Kategoriarkiv: Okategoriserade

Vad är egentligen priset för ett svenskt påskägg?

2 svar
Lösviktsgodis till påskägget. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

På väg hem från skivstångspasset på Friskis igår lunch stannade jag till för att inhandla godis till de numera stora barnens påskägg. Hektopriset var 9,90 kr så ett kilo lösviktsgodis som jag stoppar i ett påskägg kostar en hundring. Jag hade räknat med gladare priser på godiset inför påsk, men så var inte fallet. Kanske har även godisbranschen drabbats av ökade kostnader och då får man som konsument ta sitt ansvar. Hur som helst – jag betalade gladeligen 120 riksdaler för den lilla hinken med färgglada godsaker (fast nu väger den mindre än 1,2 kg eftersom jag smakat lite). Senare på kvällen upptäckte jag att vår matbutik har extrapris till påsk på godiset med 49 kr/kg och då rann snålvattnet till och jag fyllde en påse. Vi är välrustade med godis i påsk!

Ägg. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

Från godisägg till hönsägg. Om vi utgår från att ett hönsägg väger 62,5 gram åt vi 192 färska ägg per person 2020, lägger vi till de ägg som används till förädlade produkter blir det 237 stycken. Preliminära siffror för 2021visar att den totala konsumtionen backade från 237 till 222 ägg förra året. Att det minskade så pass mycket beror till stor del på det svåra utbrottet av fågelinfluensa och bristen på svenska ägg som följde.

Ett kilo påskägg från svenska äggproducenter kostar cirka 45 kr om jag väljer 12-pack EMV-ägg från frigående höns inomhus. Om jag istället väljer 20-pack EMV-ägg från samma inhysningssystem kostar ett kilo cirka 30 kr och äggen med ekologisk certifiering landar runt 60 kr per kilo. Det är alltså upp till tre gånger så dyrt att äta ägg från godistillverkaren än ägg från svenska hönor! Nu ger jag mig inte in på att ens försöka jämföra produktionskostnader, påslag och marginaler för godisägg och hönsägg. Jag kan i all fall konstatera att ägg från höns är ett billigt livsmedel – som innehåller betydligt mer näring än godisägg. Tänkvärt!

Om jag utvidgar jämförelsen till både godis i påsktider och andra animaliska livsmedel är kilopriserna i butik följande (källa är förutom lösviktsgodiset online-sidan hos en dagligvarukedja):

  • 250 kr för fryst laxfilé
  • 231 kr för Anton Bergs hasselnötsägg
  • 150 kr för färsk majskyckling
  • 100 kr för färsk kycklingfilé
  • 100 kr för lösviktsgodis på godisbutiken
  • 99 kr för svensk nötfärs
  • 97 kr för svensk fläskytterfilé
  • 93 kr för svensk prästost
  • 60 kr för svenska ekologiska ägg
  • 49 kr för lösviktsgodis till påskpris på mataffären
  • 45 kr för svenska ägg i 12-pack frigående inne
  • 30 kr för svenska ägg i 24-pack frigående inne

Jag har läst artiklar om att äggöverskott hållit nere priset under lång tid och det faktum att ägg är en vanlig kampanjvara bidrar säkert till prispressen. Vi konsumenter förväntar oss nog ägg till extra låga priser inför påsk och andra högtider. En kollega har noterat att man får köpa ett större paket ägg för 1 krona om man handlar mat för en viss summa hos en dagligvarukedja här i Jönköping. Jag hoppas att det vi betalar för maten, oavsett om det är kampanj eller inte, sipprar ner i tillräcklig utsträckning till lantbrukaren så att hen kan fortsätta att stadigt förse oss med säkra livsmedel och ekosystemtjänster. Fast just nu vet vi att kostnaderna ökar mer och snabbare än intäkterna.

Redan 2021 började lantbrukets kostnader för insatsvaror stiga

Då berodde det på att pandemin skapade flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, djursjukdomsutbrott och fraktproblem. Den ryska invasionen av Ukraina har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle. Ingen vet hur priskurvan utvecklar sig framöver eller om det till och med kan uppstå brist. Jag som ägnar mina arbetsdagar åt att följa livsmedelsmarknadens utveckling har ett försprång med både verktyg och tid att sätta mig in i de här frågorna. Prisindex är en bra källa för att hålla koll på läget. Kollegorna på statistikenheten publicerade i dagarna prisindexutvecklingen till och med februari 2022. Produktionsmedelsindex, alltså prisutvecklingen för insatsvaror till lantbruket, totalt ökade med 19,7 procent mellan februari 2021 och 2022 och då är inte ökningarna i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina ens inkluderade. Den största ökningen syns för växtnäring som blev 127 procent dyrare mellan februari 2021 och februari 2022.

