsekonomi med sig en mer långsiktig återgång till efterfrågan på billigare kött? Vi vet ju att svenskt kött i de flesta fall inte konkurrerar genom ett lågt pris. Eller är det faktiskt så att Coronapandemin fått gemene man, företag och beslutsfattare att långsiktigt värna ännu mer om en god svensk livsmedelsberedskap?

I förra veckan kom också den tråkiga nyheten att afrikansk svinpest konstaterats hos ett vildsvin i Tyskland, som är EU:s största producent av griskött. Oron är nu stor för spridning av viruset, och även om effekterna i Sverige dröjer är det troligt att vi får erfara såväl handelsrestriktioner som fallande priser på EU:s grisköttsmarknad.

Jag fortsätter hålla ett ständigt öga på marknaden för kött, tillsammans med mina kollegor på Jordbruksverket och därute i branschen. 

/Åsa Lannhard Öberg, köttmarknadsutredare på Jordbruksverket

Exploatering av jordbruksmark

Lämna ett svar

Frågan om exploatering av jordbruksmark är inte helt enkel. Å ena sidan är det viktigt att vi har bra mark att odla vår mat på och andra sidan är det viktigt att få bra och billiga bostäder.

Foto: John Andersson

Äganderätten till marken är en annan viktig aspekt. Bonden ska ju ha rätt att göra vad hen vill med sin mark. Mot detta står samhällets behov av att säkra livsmedel för sin befolkning. 

Jordbruksverkets ståndpunkt när det gäller exploatering av jordbruksmark är att man ska följa lagstiftningen (så klart!)

I miljöbalkens 3 kapitel 4 paragraf står att:

Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Det innebär alltså att man, för varje område där man ska ta jordbruksmark och bygga på, ska undersöka följande:

  1. Är marken brukningsvärd?
  2. Är det väsentliga samhällsintressen?
  3. Finns det annan mark att bygga på?

Först när dessa frågor är ordentligt utredda får man bygga på jordbruksmarken.

Men kommunerna uppfyller inte alltid lagstiftningen. Det var vår slutsats i en stor undersökning som Jordbruksverket genomförde 2013 av hur kommuner uppfyller lagstiftningen när man bygger större bostadsområden.  Vår bedömning är att det har blivit bättre sedan dess men det finns fortfarande plats för förbättring.

Men hur vet man vad som är brukningsvärd jordbruksmark och vad som är väsentligt samhällsintresse?

Via olika rättsfall i domstolar tolkas och förtydligas lagstiftningen. När det gäller dessa frågor är det framför allt de domar som kommer från miljööverdomstolen som ger vägledning. Under sommaren 2020 fattade miljööverdomstolen tre avgöranden som förtydligar vad som är brukningsvärd jordbruksmark. Här kan du hitta ett referat och analys över dessa domar: Fastighetstaxeringen inte längre avgörande för bedömningen av brukningsvärd jordbruksmark

För att en mark ska vara brukningsvärd ska den:

  •  ha brukats i närtid
  • ingå i ett sammanhängande jordbrukslandskap som brukats.

När det gäller vad som är väsentligt samhällsintresse säger förarbetena till lagstiftningen att bostadsområden är väsentligt samhällsintresse. Däremot är inte enskilda enbostadshus väsentligt samhällsintresse. Det har under senare år kommit flera domar där man fått avslag på att bygga en eller några få villor på jordbruksmark. Däremot kan kommuner få bygga större villaområden. Inte helt logiskt och lite som att sila mygg och svälja kameler tycker jag.

Jordbruksverket skulle som första steg vilja se en ändring i lagstiftningen så att länsstyrelsen får möjlighet att stoppa planer som man anser bryter mot lagstiftningen om jordbruksmark. Det får man nämligen inte idag.

