Kategoriarkiv: Konkurrenskraft

Ny statistik om köttmarknaden

Lämna ett svar

Sen en månad tillbaka finns uppdaterad statistik om produktion, konsumtion, utrikeshandel och svenska marknadsandel för de fyra största köttslagen. Statistiken visar marknadsutvecklingen för nötkött, griskött, matfågel och fårkött till och med juni 2023.

Currygryta
Foto: Joanna Wielgosz, Pixabay.

Vilka förändringar ser vi första halvåret 2023?

  • Produktionen av fårkött, griskött och matfågel minskade medan den ökade för nötkött.
  • Köttkonsumtionen sjönk med 2,6 procent efter att ha ökat i två år.
  • Den svenska marknadsandelen minskade för matfågel och fårkött men ökade för gris- och nötkött.
  • Importen av fårkött och matfågel ökad medan den minskade för nöt- och griskött.
  • Exporten ökade för alla köttslag.

Köttmarknaden påverkas av svag konjunktur

Det finns många faktorer som påverkar marknaden för kött, som ekonomiskt läge, trender, valutakurs, vilka hållbarhetsfrågor som är aktuella och så vidare. Det konjunkturnedgång vi befinner oss i nu med ökade matpriser, inflation och höga räntor ger mindre pengar i plånboken och det kan vara en anledning till att konsumtionen av kött minskat i år.

Även lantbruken påverkas av höga kostnader för insatsvaror och stigande räntor, vilket bland annat hämmar viljan att investera i stallar. Den svaga svenska kronan är positiv för våra exportaffärer medan importen fördyras. Trots det ökade importen tydligt av både matfågel och fårkött och tilltagande importkonkurrens kan vara en orsak till minskad produktion i dessa två sektorer. Å andra sidan minskade importen av nöt- och griskött. För griskött är den vikande produktionen inom EU en trolig orsak till att mindre mängder griskött når svensk marknad. Produktionen av griskött i Danmark minskade med hela 19 procent första halvåret 2023 och minskningar mellan 5 och 14 procent noteras även i Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. EU-kommissionen bedömer att grisproduktionen inom EU fortsätter att minska med ett par procent 2024. Att Kina nu går mot ett avtal med Ryssland om import av ryskt griskött verkar hämmande på den europeiska grisproduktionen.

pengar

För gris- och nötkött är hemmamarknaden stark trots vikande konjunktur, vilket bland annat visar sig genom en ökad svensk marknadsandel. Även om statistiken har viss eftersläpning förefaller utbrottet av svinpest i Sverige inte ha gett några uppenbara negativa effekter på marknaden för griskött och avräkningspriserna är stabila. I dagsläget har sex länder utanför EU stängt sin marknad för svenskt griskött på grund av att svinpest konstaterats hos oss. Dessa länder tog emot runt 10 procent av värdet av hela den svenska grisköttsexporten 2022, i de flesta fall handlar det om biprodukter med liten avsättningsmöjlighet inom EU. Branschföreträdare menar dock att de berörda produktkvantiteterna kan avsättas på andra marknader i exempelvis Afrika, om än till ett lägre pris.

Slutligen vill jag nämna att animalieproducenterna sannolikt kan dra nytta av lägre foderpriser framöver, på grund av att en större andel än normalt av spannmålsskörden inte håller livsmedelskvalitet samtidigt som prisbilden på världsmarknaden är fallande.

Här hittar du marknadsbalanserna. Och om du vill ha en notis direkt när vi publicerar statistiken så kan du anmäla dig här.

/Åsa Lannhard Öberg, som håller ett ständigt öga på köttmarknaden

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 1 september 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 1 september. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Sammanfattning

På världsmarknaden har spannmålspriserna rört sig något neråt på grund av skarp
konkurrens. Ryssland kommer även under 2023 att få en bra skörd och är därför
mycket aktiva på marknaden.

Vädret i Sverige väntas enligt SMHI:s senaste månadsprognos bli något stabilare
från och med början av september. Under senare delen av september ökar risken
för att vädret på nytt blir mer ostadigt på nytt.