Kostnadsökningen för lantbruket är stor och de senaste månaderna har det lanserats stödpaket både från nationellt håll och från EU. Dessutom gnager en stor osäkerhet hos våra livsmedelsproducenter inför framtiden – ska man våga sätta in nya djur i stallarna, så på åkermarken, bygga ut enligt tidigare plan eller ska produktionen slimmas ner alternativt pausas?

Konsumentprisindex totalt och för mjukt bröd, ost, ägg och kött. Källa: Jordbruksverket.

Jag tänker att även konsumenterna måste bidra genom att betala mer för maten. Vi märker att matpriserna i butiken ökat tydligt i år, men jämförelsen visar att ökningen för ägg, som har en huvudroll i detta blogginlägg, ligger under prisökningen för livsmedel totalt räknat från januari 2021. Det livsmedel i figuren som ökat mest i pris är mjukt bröd, vilket indikerar att de höga priserna på spannmål redan slagit igenom i konsumentledet.

Slakterierna har de senaste veckorna höjt avräkningspriset för nöt och gris och detta börjar synas i Jordbruksverkets statistik över priser, som har några veckors eftersläpning. Jordbruksverkets prisserie för ägg visar att avräkningspriset för ägg från frigående höns inomhus ökat med cirka 10 procent det senaste året. En orsak bakom ökningen bör vara den brist på svenska ägg som uppstod 2021, då nära en femtedel av svenska höns slogs ut på grund av fågelinfluensan. Packeriernas pris till sina kunder, partipriset, har varit tämligen oförändrat under samma period, även om vi sedan i höstas noterar variationer nedåt vissa veckor. 

Priser inklusive uppsamlingskostnad för ägg fördelat på inhysningssystem i relation till partipriset fem år bakåt. Källa: Jordbruksverket.

Efter fågelinfluensa kommer kostnadsökningar. Den globala prisökningen på insatsvaror till lantbruket drabbar även äggproducenterna. Enligt en artikel i Atl.nu måste äggpriset till producenten upp med minst 50 öre per ägg för att hen ska kunna överleva på sin verksamhet, det betyder 7‑8 kr per kilo. För de billigaste äggen i min punktlista ovan blir prispåslaget 27 procent om vi antar att hela prisökningen skulle gå från konsument direkt till bonden.

Ett kort nedslag i mjölksektorn innan jag avslutar. Lite på samma tema som äggen. En liter mjölk kostar dryga 10 kr per liter. Jag har flera gånger läst jämförelser mellan mjölk och bubbelvatten, där det uppmärksammats att en liter kolsyrat vattnet på flaska med tjusig etikett i många fall kostar med än en liter mjölk. Detta trots att en mjölkko dricker mellan 50-100 liter vatten per dag (dock inte kolsyrat vatten på flaska) för att kunna producera omkring 30 liter mjölk.

Vi ska komma ihåg att ko, likaväl som höna, behöver ett lagom varmt, ljust och välventilerat stall att bo i när hen inte är utomhus, bonden ska ha lön och pension samt kunna odla och köpa foder till djuren, ha en maskinpark och anställda, ge djuren omsorg och behandling vid sjukdom, vara noga med hygien för att undvika smittor, hantera sjukdomsutbrott som trots allt drabbar djuren och hela tiden sträva efter att vara konkurrenskraftig för att vi ska få säker mat till rimliga priser.

Åsa Lannhard Öberg

När man tänker på detta tycker i alla fall jag att det skulle kännas mer rätt att betala ett högre pris för mjölk och hönsägg än för bubbelvatten och godisägg.

Glad påsk!

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Hur påverkas livsmedelssektorn av Östeuropa-krisen?

2 svar
Gödning och energi kan påverkas, liksom vissa produktpriser och tillgång på säsongsarbetskraft.
Foto: Christina Winter.

Krisen i Östeuropa kommer att påverka svensk livsmedelssektor, hur stora effekterna blir beror till stor del på hur långvariga störningarna blir. Den oro som kunnat konstateras på marknaderna redan under andra halvåret 2021 riskerar att fördjupas och förlängas. Någon akut risk  för svensk livsmedelssörjning finns inte i nuläget.

Både Ukraina och Ryssland är stora producenter av jordbruksprodukter, i synnerhet spannmål och oljeväxter och är dessutom stora exportörer. Sveriges handel med både Ukraina och Ryssland är dock av mycket liten omfattning. Det förekommer viss import av bl.a. foderspannmål och export av vegetabiliska oljor.