/John Andersson som utreder hur jordbruksmark kan graderas

Att se till sin ko på distans – en dag i framtiden

Lämna ett svar

En eftermiddag i en mer eller mindre avlägsen framtid sitter en bonde och väntar på sin son utanför hans skola. Hon passar på att titta till sina djur under tiden. I mobiltelefonens app kan hon se att alla djur utom 1571 Stjärna har varit vid vattenhon och druckit under eftermiddagen. Märkligt, hur kan det komma sig? Stjärna är en av de kor som går på en avlägsen naturbetesmark. En stor del av den har inte betats på många år. Tidigare var det  tidsödande att titta till djuren, eftersom det tog så lång tid att hitta alla individer på den stora och bitvis skogiga marken. Några knapptryck senare berättar sensorn på 1571 Stjärna att hon har normal kroppstemperatur och att hon de senaste timmarna både vandrat en del och legat och idisslat, precis som hon brukar. Inget allvarligt problem som måste åtgärdas akut alltså. Det räcker att ta den vanliga turen dit under kvällen. Då tar bonden drönaren till hjälp för att snabbare hitta djurflocken där den är just nu, för att slippa gå och leta en god stund. Drönaren kan också samla in en del information från djurens sensorer för att ge ännu mer säkerhet om att allihop mår bra; mer än vad en stunds iakttagande kan ge.

Virtuella stängsel och nattvioler
Sonen har inte dykt upp i skolans entré än. Bonden tar sig så an att flytta stängsel. Skönt att metoden utvecklats och forskning visar att den kan användas utan att orsaka djuren stress och lidande, så att de enkelt förstår hur de får röra sig.  Nu går det att ordna stängsling och till och med flytta djur enkelt såhär, på distans. Bonden kan till och med hägna in området med nattviol som hon tycker så mycket om, bara med några knapptryck. Hon vill inte att det området betas förrän orkidén blommat över och fröna mognat.

Elektroniska öronbrickor
De elektroniska öronbrickorna som infördes för flera år sedan är numera en vardaglig del hos de flesta köttproducenter. De gör att det inte är så krångligt längre att rapportera in när ett djur flyttas, eller transporteras till slakt. De gör att ett djur enkelt kan följas från gården ända till slutprodukten i köttdisken. Att vår bondes djur ska vara certifierat naturbeteskött sköts smidigt eftersom det är lätt att följa djuret hela vägen. Lagom tills sonen dyker upp utanför skolan hinner hon se att 2385 Einar ankommit till slakteriet tidigare under dagen med transporten som hämtade 16 tjurar på hennes gård i morse.

Rapporten Digitaliserad teknik för att främja betesdrift

I korthet berättar rapporten att:

  • Främsta orsaken till att lantbrukare med betesdjur inte väljer digital teknik är kostnaden, därefter kommer problem med att få tekniken att fungera i praktiken.
  • Satsningar på digital teknik innebär att betesbaserad produktion kan bli mindre arbetsintensiv, få ett bättre djurskydd och skapa mer miljönytta.
  • Myndigheterna kan främja betesbaserad produktion genom att verka för en heltäckande digital infrastruktur, understödja standarder, justera regelverket inom vissa områden samt införa extra stöd till mindre djurbesättningar.

Maria Unell, projektledare för CAP & Hållbarhet

Hur har ditt företag påverkats av covid 19-pandemin?

Lämna ett svar

För att bättre förstå effekterna av pandemin och hur företagen i livsmedelskedjan har påverkats ställer EU-kommissionen nu ett antal frågor i en online-enkät riktad till dig som är företagare eller arbetar inom organisationer som företräder branschen. Syftet är att bättre förstå vilka utmaningar och eventuella hinder man mött och hur de kunnat lösas, och helt enkelt hur robust vår livsmedelskedja är vid större kriser.

Undersökningen ska ge bättre underlag vid eventuella framtida EU-politiska beslut. I enkäten vill man också veta vilka förväntningar som finns på framtida åtgärder av olika slag, marknadsaktiviteter och så vidare. Utöver den ekonomiska dimensionen finns såklart även sociala och miljömässiga dimensioner. EU:s matsvinns-plattform som samlar länder och experter för att arbeta gemensamt för minskat matsvinn vill också sprida enkäten för att undersöka hur pandemin har påverkat företagen ur ett matsvinns-perspektiv.  

