Så har äntligen ett stort och viktigt mål uppnåtts – efter 11 år! Under 2014 lämnades en ansökan in om att få marknadstillträde för export av havre till Kina. Nu har ett stort steg tagits mot att kunna börja exportera både havre och malt till den kinesiska marknaden.
Sverige har under landsbygdsminister Peter Kullgrens besök i Kina (4 till 7 november 2025) undertecknat två exportprotokoll som öppnar den kinesiska marknaden för svenskt kornmalt och havre. Här kan du läsa regeringens pressmeddelande.
Tack vare uthållighet och ett intensivt samarbete mellan bland annat Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Regeringskansliet, branschen och politiken har Sverige nu möjlighet att nå en av världens största konsumentmarknader.
Protokollen är en central del av Livsmedelsstrategi 2.0, som syftar till att öka svensk livsmedelsexport 2025‑2030. Ökad export stärker inte bara affärsmöjligheter utan även Sveriges livsmedelsberedskap – eftersom större produktionsvolymer ger en robustare inhemsk försörjning vid kriser.
Är det nu bara att börja exportera havre och malt till Kina? Inte än, men det här är ett stort och viktigt steg. Fler åtgärder krävs innan exporten kan starta, bland annat registreringen av svenska exportörer i Kina. När dessa delar är på plats kan svensk havre och malt snart nå kinesiska konsumenter, vilket visar kraften i samarbete och uthållighet.
Med kvalitet, hållbarhet och innovation bygger vi tillsammans en livsmedelssektor som är redo att möta världens växande behov.
Blott för andra gången i historien har en amerikansk president återkommit i sitt ämbete efter att ha förlorat makten. Med relativt bred marginal vann Donald Trump valet och republikanerna tycks även vinna majoriteten både i senaten och kongressen. Jordbruket var inte någon av de centrala frågorna i valet men indirekt kan jordbruket komma att påverkas av frågor som är kopplade till bland annat handel, miljö och energi.
USA:s nyvalde president Donald Trump. Foto: Gerd Altman, Pixabay
Handel
Det är svårt att i nuläget vara helt säker på vad den inkommande Trump-regeringen kan komma att genomföra när ämbetsperioden påbörjas efter årsskiftet. Ökat fokus på USA:s interna intressen och en mer protektionistisk hållning bör sannolikt genomsyra förväntade åtgärder. För att skydda USA:s eget näringsliv kan tullar komma att höjas för importkonkurrerande produkter, däribland jordbruksprodukter. Tullar som föreslogs under valrörelsen är framförallt avsedda mot Kina men även mot övriga omvärlden. Det kan innebära att ekonomisk utveckling saktas in framförallt i USA men även i världsekonomin i stort.[1]
För svenskt jordbruk är den direkta påverkan relativt liten eftersom vår handel med USA är begränsad. Sveriges totala import och export består av framförallt den interna handeln inom EU (62 procent) medan vårt handelsutbyte med USA är relativt litet (7 procent).[2] Exporten av livsmedel till USA är blott 1,5 procent av den totala exporten till landet[3]. Det som skulle kunna påverka oss är en mer orolig världsmarknad med till exempel mer varierande priser på jordbrukets insatsvaror som vi är handelsberoende av. För svenska jordbrukare kan det leda till en mer osäker planeringshorisont vilket kan hämma produktionsutvecklingen.
Miljö och klimat
Det är också troligt att USA, precis som när president Trump tillträde förra gången, tar en mer defensiv hållning till att sätta in miljö- och klimatåtgärder. Det kan leda till ökad amerikansk produktion av fossil energi vilket skulle kunna leda till globalt lägre energipriser, vilket påverkar det svenska jordbruket eftersom energi är en viktig insatsvara för jordbruket.
En minskad miljö- och klimatambition skulle även kortsiktigt kunna innebära att amerikanskt jordbruk inte kommer att behöva vidta åtgärder som kan vara kostnadsdrivande. Ambitiösa krav på miljöåtgärder som lagts fram av EU i ”Green Deal” skulle kunna leda till internationella konkurrensnackdelar, även om en ambitiös klimat- och miljöagenda är nödvändigt för att kunna klara av livsmedelsförsörjningen i framtiden.