Regn, lokalt mycket kraftigt, har gjort att skördearbetet försvårats och försenats. I
södra Sverige är merparten av spannmåls- och oljeväxtskörden klar medan den är
ungefär halvvägs i Mellansverige och just påbörjats i norra Sverige. Regnet har
gjort att kvaliteten blir dålig, i många fall uppfyller inte brödspannmålen kraven för
livsmedelsanvändning. Avkastning kommer att bli sämre än normalt, det gäller i
synnerhet för vårsådda grödor. Situationen för grovfoder har förbättrats men regnet
har gjort att det är problem med att skörda vissa arealer. Det är brist på halm vilket är problematiskt för animalieproducenterna. Lokalt har översvämningar lett till
stora problem.

Vetefält


Prisskillnaden mellan brödsäd och fodersäd är större än normalt vilket gynnar
animalieproducenterna. Priserna för kött och mjölk ligger kvar oförändrade.
Priserna på gödning visar en svag uppåtgående tendens till följd av stigande pris på
naturgas.


Den regniga väderleken under skördeperioden har lett till ökade kostnader och
fallande inkomster för många jordbrukare. I vissa fall där grödan blivit totalt
förstörd kommer de ekonomiska konsekvenserna bli särskilt kännbara. Minskad
höstsådd riskerar att leda till sämre lönsamhet även nästa år.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 27 juli 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 27 juli. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Sammanfattning

Vädret i Sverige väntas enligt SMHI:s långtidsprognos förbli svalt och nederbördsrikt under återstående del av juli liksom under de första veckorna av augusti. Lågtrycken kommer precis som tidigare att komma in väster ifrån. Från mitten av augusti pekar prognosen mot torrare och varmare väder.

Skörden av spannmål har påbörjats i södra och mellersta Sverige. De första mycket preliminära uppgifterna pekar mot stora variationer i avkastningen. Generellt sett har de höstsådda grödorna klarat torkan bättre än de vårsådda. I södra och mellersta Sverige ledde torkan som rådde fram till i slutet på juni till att andraskörden av vall blivit mindre än normalt. Den nederbörd som kommit har varit gynnsam för en tredje och en eventuell fjärde skörd.

I de norra delarna av landet finns det rapporter om att den nederbörd som kommit tycks haft en positiv påverkan på spannmålsgrödorna.

Torkan har lett att spannmålen har korta strån, vilket gör att tillgång på halm blir begränsad. Det finns en oro för mycket grönskott i de vårsådda spannmålsgrödorna.

Slakterierna uppger att takten i slaktanmälningar har gått ner till normala nivåer. Det har endast i få fall hittills lett till utslaktningar i förtid p.g.a. av brist på foder. Efterfrågan på svenskt nötkött är god och priserna har varit stabila de senaste veckorna.

Den svenska kronans värde har efter en lång tid av försvagning stärkts de senaste veckorna. Priset på olja har stigit till en nivå runt 80 dollar/fat. Läget i Östeuropa är fortsatt oroligt vilket lett till stora prisvariationer för jordbrukets produkter. Ryssland valde att inte förlänga spannmålsavtalet och har därefter intensifierat attacker mot ukrainska hamnar och spannmålsanläggningar. Ukraina söker alternativa lösningar för export av spannmål, t.ex. via hamnar i EU.

EU:s senaste skördeprognos visar att produktionen minskar jämfört med tidigare prognos. Årets skörd av spannmål i EU väntas bli lika stor som det senaste femårsgenomsnittet.

Jordbruksverkets skördeprognos publiceras den 14 augusti.

/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 12 juli 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 12 juli. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Den svenska kronan har fallit kraftigt i värde den senaste tiden och har nått det lägsta värdet någonsin mot euron. Valutakursförsvagningen har stor påverkan på svenskt jordbruk bl.a. genom att storleken på gårdsstödet påverkas, att priset på importerade insatsvaror påverkas liksom konkurrensen mot importerade jordbruksprodukter.