När, var, vem, hur

  • Enkäten tar ca 25 minuter att fylla i
  • Deadline är 30 september 2020.
  • Alla företag i livsmedelskedjan från insatsvaror, jordbruk, fiske, trädgård, packeri, grossist, industri, restaurang, catering och butik kan delta
  • Både små- och storskaliga verksamheter

Länk till enkät för dig som är företagare

Länk till enkät för dig som är branschföreträdare

Enkäten är framtagen av EU kommissionens forskningscenter JRC. Du svarar anonymt och uppgifterna används endast i forskningssyfte. Reglerna för GDPR tillämpas.

/Karin Lindow som jobbar med hållbarhetsfrågor och matsvinn på Livsmedelskedjan- och exportenheten

Sluta tvätta händerna

Lämna ett svar
Det krävdes en pandemi för att skapa ett beteende som generationer av hemkunskapslärare och
sjuksköterskor kämpat för. Foto: Jordbruksverket.

Det finns tre anledningar till detta:

  • Det tar tid att tvätta händerna
  • Det kräver resurser i form av vatten, tvål och handsprit
  • Det leder till att vi hälsar mindre hjärtligt på varandra

Nej, naturligtvis är detta ett direkt omdömeslöst råd. Det krävdes en pandemi för att skapa ett beteende som generationer av hemkunskapslärare och sjuksköterskor outtröttligen kämpat för.

Covid-19 är ett stort problem för människor, men det finns många allvarliga sjukdomar som drabbar lantbrukets djur. Livsmedelsproducenter, liksom hemkunskapslärarna, har sedan länge förstått vikten av att upprätthålla en god hygien. En god djurhälsa och en minskad smittspridning är en förutsättning för vår livsmedelsförsörjning.

Djuren, och naturligtvis vi själva, mår bra av god hygien. Men vad händer när pandemin upphör eller minskar i omfattning? Ska vi lätta på renlighetsrutinerna då? Nej, beteendet kan gott vara här för att stanna. Så fortsätt tvätta händerna, var frikostig med spriten och vinka ibland när du hälsar, pandemi eller inte.

Malte Ahlström och Gustav Helmers, som jobbar med frågor om livsmedelsförsörjning

Stopp! ropade kocken och räddade fisksoppan

Lämna ett svar

Det var dags att göra fisksoppa på kursen i thailändsk matlagning.  Vi hade vi rensat fisken och redan öppnat sophinken för att slänga fiskbenen när kocken ropade till.

– Stopp, är ni galna, det där kokar vi buljong på!

Bästa möjliga bas för vår fisksoppa hade vi ju såklart här, framför oss. Med lite lök, peppar och citron så puttrade benen till en smakrik buljong som förgyllde vår soppa. Jag lärde mig mycket på kursen om det thailändska köket, men det som gav starkast intryck var kockens filosofi att ta till vara på allt. Precis allt man kan. Inget matsvinn här inte.

Samma goda princip kan ju tillämpas i alla led av matproduktionen, så även i fisket. Numera måste fiskare ta i land all fångst, istället för att slänga oönskad fångst i havet.

Foto: Scandinav bildbyrå

I havs- och fiskeriprogrammet finns ett företagsstöd till livskraftig beredningsindustri. De investeringar som gjorts genom stödet är indelade i fyra kategorier, varav en är beredning av biprodukter från den huvudsakliga beredningsverksamheten. Pengarna är till för att spill från beredningsprocessen ska tas om hand och användas, så som fenor eller fiskrens. Stödet som helhet har varit populärt, men väldigt få har ansökt pengar för just beredning av biprodukter.

Vill du veta mer om företagsstödet till livskraftig beredningsindustri? Läs rapporten Beredning av fiskeri – och vattenbruksprodukter

Det allra bästa är ju att bara fånga det man fiskar efter. Selektiva redskap, som vi skrivit tidigare om här på bloggen kan bidra tilll att uppnå det

Text: Asta Vormeier, som jobbar med information bland annat om Jordbruksverkets uppföljningar av havs- och fiskeriprogrammet.