Prisutveckling
Inflationsutvecklingen som varit en del av eftereffekter ifrån Covid-19 pandemin, och numera även som konsekvens av den geopolitiska instabiliteten i världen, har drivit upp priser på basvaror för konsumenter i Sverige och runtom i världen. Det gäller också för livsmedel. Det spekuleras om att Trump-regeringens inrikes- och handelspolitiska agenda kan innebära en återgång till inflationsökningar i USA som framförallt slår mot inhemsk tillverkning och jordbruk.[4] Huruvida det stämmer och i så fall hur det drabbar omvärlden återstår att se.
Foto: Filip Filipovic, Pixabay.
Effekter för svenska jordbrukare
Sammantaget bedöms de direkta effekterna av maktskiftet i USA få måttlig betydelse för svenskt jordbruk men de indirekta effekterna kan bli betydligt större och riskera konkurrenskraft och produktionsutveckling.
/Gustav Eskhult och Bengt Johnsson på Jordbruksekonomiska enheten
Källor:
1 och 2. Kommerskollegium, 2024, Economic Backfire: The Costly Impact of Trump’s Proposed Tariffs.
3. WITS, Sweden Product exports and imports to United States 2022.
4. Peterson Institute for international economics, 2024, The International Economic Implications of a Second Trump Presidency, Working paper 24-20.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I månadens lägesrapport till regeringen rapporterar vi om att skörden av spannmål, oljeväxter och vallfrö har börjat. De skördade arealerna är fortfarande små och några generella slutsatser om årets skörd går inte att dra. Grödorna har gynnats av väderleken under juni och juli men för att skörden ska kunna bärgas och kvaliteten bli god behövs torrare väder under augusti.
Vädret i Sverige har under juli varit omväxlande med förhållandevis mycket nederbörd. Lokalt har det på kort tid fallit stora mängder regn och på dessa platser kan grödorna ha tagit skada. SMHI:s senaste långtidsprognos för augusti visar att vädret förväntas bli mer högtrycksinfluerat, främst i de södra och mellersta delarna av landet. Dock väntas fler passerande lågtryck från Atlanten.
Skörd och höstsådd
Skörden av höstkorn och vallfrö har pågått några veckor medan skörden av höstvete och höstraps precis har börjat. Det finns ännu inte några samstämmiga rapporter om hur årets avkastning och kvalitet ligger till.
En tidig skörd ger förutsättningar för produkter av god kvalitet och att höstsådden av grödor för skörd 2025 kan ske vid lämplig tidpunkt. Höstsådden av oljeväxter inleds i första halvan av augusti. Odlarorganisationen Oljeväxtodlarna bedömer att intresset för odling är stort och att det är möjligt att arealen åter kommer upp till 100 000 hektar.
Vallskörden har varit god och många har kunnat lägga upp lager inför kommande år. Foto: Scandinav.
Vallskörden har hittills varit bra, eller till och med mycket bra, sett till kvantiteten i de flesta delar av landet. I de sydöstra delarna, som ofta brukar vara drabbat av torka, har årets vallskörd blivit mycket stor vilket gör det möjligt för många jordbrukare att lägga upp lager inför kommande år.
Lantmännens skördeprognos
Lantmännen presenterade i början av juli sin prognos för årets skörd av spannmål och oljeväxter. Trots mindre höstsådd än under de senaste åren och en torr försommar är prognosen att spannmålsskörden hamnar på en normal nivå, vilket innebär en total skörd på 5,4 miljoner ton. Jämfört med förra året är det en ökning med drygt en miljon ton. Den höstsådda spannmålen väntas ge bäst avkastning medan de vårsådda grödorna tog skada av torkan under försommaren. Prognosen bygger på normalt väder under resterande del av växtperioden.
Skörden av både oljeväxter och trindsäd väntas bli strax under normal skörd. För oljeväxterna beror det på att en nederbördsrik väderlek hindrade sådd underhösten 2023. Det innebär att årets areal av oljeväxter blir mindre än tidigare år.
Vill du läsa hela lägesrapporten som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.
/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Sen en månad tillbaka finns uppdaterad statistik om produktion, konsumtion, utrikeshandel och svenska marknadsandel för de fyra största köttslagen. Statistiken visar marknadsutvecklingen för nötkött, griskött, matfågel och fårkött till och med juni 2023.
