Kategoriarkiv: livsmedelsförsörjning

Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp

Lämna ett svar

Kriser är nästan alltid av ondo men ibland utkristalliserar sig vinnare även i en krissituation. Trots att det är svårt att skymta något positivt med Covid-19 har betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion blivit tydlig för allt fler svenska konsumenter under pandemin. Det syns bland annat i statistiken för köttmarknadens utveckling och i attitydmätningar som företag och organisationer gör.

I slutet av februari varje år publicerar SCB statistik för import och export helåret innan och då är det möjligt att tillsammans med Jordbruksverkets statistik för jordbruksproduktionen beräkna marknadsbalanser för olika sektorer. De huvudsakliga ingredienserna i mina marknadsbalanser är produktion, import, export, totalkonsumtion och svensk marknadsandel. Parametrar som är viktiga att följa för att till exempel få ett hum om den svenska konkurrenskraften och konsumenternas preferenser.

Jag fokuserar på animaliska livsmedel; kött, mejeriprodukter och ägg. Rubriken tar upp köttet, för ägg och mejeri är pandemins effekter inte lika tydliga och för äggsektorn är det förra årets utbrott av fågelinfluensa som satt störst spår på marknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare.

Stora svängningar i importen av kött
Under pandemin minskade uteätandet kraftigt till förmån för större matutgifter i dagligvaruhandeln och fler måltider i hemmen. Det gjorde att importen av kött minskade mer än tidigare, eftersom efterfrågan på svenskt kött är betydligt högre när vi handlar i dagligvaruhandeln än när vi äter på restaurang. I perspektivet att vi i normala tider lägger nästan en tredjedel av våra utgifter för mat & dryck på restaurangbesök är det inte så konstigt att färre restaurangbesök under pandemin gav ringar på livsmedelsmarknaden. I takt med att vaccinationsgraden ökade och restriktionerna lättade gick vi successivt tillbaka till vårt tidigare sätt att leva och när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster avtog också importminskningen. Efter att ha minskat kraftigt 2020 ökade importen av animaliska livsmedel 2021 inom alla sektorer utom lammkött.

Konsumtionen av kött väcker intresse
Jag har bevakat marknadsutvecklingen för kött i flera decennier. Första halvan av den här perioden var intresset svagt för hur mycket kött vi åt, var det kom ifrån eller varför vi åt som vi gjorde. Vi vet alla att det ser helt annorlunda ut idag, av skäl kopplat både till värderingar och hållbarhet.

Konsumtionen av kött totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade emellertid konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. Konsumtionen i slaktad vikt landade på 80,1 kg/capita.

Enligt tumregeln att halvera den nivån för att ge ett hum om hur mycket kött som hamnar på tallriken åt vi alltså cirka 40 kg kött/capita förra året. Den viktigaste orsaken bakom ökad köttkonsumtion 2021 var att importerat kött återkom när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster – det uppstod helt enkelt ett större utbud av kött igen. Ökningen ska också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor. Man kan bildligt uttrycka det som att köttkonsumtionen tillfälligt körde av vägen ett par år men att den nu är på väg tillbaka till tidigare hjulspår.

Men det finns också andra tänkbara förklaringar till ökningen och en av dem är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas. Många trender är superheta till en början, vartefter några klingar av med tiden medan vissa normaliseras. I omvärldsbevakningen ser jag också att fokus hos många konsumenter, företag, organisationer och beslutsfattare flyttas allt mer mot ett annat område: hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. Oro i omvärlden får oss att grubbla över om och hur vi klarar kriser och vi agerar därefter, exempelvis genom att köpa mer mat med svensk märkning. Vi blir måna om att gynna en näringsgren vi absolut inte kan klara oss utan – och visst har djuren en viktig plats i ett robust svenskt lantbruk?

En annan faktor som kan ha haft viss inverkan på ökad köttkonsumtion är att gränshandeln fått fart igen, framför allt gentemot grannlandet i väster. Norska invånares inköp av livsmedel i Sverige klassas som svensk konsumtion och när gränshandeln var i princip stillastående under pandemin påverkade det också svenska konsumtionssiffror för kött negativt.