Avtalet som ger Ukraina möjlighet till export av jordbruksprodukter via Svarta havet löper ut den 17 juli. Ryssland har förklarat att man inte är intresserade av en förlängning. Olika initiativ har tagits så att avtalet kan bibehållas, Ukraina har förberett alternativa lösningar.

De globala priserna på jordbruksprodukter fortsätter att falla, FAO:s index är 23 procent lägre i maj 2023 jämfört med februari 2022. Kortsiktigt är det väderleksförutsättningarna för grödornas utveckling på norra halvklotet som spelar en avgörande roll för prisutvecklingen.

Vädret i Sverige har varit svalare och mer nederbördsrikt de senaste veckorna. De sydvästra och mellersta delarna av landet har fått mest nederbörd och de minsta mängderna har fallit i sydöst. SMHI:s långtidsprognos visar att det lågtrycksdominerade vädret fortsätter under den kommande månaden. Mest nederbörd beräknas komma i de västra delarna av landet.

Lantmännens skördeprognos visar på en total spannmålsskörd på 4,6 miljoner ton, det är 0,6 miljoner ton mindre än det senaste femårsgenomsnittet men 1,4 miljoner ton mer än 2018. En viktig förklaring till skillnad mot 2018 är att det är en större areal med höstsådda grödor i år.

Vallar och beten har gynnats av den nederbörd som kommit och i stora delar av landet finns det förhoppningar om en förhållandevis god återväxt. På grund av att nederbörden varit ojämnt fördelad skiljer sig förutsättningarna för kommande skördar. Även andra grödor har gynnats av regnet, majsen ser bra ut på de flesta håll, däremot har vårspannmålen tagit stor skada. Generellt sett är ekologisk produktion förhållandevis hårdare drabbad än den konventionella odlingen. Jordbrukarna fortsätter att vidta åtgärder för att kompensera för tidigare bortfall av grovfoder, bl.a. genom att skörda spannmål som helsädesensilage och att så mellangrödor.

Låg avkastning och höga priser för de insatsvaror som använts för 2023 års skörd inverkar negativt på jordbrukarnas lönsamhet. Svag skörd i flera länder runt Östersjön kan leda till behov av import till området vilket höjer prisnivån. Enligt Lantmännen bedöms inte priseffekten kompensera fullt ut för lägre avkastning och högre kostnader. Jämfört med 2018/19 väntas prisuppgången under 2023/24 bli mindre. Behov av att köpa in mer foder och att spannmålsgrödor som var avsedda för försäljning men fått användas som grovfoder påverkar också lönsamheten negativt.

/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting

Utsikter inför sommaren 2023

Lämna ett svar
Bevattning av åker. Foto: Scandinav.

Vädret har redan under inledning av växtsäsongen 2023 varit ogynnsamt i stora delar av landet. Även om det är tidigt på säsongen finns det tecken som tyder på att årets skörd kan drabbas av skador. Jordbrukarna har redan i utgångsläget en ansträngd ekonomi efter ett osäkert år under 2022.

Globalt har marknadspriserna för jordbruksprodukter fortsatt att falla den senaste tiden till följd av att det finns goda förutsättning för en god skörd på norra halvklotet. FAOs jordbruksprisindex föll med 2,6 procent under maj 2023 jämfört med närmast föregående månad. Sedan pristoppen i mars 2022 har priserna fallit med drygt 20 procent.

Sprängningen av Kachovka-dammen i Ukraina
Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina har åter ifrågasatts av Ryssland. Inspektionerna av fartyg med jordbruksprodukter från Ukraina har i varje fall temporärt avstannat. Den förmodade ryska sprängningen av kraftverksdammen i Ukraina kommer att ytterligare leda till produktionsbortfall genom att arealer översvämmats och att infrastruktur förstörts. På lite längre sikt finns oro för att jordbruksmark inte längre kommer att kunna bevattnas.

Grödornas utveckling
Vädret i de södra och mellersta delarna av Sverige har varit torrare än normalt under maj och inledningen av juni. Det har också förekommit nattfrost. Hittills är det främst vall och beten som tagit med skada av väderleken. Förstaskörden av vall har varit mindre än normalt, särskilt på lätta jordar och där det inte gått att bevattna. Om det kommer regn i närtid finns det dock möjlighet att uppkomna skördebortfall helt eller delvis kan kompenseras. Mest problematiskt just nu är det för den betesbaserade animalieproduktionen då vinterfoder måste användas för att kortsiktigt täcka foderbehovet.