Foto: Joanna Wielgosz, Pixabay.
Vilka förändringar ser vi första halvåret 2023?
Produktionen av fårkött, griskött och matfågel minskade medan den ökade för nötkött.
Köttkonsumtionen sjönk med 2,6 procent efter att ha ökat i två år.
Den svenska marknadsandelen minskade för matfågel och fårkött men ökade för gris- och nötkött.
Importen av fårkött och matfågel ökad medan den minskade för nöt- och griskött.
Exporten ökade för alla köttslag.
Köttmarknaden påverkas av svag konjunktur
Det finns många faktorer som påverkar marknaden för kött, som ekonomiskt läge, trender, valutakurs, vilka hållbarhetsfrågor som är aktuella och så vidare. Det konjunkturnedgång vi befinner oss i nu med ökade matpriser, inflation och höga räntor ger mindre pengar i plånboken och det kan vara en anledning till att konsumtionen av kött minskat i år.
Även lantbruken påverkas av höga kostnader för insatsvaror och stigande räntor, vilket bland annat hämmar viljan att investera i stallar. Den svaga svenska kronan är positiv för våra exportaffärer medan importen fördyras. Trots det ökade importen tydligt av både matfågel och fårkött och tilltagande importkonkurrens kan vara en orsak till minskad produktion i dessa två sektorer. Å andra sidan minskade importen av nöt- och griskött. För griskött är den vikande produktionen inom EU en trolig orsak till att mindre mängder griskött når svensk marknad. Produktionen av griskött i Danmark minskade med hela 19 procent första halvåret 2023 och minskningar mellan 5 och 14 procent noteras även i Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. EU-kommissionen bedömer att grisproduktionen inom EU fortsätter att minska med ett par procent 2024. Att Kina nu går mot ett avtal med Ryssland om import av ryskt griskött verkar hämmande på den europeiska grisproduktionen.
För gris- och nötkött är hemmamarknaden stark trots vikande konjunktur, vilket bland annat visar sig genom en ökad svensk marknadsandel. Även om statistiken har viss eftersläpning förefaller utbrottet av svinpest i Sverige inte ha gett några uppenbara negativa effekter på marknaden för griskött och avräkningspriserna är stabila. I dagsläget har sex länder utanför EU stängt sin marknad för svenskt griskött på grund av att svinpest konstaterats hos oss. Dessa länder tog emot runt 10 procent av värdet av hela den svenska grisköttsexporten 2022, i de flesta fall handlar det om biprodukter med liten avsättningsmöjlighet inom EU. Branschföreträdare menar dock att de berörda produktkvantiteterna kan avsättas på andra marknader i exempelvis Afrika, om än till ett lägre pris.
Slutligen vill jag nämna att animalieproducenterna sannolikt kan dra nytta av lägre foderpriser framöver, på grund av att en större andel än normalt av spannmålsskörden inte håller livsmedelskvalitet samtidigt som prisbilden på världsmarknaden är fallande.
Varje år samlar OECD in data om stöd till lantbruket i 54 länder och jämför utvecklingen och nivån. Syftet är att studera konkurrenssnedvridande stöd som motverkar en rättvis handel och lika spelregler för producenterna. Årets rapport präglas såklart av Rysslands invasion av Ukraina och effekterna av COVID-19 och specialtemat, för året, är hur stöden bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.
Som stöd räknar OECD direkta stöd till lantbrukare (exempelvis gårdsstöd) men också generella stöd (så som anslag till SLU och naturbruksgymnasier) och indirekta prisstöd (det vill säga när konsumenten betalar högre inhemska priser än världsmarknadspriserna på råvaror).