Priset på gödning och energi kvar på höga nivåer
Oron på marknaderna som tilltagit under andra halvåret 2021 och under inledningen av 2022 riskerar att fördjupas. Stigande priser för spannmål och oljeväxter gynnar svenska växtodlingsföretag men ger å andra sidan svensk animalieproduktion högre kostnader för foder. Priserna på insatsvaror som gödning och energi riskerar att ligga kvar på en hög nivå och t.o.m. stiga ytterligare. För gödning kan även risken för en bristsituation öka. Tillgången på gödning för innevarande växtodlingssäsong bedöms vara förhållandevis god, dock med vissa begränsningar. Reducerad tillgång på gödning ökar risken för lägre avkastning och sämre kvalitet. Det kan också leda till att arealer lämnas obrukade.

Vid normal väderlek bedöms Sverige har ett överskott av spannmål även under 2022/23.

Om krisen fortsätter med höga produktionsmedelspriser och begränsad tillgång på främst gödning ökar risken för minskad produktion i Sverige. Det är främst i områden med förhållandevis låg avkastningspotential som jordbrukarna av ekonomiska skäl kan komma att överväga minskad intensitet i odlingen eller t.o.m. lämna mark i träda.

Stopp i handeln med Ryssland och Belarus kan påverka svenska producentpriser
Handelssanktioner som riktas mot EU och andra länder i Västvärlden kan också komma att påverka svensk livsmedelssektor även om Sveriges handel är liten. Indirekt kan stopp i handeln med Ryssland och Belarus leda till att varor som säljs från EU och andra länder stannar på dessa marknader och sätter även de svenska producentpriserna under press. I samband med den förra Ukraina-krisen uppstod ett sådant läge på marknaden, bl.a. för mejeriprodukter och för trädgårdsprodukter.

Tillgången till arbetskraft under odlingssäsongen
Andra områden som kan komma att påverkas är tillgången på säsongsarbetskraft och arbetskraft i transportsektorn.

Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Hur hanterar jordbrukarna vatten för att vi ska få mat? – Se vårt lunchseminarium

Lämna ett svar

I januari pratade jag om hållbar hantering av vatten i jordbruket på årets första lunchseminarium i vår serie Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin. Jag berättade om hur jordbrukarna hanterar vatten för vi ska få något att äta. Att en hållbar vattenhantering i jordbruket handlar om att ta tillvara jordbruksmarkens potential att producera livsmedel samtidigt som påverkan på omgivande miljö och andra hållbarhetsmål begränsas. Jag berättade också att det är viktigt att försöka se utmaningarna ur jordbrukarens perspektiv och om hur Jordbruksverket arbetar för att stödja en hållbar vattenhantering.

Ensilageskörd, foto Urban Wigert

Sedan samtalade Irene Bohman, som är vattenvårdsdirektör i Södra Östersjöns vattendistrikt och Petter Ström, som är lantbrukare utanför Sala om hur de menar att vi bör hantera balansen mellan livsmedelsproduktion och påverkan på vattenmiljön.

Om du missade seminariet kan du se en inspelning på vår webbplats. Klicka på ”Jordbrukets vattenhantering är viktig för både produktion och miljö, 18 januari 2022”. Nästa lunchseminarium kommer i slutet på april.

Här hittar du också rapporten Jordbruksverkets strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket.

Rapporten Jordbruksverkets strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket

/Tomas Johansson, utredare vattenhushållning

Så förändras stöden – vi har räknat på typgårdar

3 svar
Mjölkproduktion får minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete. Foto: Scandinav.

Regeringen har fattat beslut om hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska tillämpas i Sverige för perioden 2023-2027 genom den så kallade strategiska planen. Planen behöver godkännas av Kommissionen innan den kan tillämpas från 2023.

Hur förändras stöden inom mjölk- och dikoproduktion samt växtodling?

För att analysera effekterna på företagsnivå har vi beräknat hur stöden förändras för ett antal typföretag. Beräkningarna visar hur stöden förändras mellan 2021 och 2023. Vi vill poängtera att inga andra effekter än utbetalningar av stöd ingår i vår analys. Sådana effekter skulle kunna vara förändringar på marknaden och förändringar i företagens inriktning och intensitet. Sammantaget torde dessa förändringar vara av minst lika stor betydelse för företagens konkurrenskraft.

Typgårdarna är inte av genomsnittsstorlek utan är större företag som kan förväntas vara aktiva under den kommande budgetperioden. Typgårdarna representerar de vanligaste produktionsgrenarna och är spridda över landet (se Bilaga 1 som visar indelning i produktionsområden):  

  • Mjölkföretaget omfattar 125 mjölkkor inkl. rekryteringsdjur,
  • dikoföretaget har 50 kor inkl. rekrytering och,
  • växtodlingsföretaget har 200 hektar åkermark.

I beräkningen antas att företagen med djur odlar hela sitt behov av grovfoder och spannmål. I ett alternativ använder mjölkkoföretag betesmark för rekryteringsdjuren, i ett annat alternativ finns inte någon betesmark på mjölkkoföretaget. Dikoföretaget använder betesmark både för moderdjur och för rekryteringsdjur. Alla företag har konventionell produktion.