Att minska svinnet på gården är bra för både miljön och plånboken

1 svar

När man pratar om svinn i samband med mat tänker nog de flesta på den färdiga maten som, tyvärr, kastas. Det många kanske inte vet är att svinn förekommer i alla delar av livsmedelskedjan. På gårdsnivå kan svinn innebära  lagringsförluster av foder, energianvändning, undermålig markanvändning och dödlighet hos djur som inte går vidare till livsmedel. Att minska svinnet i alla delar av kedjan och förbättra användningen av det som produceras är värdefullt både för miljön och ekonomin.

Jordbruksverket arbetar tillsammans med flera aktörer för att minska matsvinnet. I projektet Effektivare resurshantering på gården arbetar vi tillsammans med Hushållningssällskapet och Svenska köttföretagen. Projektet består delvis av att kartlägga  potentialer för att minska svinn  och slöseri på gris-, nöt- och lammgårdar. Vi ska också skapa ett verktyg för beräkningar på gårdsnivå och ta fram rådgivningsmaterial.

Vi frågade projektledaren Cecilia Hermansson från Rådgivarna Sjuhärad hur hon tror att projektet ska vara till nytta för lantbrukare och rådgivare.

Cecilia Hermansson, Rådgivarna Sjuhärad, tror på nyttan av att hjälpa lantbruksföretaget att ta ett helhetsgrepp om gårdens resurser. Foto: Katarina Johansson.

Vad hoppas du att projektet kommer att leda till?

– Projektet ska utveckla ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på resurseffektiviteten på djurgårdar. Jag hoppas att det kommer att kunna hjälpa lantbrukare att upptäcka var de har sina flaskhalsar, men också att få dem att bli mer medvetna om vilka resurser som de har och hur de kan förändra sitt arbete så att de utnyttjar dem ännu bättre.

Vilka utmaningar ser du för lantbrukarna när det kommer till att effektivisera resurser och minska svinn på gården?

– Många lantbrukare har inte riktigt koll på var deras flaskhalsar i effektiviteten är. Därför kommer det att bli en utmaning att samla ihop all data som behövs för att få detaljerade nyckeltal utan att det tar för mycket tid eller kostar för mycket pengar.

Har ni på Hushållningssällskapen hunnit fundera över hur ni och andra rådgivningsorganisationer kan använda det projektet tar fram?

– Det finns en stark vilja bland lantbrukare att jämföra sig med varandra eller med jämförelsetal. Här kommer rådgivarna in som både kan diskutera den enskilda gårdens resultat, men som också kan sätta siffrorna i ett större sammanhang. Jag tror att nyckeltalen och resultaten från verktyget kommer att diskuteras flitigt i ERFA-grupper och bransch-grupper.

Du råddar en stor projektgrupp med rådgivare från olika Hushållningssällskap. Vad tycker gruppen om projektet?

– Projektgruppen med rådgivare tycker att det här projektet är både roligt och välbehövt! De ser att det finns behov av ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på effektivitetsfrågan, och att det finns många delar som så att säga fallit mellan stolarna mellan de stora produktionsuppföljningsprogrammen. I projektet ingår även en grupp lantbrukare som ser till att verktyget är verklighetsförankrat, och de tycker också att det här är riktigt spännande!

Även vi på Jordbruksverket tycker att det är ett viktigt och spännande projekt! Ett företag kommer alltid att läsa vad som står på sista raden i resultatrapporten. Till syvende och sist är det ekonomin som avgör om man kan göra klimat- eller miljöinvesteringar. Därför behöver vi lyfta fram de ekonomiska aspekterna när vi pratar miljö, klimat och hållbarhet.

När projektet är avslutat runt april 2021 ska verktyget finnas på Jordbruksverkets hemsida med möjlighet för vem som helst att ladda ned och använda.  Vi hoppas att projektet och verktyget kommer att bli uppskattade av alla som jobbar i näringen. Att det kommer att slå väl ut tror vi då vi har kompetenta samarbetspartner i form av Svenska Köttföretagen och Hushållningssällskapet.

Thomas Dalkvist och Lina Edvardsson, näringsutvecklingsenheten

Jordbruket har inget eget vatten

Lämna ett svar
Vattnet är en gemensam resurs som ska räcka till alla utan att ekosystemet äventyras. Foto: Thomas Adolfsén.