Stöden ökar men nivån skiljer sig mellan länder
Stöden till lantbruket har ökat globalt den senaste 20-årsperioden, men ställt i relation till produktionen har stöden minskat förutom i Filippinerna, Indonesien och Kina. OECD konstaterar att stöden utökats med åtgärder för att mildra de negativa effekterna av pandemin. Mellan 2020 och 2021 ökade de totala stöden till jordbruket med 10 respektive 13 procent. OECD beklagar att ökningen inte alls är riktad mot en hållbar omställning,
Norge, Island och Schweiz toppar som vanligt stödligan med stöd på uppemot 75 procent av produktionsvärdet i lantbruket. Även Japan, Korea och Indonesien har stora stödbudgetar. EU ligger på drygt 25 procent en bit över medel på 18 procent för de analyserade länderna. De länder som har lägst sammanvägda stöd i förhållande till produktionen är Ukraina och Nya Zeeland. Argentina har negativa stöd eftersom de sedan länge har ett system som domineras av exportskatter som sänker priserna på inhemskt producerade jordbruksråvaror.
Foto: Mostphotos
Stor andel av stödet utgörs av prisskillnader
Till stöden räknar OECD, till skillnad mot exempelvis WTO, även så kallade marknadsprisstöd (indirekta prisstöd som utgörs av att konsumenter betalar högre pris för en inhemsk vara än vad den kostar på världsmarknaden). Andelen sådana stöd utgör 39 procent av stödet i de 54 länderna.
Inom EU har fokus för CAP gått från pris- och marknadsregleringar, som exportbidrag och interventionsuppköp, till frikopplade stöd. Pris- och marknadsregleringarnas utgör numera en mycket liten del av budgeten. Räknar man, som OECD, även med de stödjande effekterna av tullskyddet så utgörs fortfarande en fjärdedel av stödet till lantbruket i EU av de prisstöd och produktionskopplade stöd som OECD anser vara mest konkurrens- och handelsstörande. Inom EU går dessa stöd framför allt till nötkött, fjäderfäkött och ris
Enligt rapporten har stöden ökat, men OECD ser med oro att en minskade del går till forskning, utbildning och innovation. Även om stöden ökar, så ökar inte stöden till åtgärder som ska hjälpa lantbruket att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Endast 16 av de 54 länderna har ett mål uppsatt för minskning av utsläpp inom jordbruket.
Slutsatser och rekommendationer
OECD drar i stort sett samma slutsatser som tidigare år men ger också rekommendationer till varje land som ingår i rapporten om hur stöden borde utvecklas.
OECD rekommenderar ökade satsningar på forskning, utbildning med mera för att kunna bidra till minskade utsläpp och samtidigt försörja jordens ökande befolkning med mat
OECD rekommenderar de som skapar stödsystemen att avveckla konkurrens- och handelssnedvridande stöd
OECD anser att EU har en positiv utveckling i stöden men rekommenderar att EU dirigerar om de medel som idag går till produktionskopplade stöd mot åtgärder för att nå målen med Green Deal.
OECD ser också att EU:s jordbruk har en låg produktivitetstillväxt och att detta kan motverkas på sikt genom satsningar på forskning och innovationer.
Våra reflektioner – det är inte lätt att börja trappa ned
OECD har alltid arbetat för ökad frihandel och minskade konkurrenssnedvridande stöd, men nämner också att det måste göras med försiktighet. Naturliga förutsättningar spelar såklart in i länders policy men det är också tydligt att budgetmässiga förutsättningar skapar skillnader.
EU har tagit steg mot mindre marknadsreglering och allt grönare stöd exempelvis genom att avskaffa mjölk- och sockerkvoter samt den gröna arkitekturen i nya CAP, men det är inte alltid det är lätta steg. I rapporten framgår att Storbritannien, som inom EU varit drivande i frihandelsfrågor, efter utträdet från EU kraftigt ökat sina stöd till lantbruket bland annat genom utökade prisstöd.
Stöden till jordbruket och inte minst marknadsprisstöden, motsvarar en stor del av lantbrukets intäkter men kan snedvrida konkurrenskraften mellan länder. Som OECD skriver så behöver mer medel riktas mot åtgärder inom forskning, innovation med mera som stärker och anpassar jordbruket för de utmaningar sektorn står inför på lite längre sikt. Ett minst sagt utmanande pussel.
Världshandelsorganisationen WTO är en internationell organisation som reglerar internationell handel, men den fungerar också som förhandlingsforum. Syftet med WTO är att underlätta handel och främja hållbar ekonomisk utveckling genom handel. WTOs ministerkonferens är organisationens högst beslutande organ och den 12e ministerkonferensen ägde rum i mitten av juni.