Följande stöd ingår i beräkningarna:

  • Gårdsstöd
  • Nötkreatursstöd
  • Kompensationsstöd
  • Betesmarksstöd (allmänna värden)
  • Ecoschemes (ettåriga miljöersättningar): stöd till precisionsodling (slättbygder i Götaland och Svealand), stöd kolinlagring (växtodling i slättbygderna på 5 procent av arealen)
  • Djurvälfärdsersättning
  • Nationellt stöd till mjölk

Andra åtgärder som också påverkar företagen som investeringsstöd, stöd till kompetensutveckling och stöd till unga och nystartade jordbrukare ingår inte i analysen. Alla dessa åtgärder bidrar också till att utveckla ett hållbart svenskt jordbruk

Mjölkproduktion – minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete

Stöden till mjölkföretagen ökar i vissa av områdena som omfattas av kompensationsstödet och där förhållandevis stora arealer naturbetesmark utnyttjas för rekryteringsdjuren. Även höjd djurvälfärdsersättning förbättrar utfallet mellan 2021 och 2023. I områden som ligger utanför kompensationsstödet tappar företagen vallstödet eftersom det utgår i den kommande programperioden. Trots höjt stöd till djurvälfärd, höjd ersättning till skötsel av bete och stöd till precisionsodling kommer stöden till en typgård med mjölkproduktion att minska något mellan 2021 och 2023. Även i några områden med kompensationsstöd blir utfallet något sämre än 2021.

Figur 1 Stöd till mjölkföretag, kr/företag

Om mjölkföretagen inte har några naturbetesmarker utan enbart har åkermark för bete kommer utfallet för 2023 att bli sämre i de flesta områdena jämfört med 2021. Mjölkföretagen i stödområde 11 och 2 får högre stöd eller oförändrat stöd p.g.a. att kompensationsstödet höjs, men i bl.a. område 3 sjunker stödet jämfört med tidigare (se bilaga 2 som visar stödområdesindelning).

Figur 2 Stöd till mjölkföretag förutsatt att naturbetesmark saknas, kr/företag.

Dikor – höjt stöd eller kvar på samma nivå

Samtliga typgårdar med dikor får höjt stöd eller ligger kvar på samma stödnivå p.g.a. höjt stöd till bete och höjt kompensationsstöd.

Figur 3 Stöd till företag med dikor, kr/företag

Växtodling – lägre stöd men bättre i skogsbygder

I alla områden utom i Svealands skogsbygder får typgårdarna med inriktning växtodling lägre stöd. Det beror på att sänkningen av gårdsstödet inte kompenseras fullt ut av de ettåriga miljöåtgärderna. I Svealands skogsbygder ökar stödet något p.g.a. höjt kompensationsstöd.

Figur 4 Stöd till växtodlingsföretag, kr/företag.

Sammanfattning

Enligt analysen kommer produktion i områden med sämre produktionsförutsättningar och med stor andel naturbetesmarker att få högre stöd till följd av förändringarna i den strategiska planen. Företag med förhållandevis intensiv produktion och företag utan djur kommer att få ett sämre utfall 2023 jämfört med 2021. Saknar animalieföretag betesmark kommer utfallet för 2023 bli sämre än för 2021.

För det enskilda företag kommer det totala ekonomiska utfallet påverkas av många fler faktorer än hur stöden förändras. Förändringar på marknaden och förmågan att anpassa sig efter nya villkor är några faktorer som torde vara minst lika viktiga som stödförändringar. Även andra åtgärder i den strategiska planen som ökade satsningar på investeringsstöd och kompetensutveckling ger företagen möjligheter att vara konkurrenskraftiga.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Bilaga 1:

Bilaga 2: Indelning i stödområden

Vad händer 2022?

Lämna ett svar
Pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Men trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat under pandemin är positiv. Foto: Carl Bredberg, Scandinav.

En nybildad konkurrenskraftsgrupp på Jordbruksverket bevakar jordbrukets konkurrenskraft med syftet att bidra till de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Här spanar vi framåt och listar några av de händelser vi tror kommer ha störst påverkan på jordbruksföretagen under 2022.

Året startar i prishöjningar på inhemska varor men priserna på insatsvaror kan ändå ge ett besvärligt lönsamhetsläge och sjukdomsutbrott på människor och djur utgör fortsatta orosmoln.

Under hösten 2021 har vi sett prisökningar på spannmål och mjölk och nu efter helgerna kom även en höjning av nötköttspriset. Grön omställning som ger dyrare produktionskostnader och hårdare konkurrens om produktionsmedel kan leda till att de höga priserna består.