Stabil svensk marknadsandel för kött trots ökad import
Den positiva utvecklingen för svensk marknadsandel har varit tydlig i många år. Konsumentundersökningar visar att vi idag alltjämt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel, det framgår bland annat av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året och det är samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från produktionsbortfallet som uppstod under fågelinfluensan så stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

Den svenska produktionsutvecklingen spretar
För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021. Importen ökade för att täcka efterfrågan på ägg. En anledning till produktionsminskningen för nötkött är att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, med syfte att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Eftersom det är långa uppfödningstider för nötkreatur blir effekten ett längre tapp i hur många djur som skickas till slakt. Produktionen av matfågel och griskött ökade och för matfågel har ökningarna legat på omkring 5 procent årligen sedan 2019. På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.

Stor kostnadsökning för svenskt lantbruk
Andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga till följd av att pandemin skapat flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg även producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020. Om vi istället blickar framåt har Jordbruksverket i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022.

I början av året beslutade regeringen om en stödmiljard till svenskt lantbruk. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt. Efter beslutet om stödmiljarden inledde Ryssland invasionen av Ukraina och det har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle.

På kort sikt bedöms det inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Det finns dock en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på en del insatsvaror. Vi hör även redan nu på nyheterna om svenska fiskebåtar som inte har råd att lägga ut från hamn på grund av höga bränslepriser och om lantbrukare som räknar på huruvida ekonomin går ihop om stallarna fylls med djur som behöver dyrt foder. Samtidigt stiger producentpriserna och vecka 12 aviserade större svenska slakterier rejäla höjningar för flera djurslag som kommer synas i Jordbruksverkets prismätningar inom kort. En utblick i EU visar att producentpriserna stiger även där och i Tyskland har nötköttspriserna haft en i det närmaste explosionsartad utveckling de senaste veckorna.

Även konsumenterna måste bidra till att täcka de ökade kostnaderna för livsmedelsproduktionen och stigande matpriser börjar ge avtryck på konsumentprisindex, det visar

SCBs beräkningar till och med februari i år. Priserna för mat och alkoholfri dryck har ökat med 2,2 procent årets första två månader och prisnivån i februari 2022 var 4 procent högre än ett år innan.

Jordbruksverket informerar löpande om hur det oroliga världsläget påverkar livsmedelsproduktionen, bland annat den blogg du just nu läser.  

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Vad vi gör med anledning av Rysslands invasion av Ukraina

Lämna ett svar
EU-flagga mot blå himmel. Foto: Kentaroo Tryman, Scandinav bildbyrå

Jordbruket är en samhällsviktig funktion. Både inom Sverige och på EU-nivå tas nu en lång rad initiativ som ska motverka de negativa effekterna av kriget.

I Sverige

Jordbruksverket bevakar hur konsekvenserna blir av sanktionerna mot Ryssland och andra internationella beslut för lantbruket och livsmedelsindustrin. Vi samverkar med regeringen, andra myndigheter, branschorganisationer och privata aktörer för att skapa en gemensam lägesbild.

Jordbruksverket:

  • deltar tillsammans med näringsdepartementet i EU-kommissionens diskussioner om åtgärder för en ökad jordbruksproduktion 2022 och användning av krisreserven.
  • har upphandlat tjänster för isolering av sällskapsdjur från Ukraina med okänd hälsostatus eftersom rabies förekommer hos hundar och katter i Ukraina. Force majeure-undantag gäller för sällskapsdjur som kommer med sin ägare på flykt undan kriget.
  • har beredskap att införa åtgärder som beslutas på nationell eller EU-nivå.
  • har utformat dispenser för icke ekologiskt foder till djur som föds upp ekologiskt. Denna åtgärd infördes i januari med anledning av pandemin, men behovet bedöms öka med anledning av kriget i Ukraina
  • arbetar med att få ut den miljard i stöd till jordbruket som regeringen beslutat om med anledning av de höga kostnaderna för insatsvaror.
  • har tillsatt en analysgrupp som följer den ekonomiska utvecklingen i lantbruksnäringen.