Efter nästan en veckas intensiva förhandlingar har WTOs 164 medlemsländer fattat flera viktiga beslut, bland annat inom fiske och jordbruk.
Copyrigt WTO/Jessica Genoud
Fiske
Efter 21 år av förhandlingar har medlemmarna i Världshandelsorganisationen (WTO) äntligen nått fram till ett avtal som förbjuder vissa skadliga fiskesubventioner och begränsar andra stöd.
Genom att enas om ett gemensamt regelverk för fiskesubventioner har världens länder tagit ett viktigt steg för en mer hållbar matproduktion och för att bevara fiskebestånden för framtida generationer.
Avtalet innebär att följande stöd förbjuds helt:
Stöd till illegalt, orapporterat och oreglerat fiske.
Stöd till fiske på det fria havet om regional fiskeriförvaltning saknas.
Avtalet innebär också att följande stöd begränsas eller villkoras:
Stöd till överfiskade bestånd (som fiskas snabbare än de kan föröka sig) kan endast ges om det finns åtgärder på plats för att återbygga bestånden eller om de införs för att återbygga bestånden.
Till fartyg som fiskar under annan än stödgivarens flagg ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges (detta då det kan vara svårare att kontrollera fartygets aktiviteter och då ett flaggbyte kan vara ett sätt att kringgå fiskerilagstiftning).
Till fiske på bestånd där fiskbeståndets status är okänd ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges.
Det nya avtalet är en viktig del i att uppnå FNs globala hållbarhetsmål 14.6 som syftar till att förbjuda vissa subventioner som bidrar till ett ohållbart fiske. Avtalet är dock ett delavtal då det finns utestående frågor kvar att lösa, särskilt hur man ska hantera subventioner som kan leda till överfiske och överkapacitet. Med överkapacitet menas att det finns mer fiskekapacitet än bestånden räcker till för. Här finns en fortsatt press på länderna att leverera. För om man inte har enats om ett heltäckande avtal efter fyra år kommer avtalet att sluta gälla, om inte länderna enas om något annat.
Syftet med förhandlingarna har varit att minska den globala utfiskningen eftersom skadliga fiskesubventioner bidrar till att tömma haven på fisk. Avtalet är det första globala handelsavtalet där miljöaspekterna är i fokus. Under de år som förhandlingarna i WTO har pågått har tyvärr situationen för de globala fiskbestånden utvecklats i fel riktning. Idag är mer än 1/3 av världens fiskbestånd överexploaterade.
Ett globalt avtal som reglerar skadliga fiskesubventioner är viktigt. Fisk handlas på en global marknad och fisk och fiskefartyg förflyttar sig mellan nationsgränserna.
I Sverige importerar vi ca 70 % av den fisk som vi konsumerar. Ett gemensamt globalt regelverk kan främja förutsättningarna för våra inhemska fiskare och livsmedelsproducenter då konkurrenssituationen blir mer jämlik och förutsättningarna för ett globalt hållbart fiske ökar.
Jordbruk
WTO-medlemmarna lyckades däremot inte komma överens om arbetsprogram för de olika förhandlingsområdena inom jordbruk (bland annat interna stöd, marknadstillträde, exportkonkurrens, exportrestriktioner och offentlig lagerhållning av livsmedeltrygghetsskäl). Detta berodde på stora motsättningar om exempelvis offentlig lagerhållning av livsmedel.
Ministerbeslut om exportrestriktioner
Däremot fattades ett beslut om att inte tillämpa exportrestriktioner i samband med FN:s livsmedelsprograms (WFP:s) inköp av livsmedel för humanitärt bistånd. När ett land inför exportrestriktioner begränsas möjligheterna att exportera de varor som omfattas av exportrestriktionerna från det landet. Beslutet är tänkt att underlätta WFP:s arbete med att förse behövande runt om i världen med livsmedelshjälp. Förbudet blev inte lika definitivt som exempelvis EU önskade, utan länderna kommer fortfarande att kunna använda sig av exportrestriktioner om de anser att det är nödvändigt för att säkra den egna livsmedelstryggheten. I och med att WFP enligt sina stadgar alltid genomför sina inköp av livsmedel på ett sätt som inte ska skada livsmedelstryggheten i de länder där inköpen äger rum, kan detta tillägg tyckas överflödigt och skapa onödig osäkerhet.