Fortfarande förutsättningar för en god skörd
De höstsådda grödorna har hittills klarat sig bättre eftersom det finns fukt i marken på lite större djup. Om väderleken blir gynnsam finns fortfarande förutsättningar för en god skörd. På lättare jordar börjar även de höstsådda grödorna bli torkstressade. För de vårsådda grödorna är det ännu tidigt på växtsäsongen. Generellt sett brukar vårsådda grödor vara mer utsatta för torka än höstsådda grödor. Om det inte kommer regn inom de närmaste veckorna är risken stor för att även spannmål, oljeväxter m.fl. grödor också kommer att ta allvarlig skada. Spannmålshandeln förbereder sig för att skörden kan komma att ta skada av den torra och varma väderleken genom att annullera ingångna exportkontrakt.

Marknaden i Sverige
Arla sänkte priset på mjölk med 21 öre/kg för juni och Norrmejerier med 40 öre/kg. Orsaken till prissänkningen är sämre efterfrågan och att konsumenterna efterfrågar billigare produkter. Hittills har produktionen inte påverkats men det väntas lägre produktion, oaktat effekterna av torkan.
För kött har priserna kunnat bibehålls och t.o.m. höjas trots det ekonomiska läget. Ett av de ledande slakterierna höjde priset för griskött med 30 öre/kg och för smågrisar med 50 öre/kg för innevarande vecka. Slakterierna har uttalat att man höjer beredskapen för att kunna öka produktionskapaciteten om effekterna av torkan tilltar.
Jordbruksverkets försörjningsbalanser för första kvartalet 2023 visar att importandelen va konsumtionen ökat för griskött, fårkött och ägg. Däremot har andelen svenskt nötkött och fjäderfäkött ökat.

Lönsamhet
Om torkan fortsätter riskerar det att leda till både minskande intäkter och högre kostnader för svenska jordbrukare. Efter flera år i rad med osäkra förhållanden sätter det extra press på jordbrukare som i utgångsläget har en ansträngd situation.

/Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen

Hur går det för Jordbruksverkets uppdrag i livsmedelsstrategin?

Lämna ett svar

Livsmedelsstrategin syftar till en ökad och hållbar produktion av mat i Sverige. För Jordbruksverket är strategin central. Vi har integrerat den i vår verksamhet och den styr vårt arbete på många olika sätt.

Ett exempel är att den var vägledande när vi lämnade förslag till den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för åren 2023-2027. För att nå målen i livsmedelsstrategin har regeringen även lämnat uppdrag till oss i strategins handlingsplaner.

Jordbruksverket ansvarar för ett tiotal uppdrag och medverkar i ytterligare några som andra myndigheter ansvarar för. Flera av uppdragen har nu pågått några år och vi börjar se allt fler resultat.

Livsmedelsstrategin ska bidra till en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter bättre förutsättningar att göra medvetna val. Foto: Jesper Anhede.

Ett axplock av våra uppdrag och deras resultat

Uppdraget att säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden bidrar till att säkra tillgången till växtskyddsmedel i grödor som odlas i liten omfattning, till exempel i yrkesmässig odling av grönsaker. Här behövs det att staten bidrar eftersom företagen som marknadsför växtskyddsmedel för dessa mindre användningsområden oftast väljer att inte bekosta den försöksverksamhet som krävs för att preparaten ska kunna godkännas för användning i Sverige.

I våra uppdrag inom vildsvinspaketet har vi sett att efterfrågan på vildsvinskött ökar, inte minst i den offentliga sektorn. Genom vidareutveckling av smittsäkrad besättning gris minskar vi även risken för att smitta hos vildsvin ska föras över till grisuppfödningen.