Inom EU

Just nu pågår ett omfattande arbete på EU-nivå för att mildra effekter av invasionen samt stärka den EU-gemensamma marknaden på lång sikt. Detta omfattar bland annat:

  • flera förslag kopplat till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, som ska underlätta produktionsökningar och motverka effekter av höga priser på insatsvaror. Exempelvis diskuteras möjlighet till skörd på ekologiska fokusarealer, utökade förskott på stöd samt aktivering av krisreserven för stöd till lantbruket.
  • förslag som underlättar möjligheten att ersätta produkter som handlats med inom de områden som berörs av krig eller sanktioner.
  • initiativet REPowerEU som innehåller förslag på åtgärder för priser, lageruppbyggnad och minskat beroende av gas från Ryssland.
  • en ny expertgrupp för livsmedelsberedskap som noga följer utvecklingen och föreslår åtgärder.
  • en referensgrupp för grissektorn och dess särskilt utsatta situation med anledning av risk för afrikansk svinpest, pandemin som inneburit prispress och det höga kostnadsläget för insatsvaror.

Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Kriget i Ukraina påverkar lantbruket på många sätt

Lämna ett svar
Hamnen i Odessa. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. Foto: Pixabay.

Rysslands invasion av Ukraina och kriget som pågår får flera följdverkningar runt om i världen. Oron på marknaderna för jordbrukets produkter består, med stora prisförändringar från dag till dag. Under den senaste veckan har priserna stigit på flera områden. Jordbruksverket följer noga konsekvenserna för svenskt jordbruk och livsmedelsförsörjning. På EU-nivå följer man också situationen och har startat upp flera initiativ för att motverka negativa effekter på EUs jordbruk.

Kriget stoppar export från Ukraina och Ryssland
Det är omöjligt att lasta ut spannmål från Svarta havet, såväl från Ukraina som från Ryssland. Det återstår en del av 2021 års skörd som ännu inte har levererats. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. På kort sikt är det omöjligt att fullt ut ersätta de kvantiteter med spannmål som av olika skäl inte kan exporteras från svartahavsområdet. Runt om i världen har länder vidtagit åtgärder för att skydda sig mot prisökningarna. De importberoende länderna har tillåtet handel från flera länder och sänkt kvalitetskraven, medan andra länder begränsar möjligheterna till export.

Möjligheten att odla är begränsad
På kort sikt är det oron för den kommande vårsådden och skötsel av grödorna i Ukraina som dominerar. Det är främst majs och solrosor som ska sås under våren. Rena krigshandlingar begränsar möjligheterna men även att det råder brist på produktionsmedel som drivmedel, gödning och arbetskraft. På lite längre sikt är det osäkert hur stor del av landets areal som kommer att höstsås med vete. Vete är en stor exportvara från Ukraina, vid sidan om majs och solrosprodukter. Det är i nuläget svårt att avgöra hur stort produktionsbortfallet blir men utbudet från regionen kommer sannolikt att minska.

Bortfall av energi, foder och handelsgödsel drabbar hela EU
Ytterligare en osäkerhetsfaktor är vilka sanktioner som Ryssland kommer att sätta in mot omvärlden. Ryssland har redan förut skickat att handeln med råvaror kommer att begränsas men har inte i detalj specificerat vilka produkter som avses. För EU är bortfall av energi, foderprodukter och handelsgödsel särskilt kännbart.

Extra kännbart för bönder med djur
Sverige påverkas mindre av minskat utbud av spannmål från svartahavsområdet eftersom Sverige är nettoexportör av spannmål. Däremot kan minskad tillgång på handelsgödsel bli kännbar till sommaren/hösten 2022 då planeringen av höstsådden av spannmål och oljeväxter påbörjas. En hög prisnivå kommer sannolikt att gälla även för kommande spannmålsskörd i världen och tillika i Sverige, vilket tillsammans med höga priser på andra insatsmedel ger fortsatt kännbara negativa effekter för djurbönder.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
14 mars 2022