Så här på sommaren blir det lätt fokus på vatten. Att hitta närmaste badsjö, att vattnet är tillräckligt varmt för ett dopp, om det regnar för mycket eller för lite. De senaste åren har vatten fått större fokus än vanligt eftersom det periodvis varit väldigt torrt och varmt.

Vatten är inte bara vårt viktigaste livsmedel, det är även en förutsättning för produktionen av all  mat vi stoppar i oss. Dessutom är vatten en viktig livsmiljö för växter och djur och utgör miljöer för just så roliga saker som bad och fiske. Det är många behov att ta hänsyn till och förutsätter samverkan mellan många intressenter.

Om vi bara begränsar oss till jordbruket så kanske det blir enklare? Nja, vi behöver ju fortfarande förhålla oss till flera intressen och det är fortsatt samma resurs som vi konkurrerar om när tillgången är begränsad. Dessutom kan du på samma fält under samma år både ha problem med för mycket vatten och för lite vatten, ibland med väldigt kort tid mellan. För att få ihop allt det här har Jordbruksverket inom ramen för Livsmedelsstrategin tagit fram en strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket. För att klara målet om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion behöver jordbruket få större utrymme i Sveriges arbete med vattenfrågor.

Strategin ska hantera:

  • underhåll och anpassning av diken,
  • investeringar i täckdikning,
  • bevattning i områden med risk för torka,
  • fler våtmarker och småvatten i landskapet,
  • samt en hållbar vattenförsörjning för animalieproduktionen.

För att få ihop allt detta måste vi dels samarbeta inom Jordbruksverkets olika verksamheter men också med andra myndigheter som SMHI, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Vi behöver också samverka med lantbrukare, rådgivare, entreprenörer och forskare.

En viktig del i strategin är att öka kunskapen och kompetensen om vattenhushållning och att kommunicera för att öka medvetenheten om en hållbar vattenhantering både inom jordbruket såväl i som i samhället i stort.

För att vår strategi ska hålla över tid har vi valt att formulera den som ett ramverk snarare än en plan; den beskriver vårt förhållningssätt snarare än ett exakt agerande. Vi vill att strategin ska hjälpa oss att navigera när omvärlden förändras och kunskapen växer så att vi på ett bättre sätt kan bidra till en hållbar vattenhantering i jordbruket.

Jordbruksverkets strategi för en hållbar hantering av vatten i jordbruket


Jordbruket måste få större plats i diskussionen om våra vattenresurser (pressmeddelande 4 augusti 2020)

Ny långtidsprognos för jordbruket och fisket

Lämna ett svar

Den pågående pandemin har lett till en stora påfrestningar globalt, vilket även gäller för livsmedelssektorn. På kort sikt förväntas pandemin leda till minskad ekonomisk aktivitet vilket också leder till fallande livsmedelspriser. På några års sikt väntas en återhämtning och att utvecklingen återgår till att följa en långsiktig trend. Det skriver den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, i en ny prognos.

Marknadsutveckling på lång sikt

En allt större befolkning och ekonomisk tillväxt i världen driver efterfrågan på livsmedel. Den pågående trenden med en ökad konsumtion av animaliska livsmedel fortsätter till följd av att det ekonomiska välståndet ökar medelinkomstländerna, exempelvis Kina. Det finns samtidigt en trend att konsumera livsmedel som producerats med mer hållbara metoder och som har positiv inverkan på hälsan. Denna trend är starkaste i höginkomstländerna.

Det väntas en årlig produktionsökning av livsmedel med 1,4 procent per år under perioden till 2029. Nästan hela produktionsökningen beror på ökad produktivitet, medan tillskottet från nya arealer är litet. Ökad produktivitet i jordbruket och fisket möter den ökade efterfrågan som väntas under prognosperioden. Balans mellan utbud och efterfrågan beräknas leda till fallande reala priser för livsmedel. Tillfälliga obalanser kommer att ge kortsiktiga prisvariationer på marknaden. För att stå emot tillfälliga störningar är en fungerande handel viktig.