Rapporten, där vi följer upp och utvärderar livsmedelsstrategin, har använts bland annat i Miljömålsrådets syntesarbete och i Mistra Food Futures. Enligt halvtidsutvärderingen av nationella forskningsprogrammet för livsmedel bör hänsyn tas till rapportens resultat när den strategiska forskningsagendan revideras.

I tre kommande blogginlägg kommer några av mina kollegor att fördjupa sig i uppdragen om växtskyddsrådet, kompetenscentrum för hantering av vatten i jordbruket och att utveckla arbetet med exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror.

Till dess kan du läsa en samlad rapport om status i alla våra uppdrag inom livsmedelsstrategin på vår webbplats. Rapporten är årligen återkommande och har skickats in till Tillväxtverket som har det nationella och regionala samordningsansvaret för livsmedelsstrategin.

//Andreas Davelid, handelspolitisk utredare

Svenskt jordbruk inleder stabilt 2023 men färre väntas investera på sikt

Lämna ett svar
Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar till följd av det oroliga marknadsläget. Foto: Michael Erhardsson

Läget i världen är fortsatt oroligt med stora prisrörelser till följd av det försämrade säkerhetsläget och effekterna av en global lågkonjunktur. Priserna för både jordbrukets produkter och de insatsvaror som jordbrukarna använder, exempelvis drivmedel, foder och gödning, visar tendenser att falla. Det gäller både globalt och i Sverige.

Stabil produktion i Sverige
Den tidigare oron för att det ska uppstå brist på gödning och andra insatsvaror verkar ha minskat. Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar till följd av det oroliga marknadsläget. Jordbruksverkets beräkningar visar att lönsamheten i svenskt jordbruk 2022 inte försämrades jämfört med 2021.

Oro på marknaden ger ökad risk för jordbrukarna
Det osäkra läget gör dock jordbrukarna känsligare än normalt för negativa signaler som till exempel fallande produktpriser, dyrare insatsvaror och högre räntor. Det skulle kunna leda till att produktionen minskar.

Litet intresse för investeringar i stallbyggnader
Jordbruksverkets statistik över antalet förprövade stallplatser visar att intresset för investeringar minskat under 2022. Förprövning görs inför ny- eller ombyggnad av djurstallar i syfte att granska stallarna ur djurskyddssynpunkt. Statistiken ger en indikation på hur investeringsviljan hos företagarna ser ut.

Det kan finnas flera orsaker till det svala intresset för att investera i stallbyggnader. 2022 har präglats av stor osäkerhet på marknaden och för en långsiktig verksamhet som jordbruk brukar osäkra förhållanden dämpa investeringsviljan. En annan orsak kan vara att 2022 var sista året av budgetperioden för den gemensamma jordbrukspolitik som pågått sedan 2014. Det kan finnas företag som valt att invänta den nya budgetperioden för att få längre tid på sig att utnyttja de investeringsstöd som finns för ny- och ombyggnation av stallar.

På sikt innebär lågt intresse för investeringar en risk att produktionen inte kan upprätthållas och det blir svårt att nå livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion.

Är du intresserad av att följa vår lägesrapportering?
Under 2023 kommer Jordbruksverket att sammanställa lägesrapporter för jordbrukssektorn varje månad på uppdrag av Regeringskansliet. Detta är en sammanfattning av den första. Nästa rapport kommer redan i mitten av februari.

Du som är intresserad av att följa utvecklingen hittar våra lägesrapporter här.

// Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Prognos för jordbruket fram till 2032

Lämna ett svar
För första gången väntas mjölkproduktionen i EU minska. Det beror på att antalet mjölkkor blir färre trots att avkastningen stiger. Fotograf: Jenny Lindberg

EU-kommissionens Outlook-rapport för 2022-2032 visar hur produktion, konsumtion, jordbrukets lönsamhet och miljöpåverkan utvecklas tio år framåt. Årets prognos har gjorts i en tid som kännetecknas av stor osäkerhet. Återhämtningen efter pandemin hade inte mer än påbörjats när Rysslands invasion av Ukraina startade. Det osäkra läget har tagit sig i uttryck i bl.a. kraftigt höjda priser särskilt för energi.