Under 2021 har vi sett också upplevt skenande priser på insatsvaror som gödning, diesel, foder och el.  Om dessa inte återgår till mer normala nivåer eller matchas av ytterligare prisökningar på vegetabilier och animalier pressas lönsamheten såväl i svenskt lantbruk som globalt.

De största flaskhalsarna kommer troligen att vara naturgastillgång och transporter. EU har ganska små egna naturgastillgångar och viktiga leveranser kommer från Ryssland via gasledningen Northstream 1. Vid kall väderlek behövs mer av gasen för uppvärmning och det blir mindre över till industrin. Naturgas är också en viktig råvara för tillverkning av kvävegödning så priserna på naturgas påverkar därför jordbruket starkt.

Fortsatt höga priser på insatsvaror ger jordbrukarna motiv för att allt snabbare övergå till precisionsodling och på andra sätt effektivisera driften.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

Marie Törnqvist, Konkurrenskraftsgruppen

Smittor på djur och människor
Vi är innerligt trötta på detta, men pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat fick extra bränsle under pandemin när restaurangmåltider byttes mot hemlagad mat. Det är tydligare var maten kommer ifrån när vi köper den själva! Även om restriktionerna klingar av så småningom kommer vi att jobba och äta hemma i större utsträckning än tidigare vilket innebär att de stärkta marknadsandelar vi ser för bland annat kött kan komma att bli kvar.

Läget med fågelinfluensa är oroande och ser ut som vid ingången av föregående år som var ett av de besvärligaste vi sett med omfattande utslagning av värphöns och tomma ägghyllor i butik under en period. Den afrikanska svinpesten har lugnat sig något men det finns orosmoln i form av nyligen upptäckt smitta i Italien.

Inrikespolitik på den inhemska agendan
Sverige är det valår och några intressanta hållpunkter är hantering av förslagen i utredningen om fossilfritt jordbruk, fortsatt hantering av elmarknaden, eventuellt slopande av skattefrihet för biobränslen med mera.

EU-politik på väg mot omställning och införande av nya CAP
Frankrike som ambitiös ordförande i EU borgar för en händelserik vår med försök att baxa flera tunga lagstiftningar i mål, som exempelvis migrationspaket, beskattning av internationella IT-företag, arbetsrätt, med mera.

Miljö- och klimat
Det finns många initiativ rörande miljö och klimat som berör jordbruket. Alla kommer sannolikt inte att beslutas och bli verklighet under 2022, men i flera fall finns långt gångna förslag på EU-nivå. Aktuellt under 2022 är beslut om ogräsmedlet glyfosat, EUs typologi för gröna investeringar som Frankrike försöker ta i mål, åtgärder för hållbar kolanvändning samt ytterligare åtgärder som ska göra verklighet av Gröna Given och EUs ”Farm2Fork”-strategi.

Ny djurskyddslagstiftning 2023
Under året väntas också  förslag till ny EU-politik på flera områden som rör jordbruket: minimibeskattning för företag, nytt regelverk för ekologisk produktion samt skötsel av mark och datadelning.

Aktuellt under 2022 är arbete inför den nya djurskyddslagstiftning inom EU som Kommissionen ska lägga fram förslag på 2023. I arbetet kommer frågor kring exempelvis burhållning av djur och ensamhållning av kalv att diskuteras. Det kommer också troligen finnas ett ökat fokus på djurvälfärdsaspekter relaterat till avel som exempelvis problem med bröstbenskador hos värphöns och benproblem hos slaktkyckling.

Strategiska planerna
Nu när Sverige har lämnat in den svenska strategiska planen till EU-kommissionen kommer nästa steg – godkännandet. De strategiska planerna, som bestämmer medlemsländernas stödpaletter för perioden 2023-2027, och EU-kommissionens synpunkter på dessa, kommer att påverka företagen. Dels ändras stöden nationellt och dels kan skillnader i medlemsländernas  val påverka konkurrensförhållandena mellan länder.

I skrivande stund har 19 medlemsländer lämnat in sina planer i tid medan 8 kvarstår. Bland annat har de nyvalda lantbruksministrarna i Tyskland och Tjeckien gjort halvhalt för att göra om sina föregångares förslag.

Spänt läge mellan Ryssland och omvärlden
Det spända läget mellan Ryssland och omvärlden verkar inte lätta. Samtidigt som det höga kostnadsläget ger stöd åt stigande priser på spannmål, mjölk och kött så har vi 2014 års ryska importstopp i ganska färskt minne. Då såg vi överskott och kraftiga nedgångar i priserna på lantbrukets produkter, innan de letade sig till alternativa exportmarknader. 

Läget i Ukraina, EUs reaktioner på ryska önskemål kring försvarssamarbeten och kommande beslut för Northstream 2 kan påverka handelsmöjligheter, handelsströmmar och priser på energi och andra råvaror.