Jordbruksverket upphandlar insatser för att öka kompetensen om lokala livsmedelskedjor hos rådgivare

Lämna ett svar
Foto: Jesper Anhede

På Jordbruksverket brukar vi prata om vårt förutsättningsskapande arbete. Vi ska ge rätt förutsättningar till näringen och de som hjälper näringen. En viktig del i det är att förmedla kunskap och se till att rådgivarna kan hålla sig uppdaterade på den aktuella utvecklingen i respektive bransch och inom olika temaområden. Vi har haft fokus på primärproduktion och miljörådgivningen och kunskapen kring den. Men nu utökar vi vårt erbjudande av fortbildning till rådgivare som är verksamma inom livsmedelskedjan.

Om produktionen av livsmedel ska öka lokalt behöver vi se till att lantbrukare och livsmedelsproducenter hittar sina kunder. Att närproducerade livsmedel blir tillgängliga fysiskt och digitalt, att livsmedelsproducenter slipper onödiga mellanhänder, att säsongsberoendet i leveranserna minskar, att de lokala värdekedjorna stärks samt att den lokala livsmedelsförsörjningen ökar. Vi behöver även lösa utmaningar vad gäller transport, distribution och logistik i glesa landsbygdsstrukturer, lagring, marknadsutveckling, förpackning och liknande. Inom och utanför produktionsområdet. Genom detaljhandeln, restaurang och via direktförsäljning.

Detta är högaktuella frågor och vi vill ge möjlighet för rådgivare att uppdatera sig, titta hur andra har gjort, ta till sig digitaliseringens möjligheter, se på andras affärskoncept, och upptäcka kopplingen till platsen där livsmedel produceras.

Därför erbjuder vi rådgivningsaktörer genom upphandling att utbilda sin egen personal eller skapa fortbildningar för externa och fristående rådgivare. Sista dag att lämna anbud på upphandlingen är den 6 april 2022 via Tendsign. 

Upphandlingen hittar ni HÄR.

/Amanda Karltorp och Tobias Kreuzpointner, samordnare på Jordbruksverkets näringsutvecklingsenhet

Läget i svenskt jordbruk inför 2022

Lämna ett svar
Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Foto: Scandinav.

Snabba kostnadsökningar under senare delen av 2021 har gjort att det spridit sig en stark oro i jordbrukssektorn om den framtida lönsamheten. Jordbruksverket har i samarbete med näringen gjort en analys av hur olika faktorer kan komma att påverka lönsamheten under 2022.

Möjligheter

Avräkningspriserna har utvecklats starkt för flera viktiga produkter under 2021 och prognoser tyder på en fortsatt relativt stark prisnivå  under 2022.

Höstsådden av spannmål och oljeväxter blev stor under hösten 2021 vilket vid normal väderlek ger förutsättningar för en stor skörd nästa år och minskar behovet av en omfattande vårsådd.

Tillgång på foder är generellt sett god vilket är en stor skillnad jämfört med krisåret 2018. Det finns inga tecken som tyder på utslaktning av djur.

Torkkrisen 2018 ledde till ett stort inkomsttapp för jordbruket. Några relativt goda år har givit möjligheter att åter börja bygga upp reserver på företagen.

Hot

Konjunkturutvecklingen i samhället pekar mot tilltagande inflation och stigande räntor.

Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Även kostnader för frakter har gått upp kraftigt. Det drabbar särskilt jordbruket eftersom sektorn är starkt beroende av frakter både av insatsvaror och av de färdiga produkterna.

Det finns risk att det kan bli brist på vissa produktionsmedel. Kvävegödsel är ett annat produktionsmedel där brist kan uppstå, läget är särskilt känsligt för gödning då handeln kan bli en bricka i ett storpolitiskt spel.

Höga priser på kraftfoder gör att djur nu utfodras mer med grovfoder vilket ger en långsammare tillväxt. På sikt finns det viss risk för underutfordring och sämre hull vilket i sin tur ger en sämre djurvälfärd och medför risker för djurhälsan.

Premiärledet har en svag ställning i livsmedelskedjan och eventuella prisökningar kan få svårt att slå igenom.