Vegetabilieproduktion
Avkastningen i växtodlingen väntas inte öka lika snabbt som tidigare beroende på bl.a. förändrat klimat, minskad insats av produktionsmedel och en övergång till odlingssystem där hög avkastning inte prioriteras. För att vända utvecklingen krävs ökade satsningar på innovationer och investeringar.

Bland enskilda grödor väntas odlingen av proteingrödor att öka. Bedömningen är att EU behåller en stark ställning på exportmarknaden för vete och korn men kommer att vara nettoimportörer av majs, ris och oljeväxter. På grund av minskad animalieproduktionen sjunker efterfrågan på foder.

Animalieproduktion
För första gången sedan EU-kommissionen började göra prognoser på medellång sikt väntas mjölkproduktionen i EU minska. Det beror på att antalet mjölkkor blir färre trots att avkastningen stiger. Den positiva utvecklingen för EU:s export av mejeriprodukter bedöms också avta under prognosperioden. Prognosen visar att konsumtionen av kött, särskilt nöt- och griskött minskar ytterligare. EU beräknas förbli nettoexportör av de flesta animalieprodukter.

Jordbrukets inkomster
Intäkterna för jordbrukarna beräknas bli stabila medan höga kostnader för produktionsmedel stimulerar till effektiviseringar. Även insatsen av arbetskraft väntas minska. Totalt innebär det att jordbrukets inkomster ökar med drygt en procent per år för perioden fram till 2032.

Konkurrenskraftsgruppens reflektioner
Jämfört med tidigare prognoser ligger huvuddragen i utvecklingen kvar även i årets prognos. Avtagande produktivitet har varit en realitet under åtminstone det senaste årtiondet liksom den nedåtgående konsumtionen av kött. Det som är anmärkningsvärt i årets prognos är att odlingen av proteingrödor inom EU väntas öka. Det kan bero på ökat intresse för att hitta alternativ till animaliskt protein. I tider med höga kostnader för produktionsmedel och skärpta krav inom CAP för en varierande växtföljd gynnas också proteingrödor. Den svaga ekonomiska utvecklingen i världen påverkar efterfrågan på dyra livsmedel, det kan vara en orsak till att EU:s export av mejeriprodukter väntas få en sämre utveckling än  tidigare. Trots de utmaningar som jordbruket i EU står inför finns en potential att göra kostnadsinbesparingar vilket enligt prognosen ger en positiv lönsamhetsutveckling för den kommande tioårsperioden.

Hela rapporten finnas att läsa på Medium-term (europa.eu)

/Bengt Johnsson, Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Negativ utveckling för svenskt kött samtidigt som äggmarknaden återhämtar sig

Lämna ett svar

I mars 2022 skrev jag ett blogginlägg om utvecklingen på köttmarknaden med rubriken ”Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp”. I september i år följde jag upp med inlägget ”Exceptionella händelser ger ny riktning på marknaden för kött och ägg”. Nu har det gått tre månader till och jag har precis räknat på marknadsutvecklingen till och med kvartal tre i år. Jag summerar utvecklingen årets första nio månader med en figur och du kan läsa mer om marknadsutvecklingen i Excelfilerna du hittar på vår webbplats.

Ett diagram som visar utvecklingen i form av procentuell förändring, av marknadsbalanser januari till september 20200 jämfört med samma period 2021

Som ni ser har de absolut största rörelserna skett på äggmarknaden och det beror på att produktionen återhämtat sig i år efter det svåra utbrottet av fågelinfluensa vintern och våren 2021. Den svenska äggproduktionen var till och med 6 procent högre januari-september 2022 än samma period året före fågelinfluensan bröt ut, alltså 2020. Viss överproduktion kan ligga bakom det faktum att äggproducenterna haft svårare än andra sektorer att få igenom prishöjningar för att täcka stigande kostnader. Ökad produktion ger en möjlighet att dra ner på importen och åter sälja svenska ägg på exportmarknaden. Trots kraftigt ökad export stärktes den svenska marknadsandelen, alltså vår förmåga att förse svenskarna med inhemskt producerade ägg, till 102 procent. På årsbasis har vi inte noterat en marknadsandel över 100 procent sen vi började våra beräkningar 1995. En brasklapp är att den här typen av hastiga och stora förändringar kan vara tillfälliga och således följas av en slags normalisering av marknadsbalansen.