Även Kinas produktion av vissa insatsmedel och efterfrågan på råvaror tillsammans med hur dess relationer till EU och Litauen utvecklas kan ge effekter på jordbrukets marknader.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

/Konkurrenskraftsgruppen

Vi bevakar frågor kring jordbrukets konkurrenskraft. Bevakningen ska bidra till att Jordbruksverket fattar de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiska, sociala och miljömässiga.

[1]

Njut och värdesätt maten

Lämna ett svar

I bloggens sista inlägg 2021 vill vi passa på att önska God Jul och Gott Nytt År! Hoppas ni alla får njuta av god mat under helgerna. Variation är härligt och vad vore julen utan risgrynsgröt och apelsiner med nejlikor i? Men det är ju ändå en hel del på vårt julbord som kan komma från svenska bönder och fiskare som på många sätt erbjuder oss mat som producerats på ett hållbart sätt, läs mer här.

Hur äter vi idag jämfört med 1980?

Vår statistikenhet har nyligen publicerat uppgifter för livsmedelskonsumtionen 2020. Visste du att vår totalkonsumtion av köksväxter såsom gurka, tomat, kål, sallat, sallat, rotfrukter, morot, har fördubblats sen 1980? En trend för flera varugrupper är också att vi äter mer förädlade produkter. Vi i äter 75 procent mindre socker idag men samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror, läsk, cider ökat kraftigt. Motsvarande trend gäller potatis, bröd, spannmålsprodukter och mejeri, där vi exempelvis dricker mindre mjölk men äter mer ost.

Apropå läsk, visste du att svenskarna tillsammans dricker mellan 40 till 50 miljoner liter julmust per år? På Smaka Sverige finns mycket intressant att läsa om mat och matkultur.

Sist men inte minst, ta hand om maten och ät upp den!

Tips inför helgerna

  • Ta inte fram mer mat till julbordet än vad du tror ska gå åt. Lägg upp och fyll på efter hand.
  • Lägg inte upp för mycket på tallriken, ta flera gånger för du sparar kanske inte gärna mat som blivit över på tallriken.
  • Kyl ner tillagad julmat direkt, som inte ska ätas med detsamma. Små mängder i kyl direkt, större kan behöva svalna först i vattenbad eller utomhus. Frys in den mat du inte ska äta närmsta dagarna så kan du lyxa med den efter nyår.

Läs mer hos Livsmedelsverket.

Vad ska förvaras var?

Har du förresten koll på att många av våra frukter och grönsaker trivs bäst i kylen? Läs här. De flesta frukter ska vara i kylen, utom banan, mango, citron och lime som vill ha det varmare. Jag brukar lägga ett par svenska äpplen eller apelsiner i fruktkorgen för jag gillar dem rumsvarma när jag ska äta dem, men resten får minsann stanna i kylen!

Hemma hos oss försöker vi att inte slänga mat (lägger upp små portioner och så har vi tur som generellt är ganska glupska hela familjen…). Men barnen vet att ”naturen och bonden har jobbat mycket för att vi ska få mat” och då ska vi inte slänga den. När det ändå sker är hunden och katten ivriga spekulanter. Enligt resurshierarkin ska vi i första hand alltid sträva efter att förebygga matsvinn så det alls inte behöver uppkomma, men när det inte går så är foder ett resursmässigt bra alternativ. Det är till exempel vanligt att biprodukter från industrin och utsorterade grönsaker används som foder till lantbrukets djur.

Katten Svea går loss på julklapparna

Ta hand om er och var rädda om er, vi ses 2022!

/Karin Lindow på bloggredaktionen

Ny lag för att skydda producenter och leverantörer

Lämna ett svar

Den 1 november trädde lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter i kraft. På Konkurrensverket, som utsågs till tillsynsmyndighet, finns därför en helt ny avdelning på plats. Syftet med lagen är att skydda leverantörer mot oschysta handelsmetoder och motverka den obalans i förhandlingsstyrka som kan råda mellan köpare och säljare av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Det har betydelse för företagens konkurrenskraft och lönsamhet och kan i förlängningen bidra till att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin.

Vi bjöd in Katarina Gillblad som är sakkunnig ekonom på den nya Enheten för otillbörlig handel, som även består av sex jurister specialiserade på den nya lagstiftningen.

Ny enhet för otillbörliga handelsmetoder svarar på frågor och bedriver tillsyn. Foto: Konkurrensverket.

Får ett företag avboka julbord med kort varsel och räknas snus som livsmedel?

Enheten för otillbörlig handel, får för tillfället ta emot väldigt många frågor, säger Katarina. Med införandet av en helt ny lagstiftning är ju inte det så konstigt. Men frågorna skiljer sig så enormt mycket åt! Det har handlat om huruvida snus räknas som livsmedel och därmed täcks av lagstiftningen. Om det är ok att fortsätta betala för leveranser av potatis 45 dagar efter leverans i enhetlighet med gamla överenskommelser. Om det är okej för större företag att avboka sina julbordsbokningar med kort varsel. Om hur konsekvenserna av den nya lagen ska utvärderas…..

Jag skulle kunna räkna upp många, många fler frågor. Ett sätt för oss att försäkra oss om att fler än de som kontaktat oss får ta del av svaren är att publicera ett urval av dem i vårt nyhetsbrev och på webbsidan.

  • Vägledningen hittar du här som beskriver vad som gäller, vem det gäller och hur det går till i praktiken.  

Träffa oss eller ring

Eller, vad sägs om att träffa oss? Vi vill gärna träffa er. Vi deltar gärna på branschmöten eller andra former av träffar för att besvara era frågor. Vill ni exempelvis veta mer om lagstiftningen, vad som händer när vi får in tips om otillbörliga handelsmetoder och hur vi driver processen vidare? Kontaktuppgifterna för att boka in ett möte finns på den här sidan, längst ner.

Eller kontakta mig gärna! Du som vill tipsa oss om något som inte går rätt till kan välja att vara anonym och hanteras med sekretess.

/Katarina Gillblad 08-700 15 35 katarina.gillblad@kkv.se

Precisionsbekämpning – hur långt har utvecklingen kommit och hur ser framtidens växtskydd ut?

Lämna ett svar

Ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen är att öka precisionen vid bekämpningen. Jordbruksverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet nyligen släppt en kartläggning över nuläget inom precisionstekniken där möjligheter och hinder beskrivs.

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett område som förutspås leda till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Den moderna växtodlingen befinner sig i en process av omfattande digitalisering och snabb teknisk utveckling. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision som ger bättre ekonomi och minskad påverkan på hälsa och miljö.

Ogräsrensande robot i skånskt betfält. Foto: Frans Johnsson

Med ny teknik styrs växtskyddsinsatserna till den plats de verkligen behövs och gör nytta. Framöver kommer också nya bekämpningsmetoder som laserstrålar, UV-ljus och självstyrande jaktdrönare.

– För att de miljömässiga och ekonomiska möjligheterna med precisionsbekämpning ska kunna realiseras krävs det stora investeringar i utrustning och kompetens hos odlarna men också en kunskapsuppbyggnad hos rådgivande organisationer och ansvariga myndigheter.

Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat.

Framtiden

En del tillämpningar finns redan ute på marknaden och i kartläggningen ges en del exempel på vilka investeringskostnader som de i dagsläget innebär. Det är viktigt att de investeringar som de nya teknikerna innebär kan räknas hem i ökad effektivitet eller minskade utgifter. Inom vissa områden bör det övervägas om det finns behov av investeringsstöd eller andra riktade insatser.

Det är utan tvekan så att ökad precision i bekämpningen är viktigt för att minska beroendet av växtskyddsmedel i svensk odling men samtidigt kunna behålla och helst öka matproduktionen. Ur konkurrenssynpunkt är det viktigt att branschen fortsätter utveckla teknikerna samtidigt som lantbrukarna måste vilja investera i ny förbättrad teknik.

Foto: Jordbruksverket

Vill du veta mer kan du hämta rapporten i vår web-butik, klicka här.

Växtskyddsrådets uppdrag

Växtskyddsrådets uppdrag utgår från Sveriges Livsmedelsstrategi och dess strategiska mål om ett Hållbart växtskydd. I strategin konstateras att det behövs god tillgång till växtskyddsmedel, såväl biologiska och kemiska som alternativa metoder, för att jordbrukarna på ett effektivt sätt ska kunna hantera de växtskyddsproblem som uppkommer i odlingen.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete här.

Kontakta oss gärna: vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

/Sunita Hallgren som arbetar med Växtskyddsrådets sekretariat

Hur snabbt kan produktionen ställas om för att möta nya konsumtionstrender?

Lämna ett svar

Förra veckan hade vi det tredje webbinariet i serien ”Nytt från Jordbruksverket om Livsmedelsstrategin”. Temat var möjligheterna till omställning med fokus på ökad odling av baljväxter. Det händer mycket kring proteingrödor inklusive baljväxter nu och tillväxten för växtbaserade livsmedel är stark. Det finns ambitioner på EU-nivå att öka odlingen av proteingrödor. Samtidigt odlas baljväxter på endast 2 % av åkerarealen i Sverige och man frågar sig ju om det inte finns en potential för ökning?

Kunskapssammanställning på gång

Vi på Jordbruksverket vill lära oss mer om detta och gör därför en kunskaps­sammanställning som handlar om möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige och hur det kan bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem. På webbinariet presenterade jag preliminära resultat från den pågående utredningen.