Ökad inflationstakt i stort kan leda till att konsumenterna minskar efterfrågan på livsmedel av hög kvalitet.

Utblick mot 2022 – lönsamhet

Utgångsläget för svenskt jordbruk inför 2022 är blandat med både möjligheter och hot. Fortsatt risk för stigande priser för insatsvaror och svårigheter att höja priserna ytterligare kan i ett negativt scenario leda till att jordbruket tappar en miljard kronor i sektorsinkomst under 2022 jämfört med 2021, medan bl.a. stigande produktpriser mildrar inkomstbortfallet.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Exploatering av jordbruksmark har förhoppningsvis inte framtiden för sig

1 svar

Arealen åkermark i Sverige minskar stadigt sedan många decennier tillbaka. Enligt en ny rapport från oss, som du hittar här, så minskade åkerarealen ytterligare med 30 000 hektar mellan åren 2016 och 2020. Av dessa var det cirka 3000 hektar som försvann på grund av exploatering, det vill säga att man bygger hus, vägar och järnvägar på den. 

Åkermark som blivit bostadsområde

Oroande att åkermark fortsätter försvinna

Jordbruksmark försvinner också därför att man väljer att inte bruka den. Den växer då igen och blir skog. Skillnaden är att den marken kan bli åkermark igen utan alltför stora insatser om det skulle behövas i framtiden. Det gäller däremot inte den jordbruksmark som försvunnit på grund av exploatering.

När åkermark omvandlats till järnväg, hustomter eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar. Svensk jordbruksmark har enligt prognosen framtiden för sig i ett förändrat klimat när matbehovet ökar men odlingsförutsättningarna på många håll i världen blir sämre.

Motsvarande 6000 fotbollsplaner exploateras

Mer mark används för byggande av bostäder. Vi tar därför regelbundet fram rapporter om hur mycket jordbruksmark som exploateras i Sverige.

Under perioden 2016 – 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.

En större del av exploateringen har bestått av byggande av bostäder kring landets tätorter än under tidigare perioder. Samtidigt fortsätter trenden att mindre arealer tas i anspråk för byggande av vägar eller järnvägar.

Mest i Skåne och Västergötland

Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett under perioden, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats. Det är en ökning från ungefär 70 hektar under föregående period.

I ett fåtal kommuner har ingen exploatering av jordbruksmark skett, till exempel Kiruna, Danderyds och Gällivare kommuner.

Bilden visar sammanlagd exploatering av bebyggelse, vägar och järnvägar under 5-årsperioderna 2006–2010, 2011–2015 samt 2016–2020 angivet i hektar (Ha), uppdelat på län.

/Tobias Markensten och John Andersson på Miljöanalysenheten

Hur står till med svensk ägg- och köttmarknad i halvlek 2021?

Lämna ett svar

Vi är många som följer den svenska livsmedelsmarknaden i normala tider och under pandemin upplever jag att intresset växt. Kanske har fler medborgare blivit varse hur viktigt det är med stabil försörjning av mat och andra förnödenheter när världen är i gungning? Varje kvartal beräknar jag marknadsbalanser för kött och ägg. De visar i grova drag hur produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel utvecklas. Nu har jag publicerat en uppdatering för första halvåret 2021. Jag börjar med äggen, ett område som sticker ut i siffrorna den här gången.

Figuren visar att vi under lång tid haft en hög marknadsandel svenska ägg. Ökad konsumtion har tillgodosetts genom ökad svensk produktion snarare än import. Nästan alla ägg som säljs i svensk dagligvaruhandel är producerade av svenska höns. De importerade äggen hamnar främst i industriledet.

Från en långvarigt stabil utveckling syns ett rejält lappkast i år. Till och med juni minskade produktionen med 14,1 procent, importen ökade med 16,7 procent, exporten minskade med 41,5 procent, totalkonsumtionen minskade med 5,7 procent och den svenska marknadsandelen minskade med 9,4 procent. Förklaringen ligger i det stora utbrottet av fågelinfluensa i vintras. Men enligt äggbranschen närmar sig nu produktionen normal nivå igen och det ska heller inte längre råda någon brist på svenska ägg i butikerna. Emellertid lär vi se effekten i marknadsbalansen året ut eftersom den inkluderar de svåra månaderna under vinter, vår och försommar.

Jag lämnar fågelviruset och går till ett annat alltför välbekant virus som påverkar köttmarknaden. Jag bloggade senast i juni på det här temat och plockar upp ett citat: ”Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…”. Det handlar mycket om att vi minskade vårt uteätande under den tuffaste fasen av pandemin och de restriktioner som rådde då. Eftersom andelen importerat kött är mycket högre i restaurangsektorn än i dagligvaruhandeln föll också efterfrågan på importerat kött under den här perioden.

Enligt SCB tappade restaurangbranschen 20 procent i försäljning förra året. Jag har inte hittat statistik för 2021, men vi vet att restriktionerna lättat och noterar med ögat att restaurangerna har allt fler gäster. Detta är också en orsak till att den stora importminskningen av kött 2020 börjar återgå till en mer normal minskningsnivå. Importen av nötkött som låg på minus 18,6 procent första kvartalet backade bara 0,3 procent första halvåret medan importen av matfågel gick från en minskning med 11,5 procent första kvartalet till en ökning med 1,2 procent första halvåret.

En 7-procentig minskning av köttkonsumtionen första kvartalet har ersatts av en 2-procentig minskning första halvåret. En förklaring är att importminskningen avtagit, en annan den ökade matfågel- och grisproduktionen. Det finns helt enkelt mer kött på marknaden. Men skillnaden är stor mellan köttslagen, för matfågel ökade konsumtionen med 1,6 procent per capita första halvåret medan den minskade i varierande grad för övriga köttslag.

Den krympande produktionen av svenskt nötkött då? Hur kan en sektor som upplever god efterfrågan och höga priser minska i produktionskvantitet med över 7 procent? Jo, förklaringen ligger i att producenter idag sparar kvigor och kor – både för att bygga upp besättningen efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt nötkött. Man måste helt enkelt välja bort den höga prisnotering för slaktdjur som betalas just nu. 

Även lammarknaden karakteriseras av minskad produktion men här har jag fått signaler från branschföreträdare att många mindre aktörer som haft får som hobbyverksamhet valt att inte starta upp i samma skala efter torkan. En del äldre fårproducenterna som pensionerat sig har heller ingen som tar över, trots att det i alla fall just nu betalas höga avräkningspriser för lamm.

Och så några ord om grismarknaden. Vid det här laget är vi vana vid att se minussiffror på importutvecklingen, den trenden inleddes redan 2014. Marknadsbalansen för griskött visar också en stabil ökning av svensk marknadsandel men också ett konsumtionstapp. Vi äter mindre griskött men mer svenskt. I år har exporten ökat med 39,5 procent på grund av att vi dragits med i det kraftiga suget efter europeiskt griskött på stora marknader. Nu har dock den kinesiska grisköttsproduktionen kommit tillbaka med full kraft efter att ha brottats med svinpest i flera år Produktionen i Kina var 35 procent högre första halvåret i år än samma period 2020 enligt Jordbruksaktuellt och det betyder att Kinas hunger efter importerat griskött minskat påtagligt.

Det betyder tuffare tider med prispress även i EU, något som redan syns bland annat i grannlandet Danmark. Sverige påverkas mindre av svängningarna på exportmarknaden eftersom vi har en stabil hemmamarknad för vårt griskött.

Något annat som alltid påverkar djurbönderna är tillgång och pris på foder. De internationella priserna på spannmål och proteinfoder är på en mycket hög nivå, en liknande utveckling som vi sett för de globala livsmedelspriserna. I Sverige har sommaren erbjudit god tillgång på både bete och grovfoder i de flesta delar av landet. Det regn som fallit under augusti kan leda till att en del brödspannmål klassas ner till foderkvalitet och det kan trycka ner de svenska foderpriserna.

Det är dags att avsluta det här ganska långa blogginlägget. Hur utvecklingen av marknadsbalanserna för kött fortsätter framöver, jag tänker främst på importen och den svenska marknadsandelen, beror bland annat på hur konsumenternas ökade medvetenhet om köttets ursprung slår igenom i restaurangledet. Flera undersökningar visar att svenskt ursprung rankas allt högre av konsumenter – vi vill handla svenskt av flera skäl och jag tror många människor idag har en god kunskap om de mervärden mat med blågul certifiering är laddade med. För några år sedan tog Jordbruksverket fram en serie kunskapsunderlag om svenska mervärden i produktionen av jordbruksvaror. Ni har hört och läst det förut, i generella drag handlar det om att svenskt jordbruk har relativt låg miljö- och klimatpåverkan, god djurvälfärd, låg antibiotikaförbrukning, samt att det svenska jordbruket bidrar till viktiga ekosystemtjänster, sysselsättning och ekonomisk hållbarhet, den svenska försörjningsförmågan och så vidare. Ingen sektor nämnd och ingen glömd.

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten

Jordbrukssektorns utveckling fram till 2030

Lämna ett svar

OECD och FAO har publicerat sin årliga prognos över den globala utvecklingen i jordbruket för den kommande tioårsperioden och här kommer vår sammanfattning. Årets rapport domineras av de effekter som pandemin har haft och kan komma att få för jordbruket framöver. Jordbruket har visat stor motståndskraft mot de påfrestningar som pandemin givit upphov till och påverkan har varit mindre jämfört med många andra delar av samhället. Livsmedelsförsörjningen har kunnat säkerställas i världen på ett tillfredställande sätt även om det lett till stigande matpriser som drabbat många människor runt om i världen.

Nyfikna kor och nyfiken liten pojke. Foto: Benny Karlsson, Scandinav

En utmaning att nå målet Ingen hunger

OECD/FAO förutser att en återhämtning påbörjas redan under 2021 efter den nedgång som skett i världsekonomin till följd av pandemin. Den nivå som man tror kommer ha uppnåtts till 2030, mätt i BNP, är dock lägre än vad som prognosticerades innan pandemin bröt ut. Det gör att det kommer att bli en svår utmaning att nå det uppställda mål för 2030 om att det inte ska finnas någon hunger i världen.

Den ökande efterfrågan på biodrivmedel tros minska

Andra frågor som OECD/FAO lyfter i årets rapport är att tillväxttakten i animaliesektorn behöver minska i höginkomstländer för att dämpa efterfrågan på foderprodukter. OECD/FAO förutser att ökningstakten i efterfrågan på biodrivmedel minskar under den kommande tioårsperioden. Aktiva politiska beslut för att stödja övergång till eldrivna fordon och prioritering av restprodukter som råvara i produktionen är viktiga orsaker till att efterfrågan på jordbruksprodukter i energisektorn förväntas minska.

Ett mer produktivt jordbruk snarare än mer åkerareal

OECD/FAO lyfter också betydelsen av investeringar, såväl offentliga som privata, för att produktivitetstakten ska utvecklas i en positiv riktning. Ökad produktivitet står för nästan 90 procent av den produktionsökning som förväntas till 2030 medan ökad areal bara svarar för knappt 10 procent.

Fortsatt behov av klimateffektiva produktionsmetoder, särskilt inom animalier

Jordbrukets klimatpåverkan är fortsatt stor, men OECD/FAO tror inte att utsläppen av växthusgaser kommer öka lika snabbt som produktionen ökar. Samtidigt slår man fast att det finns fortsatt behov av att utveckla klimateffektiva produktionsmetoder, speciellt i animaliesektorn.

Och hur blir det med priserna?

Priserna på jordbrukets produkter har stigit kraftigt under 2020, mycket beroende på stark efterfrågan från den kinesiska fodermarknaden. Stark produktivitetsutveckling leder dock till att det åter blir en långsiktigt fallande pristrend. Fallande priser drabbar särskilt småjordbrukare som har svårt att anpassa kostnadsnivån. Varierande väder, smittsamma djur- och växtsjukdomar, varierande insatsvarupriser och konjunktursvängningar är några faktorer som kan leda till prisvariationer för jordbruksprodukter under prognosperioden. 