Påverkan för svenskt jordbruk

Jordbruket i Sverige har en nära kontakt med utveckling globalt både genom marknaderna för livsmedel och insatsvaror. Prognosen visar att ökad produktivitet är avgörande betydelse för att möta efterfrågan på sikt. Tillfälligtvis kan priserna stiga men i det längre perspektivet måste svensk produktion vara utvecklas i takt med jordbruket i andra länder för att vara konkurrenskraftigt. Ökad medvetenhet bland konsumenterna om andra nyttigheter som jordbruket producerar, t.ex. miljönytta, djurvälfärd och försörjningstrygghet, ger dock möjligheter att ta ut ett högre pris inom vissa segment på marknaden. Utveckling under det senaste halvåret med den pågående pandemin visar att efterfrågan ökat för inhemsk producerade livsmedel.

Rapporten i sin helhet finns publicerad på OECD:s webbplats: https://www.oecd-ilibrary.org/agriculture-and-food/oecd-fao-agricultural-outlook-2020-2029_1112c23b-en

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Corona och kall vår påverkar marknaden för frukt och grönsaker

Lämna ett svar

Våren och försommaren 2020 har varit annorlunda. Få delar av vårt samhälle har undgått att påverkas av pandemin. Inte heller produktionen av frukt och grönsaker har lämnats oberörd, samtidigt som det som alltid påverkar säsongen; regn, sol, torka, växtskadegörare m.m. rullar på som vanligt.

Sett till EU som helhet har priserna på frukt och grönsaker, också till odlare, varit tydligt högre än normalt. Sektorn hör därför till de som klarat sig bra under krisen. Generella trender under perioden är att det har varit högre efterfrågan på produkter med lite längre hållbarhet, som till exempel äpplen men också på ekologiska och närodlade produkter. Till detta kommer att äppleskörden 2019 var cirka 10 procent lägre än normalt vilket gjort att på vissa håll är lagren lägre än på många år och priserna på sina håll mycket höga.

Det betyder inte att våren har varit problemfri för EU:s frukt och grönsaksodlare. Produktion avsedd för restauranger har inte kunnat avsättas som vanligt. Dessutom har exporten påverkats vilket syns tydligt på tomatmarknaden. Kvantiteter som normalt gått till länder utanför EU avsätts nu på EU:s marknad vilket påverkar tomatpriserna neråt. Till detta kommer att det har varit svårt för företagen att få transporter att fungera och att få de säsongsarbetare som behövs. De har delvis fått använda ovan arbetskraft vilket ibland har påverkat kvaliteten på de skördade produkterna. Företagens kostnader har därför ökat under krisen.

Situationen i Sverige liknar den inom EU. Företagen har nu fått den säsongsarbetskraft de behöver men har fått lägga ner mycket tid på att hjälpa personerna att komma hit och se till att de krav på hygien och social distansering som finns fungerar i verksamheten och boendet. Odlingar som är specifikt inriktade på att leverera till restaurangsektorn och som inte kunnat ställa om sin produktion eller finna alternativ avsättning har påverkats negativt och i en del fall fått plöja ner eller kassera produkter. I gengäld har efterfrågan i butik varit högre och t.ex. har prisbilden för svenska äpplen varit stabilt hög. Överskottet på EUs tomatmarknad inger en viss oro eftersom den kan spilla över på den svenska marknaden. Många svenska odlare har dock långtidskontrakt med köparna och påverkas då inte.

Det svenska midsommarfirandet kom att påverkas av en kall natt i början av maj. En rejäl frostknäpp slog då till i  Skåne.  Det var precis när de jordgubbssorter som skulle ge bär till midsommar blommade och resultatet blev att den svenska marknaden aldrig tidigare haft ett så stort underskott av jordgubbar till midsommar. Priserna blev därefter, de bär som kunde skördas förvandlades till rött guld och betingade priser på upp till hundra kronor litern. Ett par dagar efter midsommar var krisen över, priserna nere på normala nivåer och resten av jordgubbssäsongen väntas bli normal. De skånska frostnätterna påverkade även äppelblomningen men som tur var så var blomningen stark. Skörden förväntas dock bli lägre än normalt och äpplena kan komma att ha en del skönhetsfel, så kallade frostslipsar, som dock inte påverkar ätkvaliteten.

Kristina Mattsson, jordbrukspolitisk utredare.