Copyright WTO/Jay Louvion
Deklaration om livsmedelstrygghet
Ministerkonferensen antog också en deklaration om livsmedeltrygghet. I den finns skrivningar bland annat om att:
både handel och inhemsk produktion är viktiga för den globala livsmedelstryggheten,
åtgärder ska vidtas för att förbättra funktionen och motståndskraften hos de globala marknaderna för livsmedel, jordbruksprodukter och insatsvaror,
WTO-medlemmarna ska vara försiktiga med att använda exportrestriktioner och se till att de följer WTO:s regelverk,
nödåtgärder som vidtas för att förbättra livsmedelstryggheten ska designas så att de gör minsta möjliga skada på handeln samt vara tillfälliga, riktade och transparenta, och hänsyn ska tas till hur andra länder påverkas,
WTO-medlemmarna ska samarbeta internationellt för ökad produktivitet, produktion och handel, med målsättningen att öka tillgången på livsmedel till priser som gör att behövande kan köpa dem,
livsmedelshjälp välkomnas, men ska ges på ett sätt som följer regelverket i WTO,
ett arbetsprogram om livsmedelstrygghet ska inrättas inom ramen för WTO:s jordbrukskommitté
Därutöver finns skrivningar om att livsmedelslager kan bidra till ökad livsmedelstrygghet och att försäljning av överskott ur sådana lager till världsmarknaden välkomnas om det sker enligt WTO:s regler. Deklarationen avslutas med skrivningar om betydelsen av transparens. Vikten av att särskilda hänsyn ska tas till utvecklingsländer lyfts på flera ställen, bland annat i samband med skrivningar om betydelsen av teknisk och finansiell assistans.
Sammanfattningsvis tycker vi att man har kommit en bra bit framåt i förhandlingarna, inte minst inom fisket. Även om resultatet på jordbruksområdet var relativt magert, var det ändå viktigt att man lyckades komma överens om vissa inriktningar som har betydelse för livsmedelsförsörjningen. Detta inte minst i dagens situation med ökande priser på livsmedel i världen. Både förhandlingarna om fiskesubventioner och jordbruk kommer att fortsätta i WTO inför nästa ministerkonferens, som sannolikt kommer att äga rum före årsskiftet 2023/2024.
/Susanna Axelsson & Fabian Nilsson som är handelspolitiska utredare och som följt konferensen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Hamnen i Odessa. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. Foto: Pixabay.
Rysslands invasion av Ukraina och kriget som pågår får flera följdverkningar runt om i världen. Oron på marknaderna för jordbrukets produkter består, med stora prisförändringar från dag till dag. Under den senaste veckan har priserna stigit på flera områden. Jordbruksverket följer noga konsekvenserna för svenskt jordbruk och livsmedelsförsörjning. På EU-nivå följer man också situationen och har startat upp flera initiativ för att motverka negativa effekter på EUs jordbruk.
Kriget stoppar export från Ukraina och Ryssland Det är omöjligt att lasta ut spannmål från Svarta havet, såväl från Ukraina som från Ryssland. Det återstår en del av 2021 års skörd som ännu inte har levererats. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. På kort sikt är det omöjligt att fullt ut ersätta de kvantiteter med spannmål som av olika skäl inte kan exporteras från svartahavsområdet. Runt om i världen har länder vidtagit åtgärder för att skydda sig mot prisökningarna. De importberoende länderna har tillåtet handel från flera länder och sänkt kvalitetskraven, medan andra länder begränsar möjligheterna till export.
Möjligheten att odla är begränsad På kort sikt är det oron för den kommande vårsådden och skötsel av grödorna i Ukraina som dominerar. Det är främst majs och solrosor som ska sås under våren. Rena krigshandlingar begränsar möjligheterna men även att det råder brist på produktionsmedel som drivmedel, gödning och arbetskraft. På lite längre sikt är det osäkert hur stor del av landets areal som kommer att höstsås med vete. Vete är en stor exportvara från Ukraina, vid sidan om majs och solrosprodukter. Det är i nuläget svårt att avgöra hur stort produktionsbortfallet blir men utbudet från regionen kommer sannolikt att minska.