Här hittar ni hela OECD-rapporten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Missade du första delen av vår nya seminarieserie om livsmedelsstrategin?

Lämna ett svar

Jordbruksverket är en viktig aktör i arbetet med livsmedelsstrategin då vi leder och deltar i flera olika uppdrag i handlingsplanerna och bidrar på olika sätt till att livsmedelsstrategins mål nås. I en ny seminarieserie Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin berättar vi om det vi gör kopplat till livsmedelsstrategin och hur vi bidrar till en ökande och hållbar matproduktion i hela Sverige.

På det första webbinariet berättade jag om livsmedelskedjans utveckling baserat på vår årliga rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Väldigt kort kan man på aggregerad nivå säga att produktionen har ökat sedan 2011, medan lönsamheten varit oförändrad och utvecklingen av vissa miljöindikatorer visar positiva trender över tid medan andra är i behov av trendbrott.

Det övergripande målet i livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. För att kunna nå livsmedelsstrategins mål om en ökad produktion så behöver företagen vara konkurrenskraftiga. För utan lönsamhet kan företagen inte överleva, de kan inte få avkastning på satsat kapital, eller investera i nya och hållbara tekniker. Ett sätt att öka lönsamheten är att fler konsumenter väljer svenska produkter och är villiga att betala för de svenska mervärdena. Per-Göran Sigfridson, grisproducent i Kalmar och engagerad i LRF Sydost och Håkan Seiborg, ICA-handlare i Växjö pratade om hur vi får konsumenter att välja och betala för svenska mervärden.

När det gäller utvecklingen av miljöindikatorerna finns det flera miljöområden som är i behov av ett trendbrott, t.ex. behöver situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald förbättras och användningen av växtskyddsmedel bli mer hållbar. Vårt nästa webbinarium den 21 september kommer att fokusera just på användningen av växtskyddsmedel. Boka gärna in dagen redan nu!

Om du missade premiären kan du nu se det inspelade seminariet i efterhand på vår webbplats här.

/Camilla Burman som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Lämna ett svar

Fler gula buntband?

Det är några månader sedan Jordbruksverket avslutade den stora insatsen hos en äggproducent i Mönsterås som drabbats av fågelinfluensa. Som mest var det upp emot 200 personer som jobbade samtidigt på gården med att hantera avlivning, packande och bortforsling av de smittade hönorna. Nu pågår ett stort arbete med att lära av erfarenheterna. Det är en utmaning att hitta alla åtgärder som gör att vi hanterar ett liknande fall ännu bättre. Ju mer vi kan minska risken för vidare spridning, desto större är chansen att inte fler djur och djurägare behöver drabbas.  Utbrotten av fågelinfluensa, likväl som andra utbrott och kriser, kan också påverka tillgången på livsmedel och har betydelse för företagens utveckling.

default

I Mönsterås köpte vi exempelvis in svarta, extra tjocka säckar att packa hönorna i. Samtidigt började vi med att köpa svarta buntband. Det var därför svårt att se vilka säckar som var förslutna eller inte. Slutsatsen blev att buntbanden behövde vara klargula!

Foto: Johan Loberg

Bestämmer vi då att alla buntband ska vara klargula nästa gång? Nja, det kan ju bli så att extra tjocka säckar bara finns tillgängliga i gult nästa gång. Åtgärden blir istället att bestämma villkor för säckarna (extra tjocka) och villkor för buntbanden (klar färg som syns mot säckarnas färg).

Inom krisberedskapen behöver vi alltid resonera på liknande sätt. Ingen lösning får vara huggen i sten, vi måste alltid vara beredda att anpassa hanteringen efter situationen. Att ha förberedda alternativ och bra beslutsunderlag ger dock alltid en bra beredskap!

Visste ni förresten att olika plaster i buntband klarar kyla olika bra? Det märkte vi i Mönsterås, när det någon dag var -20 grader, då fungerade inte de gula buntbanden….

/Catrin Molander som är chef för beredskap och krishantering på Jordbruksverket