Jag lämnar ägg och går över till kött. Rubriken på detta inlägg förmedlar en negativ utveckling för det svenska köttet under årets första nio månader, som består i minskad produktion överlag och ökad import som sänker marknadsandelarna för samtliga köttslag. Att vi dessutom äter mer kött 2022 än på många år, med ett ökat inslag av importerat kött, går stick i stäv med flera hållbarhetsargument. Till exempel visar beräkningar att svenskt kött har lägre miljöpåverkan än kött som producerats på många andra håll i världen. Svenskt kött har också mervärden som god djurväldfärd, god djurhälsa och låg användning av antibiotika. En ökad köttkonsumtion innebär ökad belastning på miljön, i alla fall om köttet inte är valt utifrån kunskap om hållbar produktion, och beaktat kostråden kan ökad köttkonsumtion dessutom vara negativt för hälsan hos personer som redan äter mycket kött. Sist men inte minst grumlar utvecklingen målen i den svenska livsmedelsstrategin, som bland annat är att öka den svenska hållbara produktionen av mat och vår försörjningsförmåga.

Nötkreatur på bete, ko och kalv
Foto: Urban Wigert

Vad ligger då bakom att kurvorna vänder efter flera år med positiv utveckling för svenskt kött?

Jag ser flera förklaringar:

  • Efter pandemin har våra restaurangbesök normaliserats under 2022 och det har drivit fram en ökad import av kött – för vi vet att andelen importerat kött är betydligt högre hos privata restauranger än både i offentlig sektor och i dagligvaruhandeln.
  • Den försämrade hushållsekonomin på grund av inflation, stigande räntor och energikostnader får oss alla att se över våra utgifter och det påverkar efterfrågan på de lite dyrare matalternativen – till exempel svenskt kött och ekologiskt. Svenska slakterier rapporterar om att det gått trögare med försäljningen av ädlare styckningsdetaljer på sistone.
  • Ökad kostnader för insatsvaror hos svenska köttproducenter kan ha påverkat produktionen negativt, även om avräkningspriserna ökat och trots allt gett ett hyfsat resultat 2022. En färsk rapport från Ludvig & Co ger mer information om lönsamheten året som gått samt en prognos för 2023. En sektor som haft det extra tufft är nötköttsproduktionen.
  • Konsumentundersökningar visar att färre konsumenter minskat sitt köttätande än tidigare år. Den här utvecklingen återspeglas bland annat i Matrapport 2021 signerad Food & Friends. Kan det helt enkelt vara så att vegotrenden svalnat och att en del konsumenter i alla fall tar ett steg tillbaka mot sina tidigare matvanor som bland annat för med sig ett ökat inslag av kött?

Vad händer 2023? Det är alltid svårt att ge ett tvärsäkert svar på hur utvecklingen kommer att se ut framöver, särskilt med tanke på att vi lever i en tid där kriser som framkallas av allt från virus till krig, handelspolitik och extremväder tycks avlösa varandra.

En plånbok med pengar

Rapporten från Ludvig & Co visar att lönsamheten för svenska bönder kan komma att sjunka under 2023 och det kan inverka negativt på produktionen och möjligheterna att investera i lantbruket. När det gäller efterfrågesidan är jag personligen övertygad om att konsumenternas positiva inställning till svenskt kött och viljan att bidra till en trygg livsmedelsförsörjning i landet genom att välja svensk mat är ordentligt grundmurad, i alla fall när vi själva handlar mat i dagligvaruhandeln. Kanske kommer vi gå från de ädlare och dyrare detaljerna till att äta fler delar av djuren som kostar mindre, och även minska hushållens matsvinn. Och vem vet, kanske svensk radhusbiff (blodpudding) gör storstilad entré i vår vardagsmeny? Jag tror i alla fall att efterfrågan på svenskt kött kommer stiga igen när hushållens plånböcker tjocknat till. Håller du med mig?