Jag berättade att det är tydligt att det finns flera nyttor att hämta hem om vi odlade mer baljväxter i Sverige och att det vore bra ur alla tre dimensioner av hållbarhet. Vi ser dock inga tydliga trender i arealen som odlas. Arealen för både större grödor som åkerböna, och mindre grödor som sötlupin, svänger lite upp och ner under den senaste 10-årsperioden. Om det ska gå att odla mer baljväxter i Sverige så måste vi antingen konsumera mer eller ersätta import med inhemsk odling .Det skulle inte krävas särskilt stora arealer för att möta den ökande konsumtionen av växtbaserade proteiner med svenskodlade baljväxter. Det som begränsar utvecklingen är bland annat lönsamheten jämfört med att odla andra grödor och en brist på förädlingsanläggningar. Det skulle krävas större arealer för att  ersätta importen av soja som främst används till djurfoder, men här saknas idag fullgoda alternativ som går att odla i stor skala i Sverige.

Flera nyttor med ökad odling av proteingrödor i Sverige

Samtal om konsumtionstrender

Efter min presentation om odling av baljväxter samtalade Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter och Henrik Julin, VD på Orkla Foods Sverige om konsumtionstrender och hur de kan påverka odlingen.

Det finns ett tryck från konsumenterna och ökad efterfrågan på hållbara livsmedel. Jan lyfte vikten av att alla konsumenter ska kunna välja hållbart och att det måste vara lätt att välja rätt. Här går det inte att helt förlita sig på att marknaden ska stå för lösningarna, utan det krävs viss politisk styrning menar Jan. Sveriges konsumenter hoppas att hållbar matkonsumtion kommer upp i debatten inför nästa riksdagsval.

Ung ärtplanta

Även Orkla efterfrågar politiska beslut för att underlätta omställningen till mer hållbara livsmedel. Själva strävar de efter att ha så mycket svensk råvara som det går i sina produkter. Sojan är svår att ersätta även i livsmedel då den bl.a. har unik smak och konsistens, men Orkla satsar en hel del på svensk ärta som råvara till sitt vegetariska sortiment framöver.

Se seminariet i efterhand

På Jordbruksverkets webbplats kan du se seminariet i efterhand. Där kan du även se tidigare inspelade lunchseminarier och läsa om de som planeras framöver.

/Sofia Blom, som utreder möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige.

Följ med på exportresa till Singapore och Vietnam i vår

Lämna ett svar

Jordbruksverket bevakar för Sveriges räkning en EU-kommitté där man varje år fördelar pengar till bransch- och intresseorganisationer för att genomföra marknadsföringskampanjer. En del av den årliga budgeten går till evenemang som handelsdelegationer där företag och organisationer aktiva inom jordbruk och livsmedel är välkomna att delta.

Den 27 mars till 2 april 2022 kommer EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski att leda en handelsdelegation till Singapore och Vietnam. EU-kommissionen bjuder in företag och organisationer från medlemsländerna att delta i delegationen. Det innebär en god möjlighet att knyta kontakter i Sydostasien för affärsmöjligheter inom dryckes- och livsmedelssektorn.

Upptäck nya marknader i Sydostasien! Foto: Pixabay

Sydostasien är en intressant marknad ur exportsynpunkt. Området är en stor importör av jordbruks- och livsmedelsprodukter och kännetecknas av en fortsatt BNP-tillväxt och en ökande befolkning. Genom EU:s frihandelsavtal råder det dessutom tullfrihet på alla jordbruksbaserade livsmedelsprodukter och på öl vid export till Singapore. På samma sätt innebär EU:s frihandelsavtal med Vietnam att tullsatserna för de flesta produkterna gradvis kommer att sänkas ner till noll.

Att öka exporten är ett mål i den svenska livsmedelsstrategin. En ökad livsmedelsexport kan stärka konkurrenskraften, öka sysselsättningsgraden, främja produktiviteten, förbättra lönsamheten och stärka den svenska försörjningsförmågan.

Så gör du för att delta

Intresseanmälan: De företag och organisationer som är intresserade kan lämna in en ansökan senast den 30 november 2021. Mer information om evenemanget finns som pdf-fil som du hittar här:

Information handelsdelegation Sydostasien 2022Ladda ner

Vissa resekostnader täcks såsom flyg mellan Singapore och Vietnam och mellan Hanoi och Ho Chi Minh City, samt lokala transporter/aktiviteter och vissa måltider.

Praktiska frågor går bra att ställa till EU:s genomförandeorgan REA, e-post: REA-AGRI-EVENTS@ec.europa.eu

Läs även gärna det tidigare blogginlägget Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång.

/Susanna Axelsson som bevakar EU:s stöd för säljfrämjande åtgärder