Bortfall av energi, foder och handelsgödsel drabbar hela EU Ytterligare en osäkerhetsfaktor är vilka sanktioner som Ryssland kommer att sätta in mot omvärlden. Ryssland har redan förut skickat att handeln med råvaror kommer att begränsas men har inte i detalj specificerat vilka produkter som avses. För EU är bortfall av energi, foderprodukter och handelsgödsel särskilt kännbart.
Extra kännbart för bönder med djur Sverige påverkas mindre av minskat utbud av spannmål från svartahavsområdet eftersom Sverige är nettoexportör av spannmål. Däremot kan minskad tillgång på handelsgödsel bli kännbar till sommaren/hösten 2022 då planeringen av höstsådden av spannmål och oljeväxter påbörjas. En hög prisnivå kommer sannolikt att gälla även för kommande spannmålsskörd i världen och tillika i Sverige, vilket tillsammans med höga priser på andra insatsmedel ger fortsatt kännbara negativa effekter för djurbönder.
/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp 14 mars 2022
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Sedan många år tillbaka räknar jag på marknadsutvecklingen för kött och ägg en gång per kvartal. Mejerimarknaden och de mindre köttslagen får nöja sig med en rejäl genomgång en gång per år. Att mata in siffrorna och se resultatet för produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel i Excelarken är nästan lika spännande som att öppna ett stort paket på julafton!
Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…
Några nedslag i statistiken för första kvartalet 2021
OBS! Jag och mina kollegor brukar inte dra några tvärsäkra slutsatser utifrån kvartalsstatistiken, eftersom svängningarna kan boostas om produktion och handel sker koncentrerat alldeles före eller efter periodens början och slut. Så ha nu detta i åtanke. Men resultatet för årets första kvartal visar ändå tydligt att ovan nämnda trend fortsätter med oförminskad styrka. Importen av kött minskade med minst 10 procent för alla större köttslag jämfört med samma period 2020, för nötkött var minskningen närmare 20 procent. Den svenska marknadsandelen för kött ökade markant samtidigt som vi åt nästan sju procent mindre kött.
Slakten av nötkreatur gick ner med 11,6 procent. Det är mycket jämfört med den variation vi brukar se. Sannolikt sparar många bönder kvigor och kor för att successivt bygga upp besättningen – både i syfte att restaurera den efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt kött. Producentpriset ligger nämligen på historiskt hög nivå och det är nog många som vill se fler födda kalvar på sin gård framöver. Men då måste man helt enkelt välja bort den höga prisnoteringen för slaktdjur som betalas just nu.
Nu till äggen..
Jag avslutar med några rader om äggmarknaden. Ingen har väl missat att Sverige haft en extremt besvärlig säsong med fågelinfluensa i år? Virusets härjningar betyder att äggsektorn tappat hela 12,5 procent i produktionskvantitet första kvartalet i år. Det har varit kämpiga månader för alla berörda och framåt vårkanten möttes också konsumenterna av de första tecknen på äggbrist. I den butik där jag själv handlar har jag blickat mot en ekande tom ägghylla flera gånger under april och maj. Som tur är har vi ofta vägarna förbi en välsorterad gårdsbutik som haft ett stabilt utbud av ägg. Senast handlade jag tre flak och med 90 ägg i kylen klarar sig familjen ett par veckor!
Marknadsbalansen för ägg visar att den tilltagande äggbristen i Sverige inte följts av ökad import, den tvärtom minskade med nästan 1 procent januari-mars. Det kan bero på att även andra EU-länder haft problem med fågelinfluensa, dessutom har exporten av ägg och äggprodukter från EU till omvärlden ökat kraftigt. Men jag tänker också att det finns en struktur för att handla med andra länder som inte förändras i ett nafs, dessutom har vi våra garantier som begränsar importen av ägg från länder där salmonella förekommer i äggproduktionen.
Om vi går till prisbilden för ägg syns en tydlig höjning av partipriset – alltså vad packerierna får betalt vid försäljning till nästa led – från mitten av februari i år. Priset till äggproducenten har också stigit, men i betydligt mindre omfattning.
Se hit – här hittar du statistiken
Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!
Det var allt för denna gång, återkommer med nya siffror framöver 🙂
/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Lokalproducerat är den hetaste trenden. I slutet av 2019 förutspådde Livsmedelsföretagen detta i sitt konjunkturbrev. I spåren av coronakrisen har denna trend förstärkts. Många vill köpa produkter av livsmedelsproducenter som de känner, där de vet hur livsmedel produceras och var företaget finns. Men samtidigt vet vi att produkternas tillgänglighet och marknadsföring är helt avgörande för konsumenten för att den ska välja lokalt. REKO-utlämning en gång var annan vecka räcker inte. Det är de stora matvarukedjorna som fortfarande skapar störst tillgänglighet.
Men hur säljer och marknadsför de lokala producenterna sina livsmedelsprodukter? Hur kan de komma in i matbutikernas sortiment?
För små livsmedelsföretag besannas ordspråket: Ensam är inte stark. Små livsmedelsföretag är upptagna med att hålla produktionen igång. Men med gemensamma krafter kan de skapa en struktur för att överlåta marknadsförföring, försäljning och distribution till någon annan och säljer genom ett gemensamt varumärke.
Ett gemensamt varumärke ihop med sina grannar, med ett namn som förknippas med den bygd maten kommer ifrån, skapar identitet och stolthet hos producenten och igenkänning hos kunden. Det skapar en känsla på ”matens plats” som gör den mer attraktiv, blir ett platsvarumärke och öppnar dörrar till besöksnäringen. Under åren har jag blivit allergisk mot uttrycket ”att sätta sin bygd på kartan”, men kanske det är just det som borde göras – med ett starkt gemensamt matvarumärke.
Under flera år har fokus varit på projekt och lokala producentföreningar. Man har utvecklat nätverk och sina produkter och skapat erfarenhetsutbyten. Ofta bedrivits verksamheten rätt så inåtvänt eller lågintensivt, ibland med ett enda matevent per år. Nu borde det vara dags att få upp volymerna, ta klivet ut i lokala konsumenters vardag och in i de lokala matbutikerna.
Därför har Jordbruksverket gett konsultbolaget United Minds i uppdrag att utreda de geografiska matvarumärkenas ställning i Sverige och dess möjligheter att utvecklas. Rapporten beräknas vara klar efter årsskiftet och det finns all anledning att se framemot den.
Tills den är klar rekommenderar vi dig att surfa in på SmakaSverige.se och kolla in de varumärken som redan kommit en bra bit på väg. Exempelvis Signerat Halland, Goda Gotland, Östgötamat och Sigillet Lokal Mat som står för traditionellt tillagad mat från Dalarna, Gästrikland och Hälsingland.
Tobias Kreuzpointner Samordnare på Jordbruksverket
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
För att bättre förstå effekterna av pandemin och hur företagen i livsmedelskedjan har påverkats ställer EU-kommissionen nu ett antal frågor i en online-enkät riktad till dig som är företagare eller arbetar inom organisationer som företräder branschen. Syftet är att bättre förstå vilka utmaningar och eventuella hinder man mött och hur de kunnat lösas, och helt enkelt hur robust vår livsmedelskedja är vid större kriser.
Undersökningen ska ge bättre underlag vid eventuella framtida EU-politiska beslut. I enkäten vill man också veta vilka förväntningar som finns på framtida åtgärder av olika slag, marknadsaktiviteter och så vidare. Utöver den ekonomiska dimensionen finns såklart även sociala och miljömässiga dimensioner. EU:s matsvinns-plattform som samlar länder och experter för att arbeta gemensamt för minskat matsvinn vill också sprida enkäten för att undersöka hur pandemin har påverkat företagen ur ett matsvinns-perspektiv.
När, var, vem, hur
Enkäten tar ca 25 minuter att fylla i
Deadline är 30 september 2020.
Alla företag i livsmedelskedjan från insatsvaror, jordbruk, fiske, trädgård, packeri, grossist, industri, restaurang, catering och butik kan delta
Enkäten är framtagen av EU kommissionens forskningscenter JRC. Du svarar anonymt och uppgifterna används endast i forskningssyfte. Reglerna för GDPR tillämpas.
/Karin Lindow som jobbar med hållbarhetsfrågor och matsvinn på Livsmedelskedjan- och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 