/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och en av kuggarna i Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Svenskt lantbruk har klarat årets utmaningar väl men står inför ett osäkert läge 2023

Lämna ett svar

Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Foto: Pixabay

Läget på marknaderna för jordbruksprodukter är fortsatt oroligt med stora prisreaktioner när ny information blir tillgänglig. De fortsatta striderna i Ukraina gör att exporten från detta område är osäker vilket driver priserna uppåt. En tilltagande lågkonjunktur i världen med risk för minskad efterfrågan drar priserna i motsatt riktning.

Produktion och priser globalt 2022
Avtalen mellan Ukraina, Ryssland, Turkiet och FN om att öppna för säkra leveranser av spannmål och gödning från Svartahavsområdet har sedan i augusti 2022 möjliggjort för export. Inför att den första avtalsperioden skulle löpa ut i mitten av november rådde stor osäkerhet om det skulle komma till stånd en förlängning. Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Det har gjort att spannmålspriserna åter fallit tillbaka. Särskilt Ryssland beräknas ha stora mängder spannmål som kommer att exporteras.

På södra halvklotet är skörden på väg att bärgas. I Sydamerika har torr väderlek påverkat avkastningen negativt medan det varit mer nederbörd än normalt i Australien.

Lågkonjunktur leder normalt till minskad efterfrågan, det drabbar särskilt dyrare livsmedelsprodukter. Priserna på den internationella auktionen för mejeriprodukter, Global Dairy Trade, har sjunkit med 30 procent sedan toppen i mars 2022.

Handelsgödsel 2022
Priserna på jordbrukets insatsvaror påverkas också av den globala utvecklingen. Priset på handelsgödsel är starkt kopplat till energipriset. Höga energipriser och bortfall av import av handelsgödsel från Ryssland och Belarus har drivit upp handelsgödselpriserna till rekordnivåer. De höga priserna ledde till att en stor del av tillverkningen av handelsgödsel i Europa stängdes ner under hösten. Under de senaste månaderna har import av handelsgödsel från alternativa exportländer kommit igång samtidigt som priserna på naturgas gått ner. Priserna på handelsgödsel har därför fallit tillbaka. Det kan dock fortfarande finnas oro för att det inte finns tillräckligt stor produktionskapacitet för att hinna ta igen det bortfall som uppstod under hösten. Skulle energipriserna öka till följd av exempelvis en kall vinter är risken stor att priserna på handelsgödsel stiger på nytt.

I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning. Foto: Pixabay

Produktion och priser i Sverige hösten 2022
I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning även om torka i samband med sådd kan ha påverkat oljeväxternas utveckling på ett negativt sätt. Produktionen av animalier har också varit i stort sett oförändrad jämfört med närmast föregående år.

Priserna till jordbrukarna i Sverige har stigit för i synnerhet mjölk. För kött har däremot prisuppgången stannat av och för nötkött har ett av de ledande slakterierna sänkt priset på grund av att efterfrågan på ädla styckningsdetaljer minskat.

Lönsamheten i svenskt jordbruk 2022
Konsultföretaget Ludvig & Co har med ledning av bokföringsmaterial från ett urval av sina kunder gjort en prognos för lönsamheten under 2022. Undersökningen visar att lönsamheten förbättras inom växtodling, mjölk och gris, däremot väntas lönsamheten försämras för producenter med nötköttsproduktion. Ludvig & Co konstaterar dock att skillnaderna mellan enskilda företag är större än normalt beroende på till vilka priser produktionsmedel köpts in och till vilka priser som produkterna kunnat säljas.

Utsikter inför 2023
Inför 2023 är utvecklingen svårbedömd på grund av det osäkra läget. Det finns faktorer som talar för fortsatt höga priser på jordbruksprodukter och produktionsmedel och det finns faktorer som pekar i motsatt riktning. Det osäkra läget för export från Östeuropa driver priserna uppåt medan oro för lågkonjunktur drar priserna neråt.  Eftersom prisnivån i utgångsläget är hög leder det till att fallhöjden är stor vilket betyder en större risk än normalt.

/Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen